Utlämningsförbudet för politiska brott – en anakronism eller viktig beståndsdel i utlämningsrätten?
(2018) JURM02 20182Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Utlämningsförbudet för politiska brott har utgjort en del i den svenska utlämningsrätten ända sedan Sveriges första utlämningslag instiftades under tidigt 1900-tal. Några konkreta skäl till varför regeln en gång infördes i svensk rätt angavs aldrig. På ett internationellt plan har däremot tre övergripande skäl kartlagts, vilka ansetts motivera regeln. Skälen utgörs av: (1) att den eftersökte individen inte ska utsättas för förföljelse och/eller en partisk rättegång (humanitär funktion), (2) att den anmodande staten genom att inte utlämna individen kan förhålla sig neutral (neutralitetshänsyn) och (3) att utlämning för politiska brott inte bör vara en del av det internationella straffrättsliga samarbetet (rättspolitiska skäl).... (More)
- Utlämningsförbudet för politiska brott har utgjort en del i den svenska utlämningsrätten ända sedan Sveriges första utlämningslag instiftades under tidigt 1900-tal. Några konkreta skäl till varför regeln en gång infördes i svensk rätt angavs aldrig. På ett internationellt plan har däremot tre övergripande skäl kartlagts, vilka ansetts motivera regeln. Skälen utgörs av: (1) att den eftersökte individen inte ska utsättas för förföljelse och/eller en partisk rättegång (humanitär funktion), (2) att den anmodande staten genom att inte utlämna individen kan förhålla sig neutral (neutralitetshänsyn) och (3) att utlämning för politiska brott inte bör vara en del av det internationella straffrättsliga samarbetet (rättspolitiska skäl). Utlämningsförbudet för politiska brott har kritiserats för att individer som kan ha begått grova brott undgår lagföring samt att de tre övergripande skälen, inte stämmer.
Syftet med den här uppsatsen är att klargöra om det finns ett behov av utlämningsförbudet för politiska brott i den svenska utlämningslagen. Frågan huruvida det finns ett behov eller inte har huvudsakligen besvarats utifrån de tre övergripande skälen som nämnts ovan.
De metoder som tillämpats i uppsatsen är dels traditionell rättsdogmatisk metod som använts för att beskriva dagens utlämningsförbud för politiska brott och de rättskällor som omgärdar förbudet. Dels en rättsanalytisk metod, vilket öppnat upp för en friare argumentation i uppsatsens analyserande delar. Dessutom har en kortare historisk redogörelse gjorts för att belysa hur synen på utlämningsinstitutet och utlämningsförbudet för politiska brott ändrats över tid.
Resultatet av studien visar att det fortfarande finns ett behov av utlämningsförbudet för politiska brott som rättsläget ser ut idag. Främst handlar det om att humanitär funktion fortfarande kan motivera förbudet. Vid införande av nya regler, vilka stärker det individuella skyddsintresset kan dock humanitär funktion tillgodoses. Något slutligt svar huruvida neutralitetshänsyn kan motivera förbudet har inte kunnat ges, då det finns argument både för och emot. Rättspolitiska skäl saknar i dagens läge relevans. (Less) - Popular Abstract
- The political offence exception has been a part of the Swedish extradition law since the first extradition law entered into force in the early 20th century. No concrete reasons were given why the rule was once introduced in Swedish law. At the international level, three general reasons have been given to justify the exception: (1) that the requested individual should not be an object for persecution and/or biased trial (humanitarian function), (2) that the requested state when not extraditing the individual stays neutral (neutrality) and (3) that political crimes do not violate international public order. The political offence exception has been criticized as it is argued that individuals who have committed serious crimes are avoiding... (More)
- The political offence exception has been a part of the Swedish extradition law since the first extradition law entered into force in the early 20th century. No concrete reasons were given why the rule was once introduced in Swedish law. At the international level, three general reasons have been given to justify the exception: (1) that the requested individual should not be an object for persecution and/or biased trial (humanitarian function), (2) that the requested state when not extraditing the individual stays neutral (neutrality) and (3) that political crimes do not violate international public order. The political offence exception has been criticized as it is argued that individuals who have committed serious crimes are avoiding prosecution and that the three general reasons, considered to justify the political offence exception, are incorrect.
