Det digitaliserade samhället – så har det påverkat Dubrovniks turismaktörers arbete med marknadsföring
(2018) KSMK65 20181Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod. Det har använts två metoder eftersom det bidragit till att studien skapat en mer korrekt bild av området som undersökts. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer och iakttagelser.
Teorier: Olika teoretiska ansatser har diskuteras i koppling till begreppet förtroende. Teorierna har delats upp i fysiska marknadsföringskanaler och digitala marknadsföringskanaler. Inom de fysiska diskuteras turistinformationscenter, TIC:s, och word-of-mouth, WOM, som marknadsföringskanaler. Inom de digitala resoneras det om digitala medier och elektronisk word- of-mouth, eWOM, som marknadsföringskanaler. Dessa teoretiska ansatserna har legat till grund för analysen och diskussionen av det... (More) - Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod. Det har använts två metoder eftersom det bidragit till att studien skapat en mer korrekt bild av området som undersökts. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer och iakttagelser.
Teorier: Olika teoretiska ansatser har diskuteras i koppling till begreppet förtroende. Teorierna har delats upp i fysiska marknadsföringskanaler och digitala marknadsföringskanaler. Inom de fysiska diskuteras turistinformationscenter, TIC:s, och word-of-mouth, WOM, som marknadsföringskanaler. Inom de digitala resoneras det om digitala medier och elektronisk word- of-mouth, eWOM, som marknadsföringskanaler. Dessa teoretiska ansatserna har legat till grund för analysen och diskussionen av det empiriska materialet.
Slutsatser: En slutsats som dras är att Dubrovniks aktörer inte påverkats av hur de förhåller sig till marknadsföringsverktyget sociala medier. En annan slutsats är att Dubrovniks aktörer inte lägger några större resurser i form av pengar och tid på marknadsföring eftersom det oavsett är en välbesökt destination bland annat på grund av de filmer och serier som spelats in där. Vidare är ytterligare en slutsats att aktörerna å ena sidan blivit påverkade av hur de förhåller sig till digitaliseringen eftersom att konsumenter sprider information om dem genom digitala medier, vilket är en slags marknadsföring för aktörerna. Å andra sidan har aktörernas förhållningssätt inte påverkats då de själva inte väljer att använda sociala medier i så stor utsträckning eftersom att konsumenterna gör detta åt dem. En annan slutsats är att enligt aktörernas uppfattning har generationstillhörighet en påverkan på vilka marknadsföringskanaler som upplevs som förtroendeingivande. Dessutom dras slutsatsen att de marknadsföringskanaler som aktörerna menar att konsumenterna bör finna förtroendeingivande inte är detsamma som aktörerna upplever att konsumenterna faktiskt gör. Den sista slutsatsen är att aktörerna värdesätter word-of-mouth vilket görs med anledning av att aktörerna upplever att konsumenter värdesätter denna kommunikation och att aktörerna upplever att konsumenter finner denna marknadsföring som mest förtroendeingivande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8962429
- author
- Lundgren, Julia LU and Larsson, Linn
- supervisor
- organization
- course
- KSMK65 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förtroende, traditionella marknadsföringskanaler, TIC:s, WOM, digitala marknadsföringskanaler, sociala medier, digitala medier, eWOM
- language
- Swedish
- id
- 8962429
- date added to LUP
- 2019-06-13 08:54:43
- date last changed
- 2019-06-13 08:54:43
@misc{8962429,
abstract = {{Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod. Det har använts två metoder eftersom det bidragit till att studien skapat en mer korrekt bild av området som undersökts. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer och iakttagelser.
Teorier: Olika teoretiska ansatser har diskuteras i koppling till begreppet förtroende. Teorierna har delats upp i fysiska marknadsföringskanaler och digitala marknadsföringskanaler. Inom de fysiska diskuteras turistinformationscenter, TIC:s, och word-of-mouth, WOM, som marknadsföringskanaler. Inom de digitala resoneras det om digitala medier och elektronisk word- of-mouth, eWOM, som marknadsföringskanaler. Dessa teoretiska ansatserna har legat till grund för analysen och diskussionen av det empiriska materialet.
Slutsatser: En slutsats som dras är att Dubrovniks aktörer inte påverkats av hur de förhåller sig till marknadsföringsverktyget sociala medier. En annan slutsats är att Dubrovniks aktörer inte lägger några större resurser i form av pengar och tid på marknadsföring eftersom det oavsett är en välbesökt destination bland annat på grund av de filmer och serier som spelats in där. Vidare är ytterligare en slutsats att aktörerna å ena sidan blivit påverkade av hur de förhåller sig till digitaliseringen eftersom att konsumenter sprider information om dem genom digitala medier, vilket är en slags marknadsföring för aktörerna. Å andra sidan har aktörernas förhållningssätt inte påverkats då de själva inte väljer att använda sociala medier i så stor utsträckning eftersom att konsumenterna gör detta åt dem. En annan slutsats är att enligt aktörernas uppfattning har generationstillhörighet en påverkan på vilka marknadsföringskanaler som upplevs som förtroendeingivande. Dessutom dras slutsatsen att de marknadsföringskanaler som aktörerna menar att konsumenterna bör finna förtroendeingivande inte är detsamma som aktörerna upplever att konsumenterna faktiskt gör. Den sista slutsatsen är att aktörerna värdesätter word-of-mouth vilket görs med anledning av att aktörerna upplever att konsumenter värdesätter denna kommunikation och att aktörerna upplever att konsumenter finner denna marknadsföring som mest förtroendeingivande.}},
author = {{Lundgren, Julia and Larsson, Linn}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Det digitaliserade samhället – så har det påverkat Dubrovniks turismaktörers arbete med marknadsföring}},
year = {{2018}},
}