Advanced

Diffusion of a Diffuse Concept

Lindsjö, Clara LU and Bolm Carlsson, Tove LU (2018) INTM01 20181
Innovation Engineering
Abstract (Swedish)
Syftet med denna avhandling är att undersöka diffusionen av den fjärde industriella revolutionen inom livsmedelsindustrin i södra Sverige. Intresset för begreppet Industri 4.0 har ökat stadigt sedan det infördes av den tyska regeringen 2011. Men diffusionen verkar låg. Om Industri 4.0 är en revolution är införandet av den nya tekniken avgörande för konkurrenskraften. Detta faktum har resulterat i syftet med denna avhandling – att undersöka hur diffusionen av Industry 4.0 kan öka.

I denna forskning tillämpades flera kvalitativa forskningsmetoder; deskriptiv, explorativ och explanativ metodik utfördes. Totalt genomfördes tio djupgående semistrukturerade intervjuer med tre experter, två teknikleverantörer och fem produktionschefer inom... (More)
Syftet med denna avhandling är att undersöka diffusionen av den fjärde industriella revolutionen inom livsmedelsindustrin i södra Sverige. Intresset för begreppet Industri 4.0 har ökat stadigt sedan det infördes av den tyska regeringen 2011. Men diffusionen verkar låg. Om Industri 4.0 är en revolution är införandet av den nya tekniken avgörande för konkurrenskraften. Detta faktum har resulterat i syftet med denna avhandling – att undersöka hur diffusionen av Industry 4.0 kan öka.

I denna forskning tillämpades flera kvalitativa forskningsmetoder; deskriptiv, explorativ och explanativ metodik utfördes. Totalt genomfördes tio djupgående semistrukturerade intervjuer med tre experter, två teknikleverantörer och fem produktionschefer inom fyra caseföretag inom livsmedelsindustrin i södra Sverige. En State-of-the-Art-undersökning av Industri 4.0 gjordes för att ge en allmän förståelse av den aktuella teorin inom temat. Resultaten av den kvalitativa forskningen analyserades med Rogers teori om innovationsdiffusion.

Resultatet visar att adoptionen av Industri 4.0 i livsmedelsindustrin uppfattas som låg, tyngd av låg kunskapsnivå om hur man använder innovationerna. Förutsättningarna för diffusionen är undermålig, både när det gäller de upplevda innovationsegenskaperna och försäljningsmaterialet. Många möjligheter med adoption ses, men det finns hinder såsom brist på cybersäkerhet och obefintliga datastandarder som ytterligare hindrar diffusionen, tillsammans med många hinder som är specifika för den konservativa livsmedelsindustrin. För att diffusera lösningarna i Industri 4.0 bör teknikleverantörer sluta använda det förvirrande begreppet Industri 4.0 och fokusera på att sälja specifika applikationer och hur man använder dem. Vidare bör innovationerna spridas bottom-up och från personer med kompatibel status och trovärdighet, såsom Change Agent Aides. För att hantera skepticismen i livsmedelsindustrin i södra Sverige är det viktigt att kunna kommunicera den ekonomiska bärkraften för Industri 4.0-investeringar med hjälp av kvantitativa data och referensprojekt. (Less)
Abstract
The aim with this thesis is to investigate the diffusion of the fourth industrial revolution in the food manufacturing industry in southern Sweden (FMISS). The interest of the concept Industry 4.0 has increased steadily since the introduction by the German government in 2011. However, the diffusion seems slow. If Industry 4.0 is a revolution, adoption of the new technologies will be crucial for competitiveness. This fact has resulted in the aim of this thesis, investigating how the diffusion of Industry 4.0 can increase.

In this research multiple qualitative research methodologies were applied; descriptive, exploratory and explanatory methodology was performed. Ten in-depth semi-structured interviews were conducted in total, with three... (More)
The aim with this thesis is to investigate the diffusion of the fourth industrial revolution in the food manufacturing industry in southern Sweden (FMISS). The interest of the concept Industry 4.0 has increased steadily since the introduction by the German government in 2011. However, the diffusion seems slow. If Industry 4.0 is a revolution, adoption of the new technologies will be crucial for competitiveness. This fact has resulted in the aim of this thesis, investigating how the diffusion of Industry 4.0 can increase.

