Fasetterad mosaik av en myriad av fragment - Några internationellt adopterade vuxnas skildringar av personliga förhållanden till ursprung och identitet
(2019) SOCM04 20182Sociology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med den här uppsatsen är att få en nyanserad och mångtydig förståelse för hur internationellt adopterade vuxna, som är 18 år och äldre, själva förhåller sig till sitt ursprung och ser på sin identitet. Totalt har 16 informanter genom intervjuer och nedskrivna berättelser beskrivit hur de ser på betydelsen av sitt ursprung och hur det faktum att de är adopterade har påverkat deras identitet. Olika teorier inom det interaktionistiska perspektivet har använts för att ge en nyanserad förståelse för hur individers identitet formats socialt och genom individers handlande. De teoretiker som har använts i uppsatsen är bland annat Mead, Berger och Luckmann, Honneth samt Goffman. Resultaten visar att det finns vissa diskrepanser i hur de... (More)
- Syftet med den här uppsatsen är att få en nyanserad och mångtydig förståelse för hur internationellt adopterade vuxna, som är 18 år och äldre, själva förhåller sig till sitt ursprung och ser på sin identitet. Totalt har 16 informanter genom intervjuer och nedskrivna berättelser beskrivit hur de ser på betydelsen av sitt ursprung och hur det faktum att de är adopterade har påverkat deras identitet. Olika teorier inom det interaktionistiska perspektivet har använts för att ge en nyanserad förståelse för hur individers identitet formats socialt och genom individers handlande. De teoretiker som har använts i uppsatsen är bland annat Mead, Berger och Luckmann, Honneth samt Goffman. Resultaten visar att det finns vissa diskrepanser i hur de adopterade vuxna själva och hur de anser att omgivningen identifierar deras etniska identitet. Medan de flesta informanter uppfattar sig främst som svenskar upplevs de ibland av omgivningen som ”adopterade svenskar” eftersom de oftast har utseendeattribut som visar att de inte är etniska svenskar samtidigt som de pratar flytande svenska. Identiteten adopterad blir synlig främst i mötet med sjukvården och skolan men även i mötet med individer med etniskt ursprung från ursprungsländerna. Informanterna har relativt knapp kännedomen om sitt ursprungslands kultur, religion och språk. De namn de fått i ursprungslandet har de flesta adopterade fått behålla och dessa ses oftast av informanterna som betydelsefulla. De flesta har gjort återresor och mer än en tredjedel har funnit sina biologiska familjer. Resorna och sökandet har haft olika betydelse för informanterna. Flera informanter har fått svar på de frågor de burit med sig under hela sin uppväxt och några upplever nu att de efter återresorna fått en komplett identitet. Andra beskriver hur de biologiska familjerna upplevt en försoning eller en förlåtelse då beslutet att adoptera bort ett barn kan ha upplevts som skamfullt och känsligt. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- När adopterade framställs i media beskrivs de ofta som en grupp individer som har krackelerade identiteter eftersom de saknar sina biologiska rötter. Även forskning ger en negativ och homogen bild av de adopterade där adopterade ofta tillskrivs psykisk ohälsa, känslor av rotlöshet och sociala problem. Den här uppsatsen visar att internationellt adopterade vuxna är en heterogen grupp med mångfacetterade upplevelser och förhållningssätt till sitt ursprung och sin identitet. Resultatet visar att ursprunget mer eller mindre är viktigt för samtliga adopterade som berättat om sina liv i uppsatsen. Ursprunget blir framförallt aktuellt i samband med känslor av att vara annorlunda och frågor gällande ”vem är jag?” men också i samband med bildandet... (More)
- När adopterade framställs i media beskrivs de ofta som en grupp individer som har krackelerade identiteter eftersom de saknar sina biologiska rötter. Även forskning ger en negativ och homogen bild av de adopterade där adopterade ofta tillskrivs psykisk ohälsa, känslor av rotlöshet och sociala problem. Den här uppsatsen visar att internationellt adopterade vuxna är en heterogen grupp med mångfacetterade upplevelser och förhållningssätt till sitt ursprung och sin identitet. Resultatet visar att ursprunget mer eller mindre är viktigt för samtliga adopterade som berättat om sina liv i uppsatsen. Ursprunget blir framförallt aktuellt i samband med känslor av att vara annorlunda och frågor gällande ”vem är jag?” men också i samband med bildandet av egna familjer. De flesta internationellt adopterade i denna uppsats känner sig som svenskar. Några få upplever att de både är svenskar och har etnisk tillhörighet till ursprungslandet. Några har förändrat sitt sätt att se på vilken etnicitet de har. Det tycks delvis bero på om samhörigheten med svenska eller utländska vänner har förändrats. Det tycks också bero på hur synen på invandrare i Sverige har förändrats de senare åren. Flera adopterade berättar att de på senare tid i högre grad har setts som invandrare främst på grund av sitt utseende och då framförallt den mörka hudfärgen.
