Kvalitet på redovisningsinformation - En kvalitativ intervjustudie om redovisningsinformation som beslutsunderlag
(2019) FEKH69 20182Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Digitaliseringen är i ständig utveckling, vilket innebär att nya redovisningssystem utvecklas och uppdateras hela tiden. Forskning som fokuserar på hur samverkan mellan användare och digitala system påverkar produktionen av kvalitativt beslutsunderlag tillhör därför kategorin för ett högst outforskat område. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka kvaliteten på redovisningsinformationen som produceras i digitala system och används som beslutsunderlag, samt bidra till det teoretiska perspektiv som applicerats. Uppsatsen fyller ett kunskapsgap då tidigare undersökningar rörande teknologiska förändringar och deras effekter ofta har antagit antingen ett humancentriskt eller teknocentriskt perspektiv. En kvalitativ intervjustudie... (More)
- Digitaliseringen är i ständig utveckling, vilket innebär att nya redovisningssystem utvecklas och uppdateras hela tiden. Forskning som fokuserar på hur samverkan mellan användare och digitala system påverkar produktionen av kvalitativt beslutsunderlag tillhör därför kategorin för ett högst outforskat område. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka kvaliteten på redovisningsinformationen som produceras i digitala system och används som beslutsunderlag, samt bidra till det teoretiska perspektiv som applicerats. Uppsatsen fyller ett kunskapsgap då tidigare undersökningar rörande teknologiska förändringar och deras effekter ofta har antagit antingen ett humancentriskt eller teknocentriskt perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med respondenter som arbetar med framtagande och användning av redovisningsinformation som beslutsunderlag. I uppsatsen appliceras den sociomateriella förståelsen
av handlingsförmåga som relationell på begreppet expert, såsom det används i teorin om teknologisk dominans (TTD). Enligt TTD är användarens expertis en förutsättning för att beslutsunderlag av hög kvalitet ska kunna produceras i ett redovisningssystem. Enligt sociomateriell teori är det en relationell förmåga som kan förändras när teknologin utvecklas. Kvalitetsbegreppet delas upp i sex dimensioner: pålitlighet, verifierbarhet, fullständighet, relevans,
tillgänglighet och begriplighet. De sex dimensionerna används för att nå en mångsidig förståelse av respondenternas upplevelse av kvalitet. Vi visar att respondenterna i enlighet med TTD upplever att det är deras expertis är avgörande för deras förmåga att producera beslutsunderlag av hög kvalitet i redovisningssystem. Det framgår också att respondenterna i vissa situationer inte förhåller sig till systemet som experter. Deras novisartade förhållningssätt förklaras genom att beskriva expertis som en relationell förmåga som kan uppstå och försvinna i samverkan med systemet. Bristen på expertis innebär i slutändan en kvalitetsrisk, då risken för att respondenterna producerar beslutsunderlag av sämre kvalitet ökar. Vi anser att förståelsen av expertis som en relationell förmåga är särskilt relevant i en ständigt teknologisk föränderlig miljö. Resultatet av studien visar även att kvaliteten i beslutsunderlaget upplevs som sämre vid automatiserade input, medan den upplevs som kvalitativ vid output. Resultatet förklaras av att användarna förlitar sig på systemets verifieringar vid input där automatiseringen lett till minskad relationell expertis. Kvaliteten upplevs som god i output då deras expertis att göra självständiga kontroller är begränsad då de förlitar sig på systemet. Det leder till att den teknologiska dominans som råder vid dataregistrering sprids till produktionen av färdigt beslutsunderlag. Spridning utgör därför ett stort problem och leder till att avvikelser är svåra att spåra. Vi föreslår spårbarhet som en underdimension till verifiering som blir allt viktigare när digitala system utvecklas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8969865
- author
- Boriero, Sandra LU ; Fast, Malin LU and Persson, Linnéa LU
- supervisor
- organization
- course
- FEKH69 20182
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Digitalisering, Redovisningssystem, Redovisningsinformation, Beslutsunderlag, Sociomaterialitet, Teknologisk dominans, Kvalitet
- language
- Swedish
- id
- 8969865
- date added to LUP
- 2019-02-11 15:45:40
- date last changed
- 2019-02-11 15:45:40
@misc{8969865,
abstract = {{Digitaliseringen är i ständig utveckling, vilket innebär att nya redovisningssystem utvecklas och uppdateras hela tiden. Forskning som fokuserar på hur samverkan mellan användare och digitala system påverkar produktionen av kvalitativt beslutsunderlag tillhör därför kategorin för ett högst outforskat område. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka kvaliteten på redovisningsinformationen som produceras i digitala system och används som beslutsunderlag, samt bidra till det teoretiska perspektiv som applicerats. Uppsatsen fyller ett kunskapsgap då tidigare undersökningar rörande teknologiska förändringar och deras effekter ofta har antagit antingen ett humancentriskt eller teknocentriskt perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med respondenter som arbetar med framtagande och användning av redovisningsinformation som beslutsunderlag. I uppsatsen appliceras den sociomateriella förståelsen
av handlingsförmåga som relationell på begreppet expert, såsom det används i teorin om teknologisk dominans (TTD). Enligt TTD är användarens expertis en förutsättning för att beslutsunderlag av hög kvalitet ska kunna produceras i ett redovisningssystem. Enligt sociomateriell teori är det en relationell förmåga som kan förändras när teknologin utvecklas. Kvalitetsbegreppet delas upp i sex dimensioner: pålitlighet, verifierbarhet, fullständighet, relevans,
tillgänglighet och begriplighet. De sex dimensionerna används för att nå en mångsidig förståelse av respondenternas upplevelse av kvalitet. Vi visar att respondenterna i enlighet med TTD upplever att det är deras expertis är avgörande för deras förmåga att producera beslutsunderlag av hög kvalitet i redovisningssystem. Det framgår också att respondenterna i vissa situationer inte förhåller sig till systemet som experter. Deras novisartade förhållningssätt förklaras genom att beskriva expertis som en relationell förmåga som kan uppstå och försvinna i samverkan med systemet. Bristen på expertis innebär i slutändan en kvalitetsrisk, då risken för att respondenterna producerar beslutsunderlag av sämre kvalitet ökar. Vi anser att förståelsen av expertis som en relationell förmåga är särskilt relevant i en ständigt teknologisk föränderlig miljö. Resultatet av studien visar även att kvaliteten i beslutsunderlaget upplevs som sämre vid automatiserade input, medan den upplevs som kvalitativ vid output. Resultatet förklaras av att användarna förlitar sig på systemets verifieringar vid input där automatiseringen lett till minskad relationell expertis. Kvaliteten upplevs som god i output då deras expertis att göra självständiga kontroller är begränsad då de förlitar sig på systemet. Det leder till att den teknologiska dominans som råder vid dataregistrering sprids till produktionen av färdigt beslutsunderlag. Spridning utgör därför ett stort problem och leder till att avvikelser är svåra att spåra. Vi föreslår spårbarhet som en underdimension till verifiering som blir allt viktigare när digitala system utvecklas.}},
author = {{Boriero, Sandra and Fast, Malin and Persson, Linnéa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kvalitet på redovisningsinformation - En kvalitativ intervjustudie om redovisningsinformation som beslutsunderlag}},
year = {{2019}},
}