In this research multiple qualitative research methodologies were applied; descriptive, exploratory and explanatory methodology was performed. Ten in-depth semi-structured interviews were conducted in total, with three experts, two technology suppliers and five production managers within four case companies in the FMISS. A State of the Art review of Industry 4.0 was made in order to give a general understanding of the most recent theory on the theme. The results of the qualitative research were analysed using Roger's theory of Diffusion of Innovations.

The result shows that the adoption of Industry 4.0 in the FMISS is perceived as low, burdened by low knowledge on how to use the innovations. The preconditions for the diffusion are substandard, both when it comes to the perceived innovation characteristics and the selling material. Many opportunities with adoption is seen, but there are barriers such as lack of cyber security and non-existing data standards that further hinders the diffusion, together with many barriers specific for the conservative, low margin food industry. To diffuse the Industry 4.0 solutions, technology suppliers should stop using the confusing term Industry 4.0 and focus on selling the specific applications and how to use them. Further, the innovations should be diffused bottom-up and from sources with compatible status and credibility, such as Change Agent Aides. In order to manage FMISS’s scepticism it is important to be able to communicate the financial viability of the Industry 4.0 investments with the help of quantitative data and reference project. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Sen introduktionen av Industri 4.0 (I 4.0) år 2011 har intresset för konceptet ökat explosionsartat. Hypen av I 4.0 och vad en ny industriell revolution kan resultera i verkar dock inte delas av livsmedelsindustrin i södra Sverige. Att förstå varför är grundläggande för att kunna öka spridningen, och kan leda väg för en bättre förståelse för hur aktörer ska agera för att innovationerna ska få bättre genomslag. I 4.0 var vid dess lansering en del av en högteknologisk strategi på 200 miljoner euro, lanserad av den tyska regeringen för att främja digitalisering, automatisering och uppkoppling i den nationella tillverkningsindustrin. Konceptet spred sig dock snabbt till andra länder som ville ha en del av kakan, under namn som Industriellt... (More)
Sen introduktionen av Industri 4.0 (I 4.0) år 2011 har intresset för konceptet ökat explosionsartat. Hypen av I 4.0 och vad en ny industriell revolution kan resultera i verkar dock inte delas av livsmedelsindustrin i södra Sverige. Att förstå varför är grundläggande för att kunna öka spridningen, och kan leda väg för en bättre förståelse för hur aktörer ska agera för att innovationerna ska få bättre genomslag. I 4.0 var vid dess lansering en del av en högteknologisk strategi på 200 miljoner euro, lanserad av den tyska regeringen för att främja digitalisering, automatisering och uppkoppling i den nationella tillverkningsindustrin. Konceptet spred sig dock snabbt till andra länder som ville ha en del av kakan, under namn som Industriellt Internet, Smart Factory eller Internet of Things (IoT).

I motsats till tidigare industriella revolutioner har I 4.0 förutspåtts vara en revolution medan den sker, och många teknikleverantörer och konsultföretag över hela världen slår på djungeltrumman, genom optimistiska artiklar om fördelarna med att uppgradera fabrikerna med revolutionerande upp- och sammankopplad, fysisk och virtuell teknik (Drath & Horch, 2014). Att uppdatera storskaligt och gärna göra om hela fabriken till en “smart” fabrik ses av många som ett måste för att få ut maximalt värde (Bremicker & Gates, 2017).

Den tredje industriella revolutionen påbörjades under 1970-talet, med introduktionen av internet som möjliggjorde automatiserad tillverkning, vilket delvis ersatte manuell arbetskraft (Bartodziej, 2017). Vad är då den nya revolutionerande tekniken bakom I 4.0? Faktiskt är det inte säkert att det finns någon. Artificiell intelligens och robotar har exempelvis funnit i flera årtionden. Däremot har denna, och liknande sedan länge känd teknik, blivit billigare, enklare att använda och mer avancerad. För att få reda på den nuvarande uppfattningen av möjligheter med I 4.0 intervjuades fyra produktionschefer på skånenära livsmedelsföretag. Utöver detta gjordes en undersökning av rykande färsk fakta om I 4.0. Det upptäcktes då att det finns stora skillnader i synen på I 4.0 mellan litteratur och livsmedelsproducenter i södra Sverige.

