Straffrättsligt ansvar för hets till självmord? - en straffbarhetsteoretisk utredning om möjligheten till särkriminalisering

Abstract

In recent years, a number of cases of incitement to suicide on the internet and social media have been highlighted both nationally and internationally. In spring 2018, media reported on a Swedish case where a policeman gave a young woman instructions through text messages about how to best commit suicide. Since suicide and suicide attempts are not criminalized, the rules of complicity are not applicable. Thus, it is legal to instruct and to participate in another individual’s suicide. For this reason, the incident with the policeman was accompanied by neither criminal or disciplinary actions.

The cases of incitement to suicide have led to calls for the possibility of prosecuting the instigator. Therefore, the purpose of this thesis is to examine and analyze how incitement to suicide is dealt with within the Swedish law. The thesis focuses especially on young people and young adults as well as on incitement on the internet and social media. By examining existing legislation, various forms of responsibility, and one of the principles that permeates the judicial practice, the thesis shows that the legal situation is relatively unclear and it should be difficult to impose an adequate criminal liability on an instigator. This is in particular due to the structure of the current legal provisions. The analogy prohibition in the principle of legality would probably often be violated when trying to include incitement to suicide under the wording of the legal provisions.

Another important element of the thesis is to present principles of criminalization. This is because the thesis also aims to examine, from a perspective of criminality theory, whether it is justified to ensure criminal law protection against incitement to suicide. To incite a person to commit suicide should, according to most people, be regarded as reprehensible and unacceptable behavior, especially when bearing in mind the dire consequences an incitement might have. It is demonstrated in the thesis that further measures are necessary to ensure adequate protection for the victims. In this regard, it is noted that potential criminalization meets the principles of criminalization outlined. A supplementary criminal provision would probably contextualize and make visible these kinds of incitement and thus better reflect today’s society and reality.

Abstract (Swedish)

Under de senaste åren har ett antal fall av hets till självmord på internet och sociala medier uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Under våren år 2018 rapporterade medier i Sverige om ett svenskt fall där en polisman givit en ung kvinna instruktioner via sms om hur hon bäst skulle begå självmord. Eftersom självmord och självmordsförsök inte är kriminaliserat blir medverkansreglerna av naturliga skäl inte tillämpliga, och det är således lagligt att instruera och medverka till annans självmord. Av denna anledning åtföljdes händelsen med polismannen varken av straffrättsliga eller disciplinära åtgärder.

De i närtid uppmärksammade fall av hets till självmord har lett till höjda röster vad gäller möjligheten att kunna lagföra de pådrivande. Förevarande framställning syftar därför till att undersöka och analysera hur svensk rätt idag behandlar hets till självmord, och om det är möjligt att på objektiva grunder ådöma en pådrivande straffrättsligt ansvar. Uppsatsen fokuserar särskilt på ungdomar och unga vuxna samt på hets som förekommer på internet och sociala medier. Genom att undersöka befintlig lagstiftning, olika former av gärningsmannaskap samt en av de principer som genomsyrar rättstillämpningen, visar framställningen att rättsläget är förhållandevis oklart och att det torde vara svårt att ådöma en pådrivande ett adekvat straffrättsligt ansvar. Detta beror i synnerhet på de nuvarande lagbestämmelsernas utformning. Att försöka inrymma gärningstypen under straffbestämmelsernas ordalydelse skulle troligtvis i de flesta fall strida mot legalitetsprincipens analogiförbud.

Ytterligare ett viktigt inslag i framställningen är redogörelsen för olika kriminaliseringsprinciper. Detta eftersom uppsatsen även syftar till att, utifrån ett straffbarhetsteoretiskt perspektiv, undersöka huruvida det är befogat att säkerställa ett särskilt straffrättsligt skydd mot hets till självmord. Att hetsa en person att begå självmord bör enligt de flesta betraktas som ett mycket klandervärt och oacceptabelt beteende, speciellt med tanke på vilka ödesdigra konsekvenser ett uttalande av ifrågavarande slag kan få. Det påvisas i framställningen att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att tillförsäkra offren ett adekvat och ändamålsenligt skydd. I detta hänseende konstateras att en potentiell kriminalisering till synes uppfyller de kriminaliseringsprinciper som redogörs för. En kompletterande straffbestämmelse skulle troligtvis kontextualisera och synliggöra denna typ av uppmaningar och på så sätt bättre spegla dagens samhälle och verklighet.

• author: Sjöholm, Hilda
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Criminal liability for incitement to suicide? – a criminal theory based examination on the possibility of criminalization
• course: JURM02 20182
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, straffbarhetsteorier, självmord, hets till självmord, barn och unga vuxna, legalitetsprincipen, gärningsmannaskap, gärningsculpa
• language: Swedish
• id: 8965598
• date added to LUP: 2019-01-28 11:26:39
• date last changed: 2019-01-28 11:26:39