Att välja rätt är inte lätt
(2018) ÄSVM92 20181Educational Sciences
Swedish
- Abstract (Swedish)
- Syftet med och utgångspunkten för denna uppsats var att undersöka gymnasielärares resonemang om urval av skönlitteratur till undervisningen i Svenska 1 och Svenska 2. De två frågeställningar som undersöktes och besvarades handlar dels om vilka didaktiska överväganden som lärare gör i samband med litteratururvalet, dels om hur lärarna uppfattar de delar av svenskämnets styrdokument som rör läsning och arbete med skönlitteratur. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare, gjorda mellan oktober 2017 och januari 2018. Det inspelade materialet transkriberades sedan och bearbetades i min kvalitativa analys. De teoretiska utgångspunkter som jag använde i analysen beskriver alla... (More)
- Syftet med och utgångspunkten för denna uppsats var att undersöka gymnasielärares resonemang om urval av skönlitteratur till undervisningen i Svenska 1 och Svenska 2. De två frågeställningar som undersöktes och besvarades handlar dels om vilka didaktiska överväganden som lärare gör i samband med litteratururvalet, dels om hur lärarna uppfattar de delar av svenskämnets styrdokument som rör läsning och arbete med skönlitteratur. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare, gjorda mellan oktober 2017 och januari 2018. Det inspelade materialet transkriberades sedan och bearbetades i min kvalitativa analys. De teoretiska utgångspunkter som jag använde i analysen beskriver alla olika aspekter av läs- och litteraturundervisning, framförallt rörande själva litteratururvalet och dess direkta påverkan på undervisningen. I min analys delades informanterna in i tre grupper, dels beroende på hur de resonerade om sitt litteratururval och dels beroende på vilken syn de hade på svenskämnets styrdokument och syftet med läsning i skolan. Grupp A ser svenskämnet framförallt som ett färdighetsämne och sätter övning i läsförståelse i fokus. Grupp B ser ämnet mer som erfarenhetspedagogiskt och använder litteratur som utgångspunkt för diskussioner. Grupp C ser svenska i skolan som ett litteraturhistoriskt bildningsämne, med klassiska författare i centrum. De slutsatser jag drog var att samtliga tillfrågade lärare i första hand utgår från den specifika elevgruppens intressen, förkunskaper och behov när det väljer skönlitteratur. Utöver det påverkas urvalet, dock i mindre utsträckning, bland annat av ekonomiska och fysiska begränsningar på specifika skolor, kollegors och elevers åsikter samt lärarnas tidigare erfarenheter och personliga preferenser av skönlitteratur. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8948667
- author
- Pålsson, Louise LU
- supervisor
-
- Bibi Jonsson LU
- organization
- course
- ÄSVM92 20181
- year
- 2018
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- skönlitteratur, litteratururval, litteraturundervisning, literacy, läsning, Svenska 1, Svenska 2
- language
- Swedish
- id
- 8948667
- date added to LUP
- 2018-06-14 15:34:20
- date last changed
- 2018-06-14 15:34:20
@misc{8948667, abstract = {{Syftet med och utgångspunkten för denna uppsats var att undersöka gymnasielärares resonemang om urval av skönlitteratur till undervisningen i Svenska 1 och Svenska 2. De två frågeställningar som undersöktes och besvarades handlar dels om vilka didaktiska överväganden som lärare gör i samband med litteratururvalet, dels om hur lärarna uppfattar de delar av svenskämnets styrdokument som rör läsning och arbete med skönlitteratur. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare, gjorda mellan oktober 2017 och januari 2018. Det inspelade materialet transkriberades sedan och bearbetades i min kvalitativa analys. De teoretiska utgångspunkter som jag använde i analysen beskriver alla olika aspekter av läs- och litteraturundervisning, framförallt rörande själva litteratururvalet och dess direkta påverkan på undervisningen. I min analys delades informanterna in i tre grupper, dels beroende på hur de resonerade om sitt litteratururval och dels beroende på vilken syn de hade på svenskämnets styrdokument och syftet med läsning i skolan. Grupp A ser svenskämnet framförallt som ett färdighetsämne och sätter övning i läsförståelse i fokus. Grupp B ser ämnet mer som erfarenhetspedagogiskt och använder litteratur som utgångspunkt för diskussioner. Grupp C ser svenska i skolan som ett litteraturhistoriskt bildningsämne, med klassiska författare i centrum. De slutsatser jag drog var att samtliga tillfrågade lärare i första hand utgår från den specifika elevgruppens intressen, förkunskaper och behov när det väljer skönlitteratur. Utöver det påverkas urvalet, dock i mindre utsträckning, bland annat av ekonomiska och fysiska begränsningar på specifika skolor, kollegors och elevers åsikter samt lärarnas tidigare erfarenheter och personliga preferenser av skönlitteratur.}}, author = {{Pålsson, Louise}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Att välja rätt är inte lätt}}, year = {{2018}}, }