Medan litteraturen höjer I 4.0 till skyarna som en självklar del av framtidens produktion visste livsmedelsföretagen knappt vad konceptet innebär. Dessutom visade det sig att denna kunskapslucka utgör en enorm barriär för att teknologierna ens ska kunna anammas.

Med hjälp av teori från Rogers (1983), som fortfarande idag är innovationsspridningens Einstein, är det tydligt att förutsättningarna för diffusion i livsmedelsindustrin är dåliga, både när det rör sig om attribut hos innovationerna och rådande taktik för spridning. Den konservativa livsmedelsindustrin med låga marginaler kan inte ta till sig I 4.0 i den form konceptet ofta säljs idag.

För att bättre sprida I 4.0-lösningar rekommenderas att undvika användningen av just termen Industri 4.0 och fokusera på att sälja in specifik teknik och hur den kan användas i produktionen. Personen som förklarar konceptet för en möjlig köpare måste använda samma språkbruk och ha en liknande utbildningsnivå. För att hantera livsmedelsindustrins skepticism är det viktigt att förmedla den finansiella genomförbarheten av I 4.0-investeringar, med hjälp av referensprojekt, och att fokusera på småskalig introducering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindsjö, Clara LU and Bolm Carlsson, Tove LU
supervisor
organization
alternative title
The Opportunities and Challenges of Industry 4.0 Diffusion in Swedish Food Manufacturing
course
INTM01 20181
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Industry 4.0, Barriers, Opportunities and Challenges, Food Industry, Innovation-Decision process, State of the Art, Everett Rogers
language
English
id
8948640
date added to LUP
2018-06-13 08:40:00
date last changed
2018-06-13 08:40:00
@misc{8948640,
  abstract     = {The aim with this thesis is to investigate the diffusion of the fourth industrial revolution in the food manufacturing industry in southern Sweden (FMISS). The interest of the concept Industry 4.0 has increased steadily since the introduction by the German government in 2011. However, the diffusion seems slow. If Industry 4.0 is a revolution, adoption of the new technologies will be crucial for competitiveness. This fact has resulted in the aim of this thesis, investigating how the diffusion of Industry 4.0 can increase.

In this research multiple qualitative research methodologies were applied; descriptive, exploratory and explanatory methodology was performed. Ten in-depth semi-structured interviews were conducted in total, with three experts, two technology suppliers and five production managers within four case companies in the FMISS. A State of the Art review of Industry 4.0 was made in order to give a general understanding of the most recent theory on the theme. The results of the qualitative research were analysed using Roger's theory of Diffusion of Innovations.

The result shows that the adoption of Industry 4.0 in the FMISS is perceived as low, burdened by low knowledge on how to use the innovations. The preconditions for the diffusion are substandard, both when it comes to the perceived innovation characteristics and the selling material. Many opportunities with adoption is seen, but there are barriers such as lack of cyber security and non-existing data standards that further hinders the diffusion, together with many barriers specific for the conservative, low margin food industry. To diffuse the Industry 4.0 solutions, technology suppliers should stop using the confusing term Industry 4.0 and focus on selling the specific applications and how to use them. Further, the innovations should be diffused bottom-up and from sources with compatible status and credibility, such as Change Agent Aides. In order to manage FMISS’s scepticism it is important to be able to communicate the financial viability of the Industry 4.0 investments with the help of quantitative data and reference project.},
  author       = {Lindsjö, Clara and Bolm Carlsson, Tove},
  keyword      = {Industry 4.0,Barriers,Opportunities and Challenges,Food Industry,Innovation-Decision process,State of the Art,Everett Rogers},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Diffusion of a Diffuse Concept},
  year         = {2018},
}