Det finns situationer där identiteten som adopterad blir synlig. Det handlar främst om mötet med olika institutioner som sjukvården och skolan men också möten med etniska grupper från ursprungsländerna. I mötet med auktoriteter saknar de adopterade ibland information: de kan ”komma på” att de är adopterade då de inte kan svara på frågor om sjukdomar i släkten och liknande. I mötet med etniska grupper från ursprungsländerna saknar de både social och kulturell kompetens trots att de ser ”likadana” ut. Här handlar det främst om att behärska ursprungslandets språk och traditioner.
Många adopterade har besökt sina ursprungsländer, mer än en tredjedel har funnit sina biologiska rötter och de som ännu inte besökt sina ursprungsländer vill göra det. Att finna sina biologiska rötter har för vissa beskrivits som att få en komplett identitet medan det för andra mer handlat om att få information om sitt ursprung eller att de biologiska familjerna kunnat få ett förlåtande avslut på en händelse i livet. Att besöka ursprungslandet har för alla inneburit en möjlighet att kunna se sig själva i en spegelbild gällande utseende men också ett närmande en ny kultur. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8967771
- author
- Stojanovic Zezovic, Natali LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCM04 20182
- year
- 2019
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Internationell adoption, identitet, etnisk identitet, biologiskt ursprung och etnicitet
- language
- Swedish
- id
- 8967771
- date added to LUP
- 2019-01-24 10:03:36
- date last changed
- 2019-01-25 08:24:12
@misc{8967771,
abstract = {{Syftet med den här uppsatsen är att få en nyanserad och mångtydig förståelse för hur internationellt adopterade vuxna, som är 18 år och äldre, själva förhåller sig till sitt ursprung och ser på sin identitet. Totalt har 16 informanter genom intervjuer och nedskrivna berättelser beskrivit hur de ser på betydelsen av sitt ursprung och hur det faktum att de är adopterade har påverkat deras identitet. Olika teorier inom det interaktionistiska perspektivet har använts för att ge en nyanserad förståelse för hur individers identitet formats socialt och genom individers handlande. De teoretiker som har använts i uppsatsen är bland annat Mead, Berger och Luckmann, Honneth samt Goffman. Resultaten visar att det finns vissa diskrepanser i hur de adopterade vuxna själva och hur de anser att omgivningen identifierar deras etniska identitet. Medan de flesta informanter uppfattar sig främst som svenskar upplevs de ibland av omgivningen som ”adopterade svenskar” eftersom de oftast har utseendeattribut som visar att de inte är etniska svenskar samtidigt som de pratar flytande svenska. Identiteten adopterad blir synlig främst i mötet med sjukvården och skolan men även i mötet med individer med etniskt ursprung från ursprungsländerna. Informanterna har relativt knapp kännedomen om sitt ursprungslands kultur, religion och språk. De namn de fått i ursprungslandet har de flesta adopterade fått behålla och dessa ses oftast av informanterna som betydelsefulla. De flesta har gjort återresor och mer än en tredjedel har funnit sina biologiska familjer. Resorna och sökandet har haft olika betydelse för informanterna. Flera informanter har fått svar på de frågor de burit med sig under hela sin uppväxt och några upplever nu att de efter återresorna fått en komplett identitet. Andra beskriver hur de biologiska familjerna upplevt en försoning eller en förlåtelse då beslutet att adoptera bort ett barn kan ha upplevts som skamfullt och känsligt.}},
author = {{Stojanovic Zezovic, Natali}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fasetterad mosaik av en myriad av fragment - Några internationellt adopterade vuxnas skildringar av personliga förhållanden till ursprung och identitet}},
year = {{2019}},
}