The purpose with this thesis is to clarify if there is any need of the political offence exception in Swedish extradition law. The question whether there is a need or not, has mainly been answered by the three general reasons that have been stated above.
The methods used in this thesis include partly traditional legal method, which has been used to describe the political offence exception and the sources of law behind the exception. In the analytical parts of the thesis, a legal analytical method is used, which opens for a freer discussion. Moreover, a brief historical exposition has been used to illustrate how the view of the extradition institution and the political offence exception has changed over time.
The result shows that there is still a need for the political offence exception as the extradition institution works today. The main reason for this finding is that humanitarian function can still justify the exception. However, if the lawmaker introduces new rules that strengthen individual protection, requirements posed by the humanitarian function can be met. Some final answer whether neutrality can justify the exception has not been possible, since there are arguments both for and against. The reason that political crimes do not violate international public order, is not a valid justification of the exception anymore. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8965579
- author
- Johansson, David LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- The political offence exception – an anachronism or an important part in the extradition law?
- course
- JURM02 20182
- year
- 2018
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- straffrätt, criminal law, utlämningsrätt, extradition law, political offence exception, politiska brott, utlämningsförbud, utlämningsvillkor
- language
- Swedish
- id
- 8965579
- date added to LUP
- 2019-01-28 11:31:00
- date last changed
- 2019-01-28 11:31:00
@misc{8965579,
abstract = {{Utlämningsförbudet för politiska brott har utgjort en del i den svenska utlämningsrätten ända sedan Sveriges första utlämningslag instiftades under tidigt 1900-tal. Några konkreta skäl till varför regeln en gång infördes i svensk rätt angavs aldrig. På ett internationellt plan har däremot tre övergripande skäl kartlagts, vilka ansetts motivera regeln. Skälen utgörs av: (1) att den eftersökte individen inte ska utsättas för förföljelse och/eller en partisk rättegång (humanitär funktion), (2) att den anmodande staten genom att inte utlämna individen kan förhålla sig neutral (neutralitetshänsyn) och (3) att utlämning för politiska brott inte bör vara en del av det internationella straffrättsliga samarbetet (rättspolitiska skäl). Utlämningsförbudet för politiska brott har kritiserats för att individer som kan ha begått grova brott undgår lagföring samt att de tre övergripande skälen, inte stämmer.
Syftet med den här uppsatsen är att klargöra om det finns ett behov av utlämningsförbudet för politiska brott i den svenska utlämningslagen. Frågan huruvida det finns ett behov eller inte har huvudsakligen besvarats utifrån de tre övergripande skälen som nämnts ovan.
De metoder som tillämpats i uppsatsen är dels traditionell rättsdogmatisk metod som använts för att beskriva dagens utlämningsförbud för politiska brott och de rättskällor som omgärdar förbudet. Dels en rättsanalytisk metod, vilket öppnat upp för en friare argumentation i uppsatsens analyserande delar. Dessutom har en kortare historisk redogörelse gjorts för att belysa hur synen på utlämningsinstitutet och utlämningsförbudet för politiska brott ändrats över tid.
Resultatet av studien visar att det fortfarande finns ett behov av utlämningsförbudet för politiska brott som rättsläget ser ut idag. Främst handlar det om att humanitär funktion fortfarande kan motivera förbudet. Vid införande av nya regler, vilka stärker det individuella skyddsintresset kan dock humanitär funktion tillgodoses. Något slutligt svar huruvida neutralitetshänsyn kan motivera förbudet har inte kunnat ges, då det finns argument både för och emot. Rättspolitiska skäl saknar i dagens läge relevans.}},
author = {{Johansson, David}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Utlämningsförbudet för politiska brott – en anakronism eller viktig beståndsdel i utlämningsrätten?}},
year = {{2018}},
}