Smartphones, ett problem eller en tillgång? - En kvantitativ studie om unga studenters attityder till smartphones
(2019) SOCK04 20182Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Följande studie är en kvantitativ undersökning av unga studenters attityder till
smartphoneanvändning. Det finns få svenska undersökningar om attityder till smartphones
trots en dramatisk ökning av användande de senaste åren. Eftersom smartphones numera
utgör en stor del av ungas sociala liv är det viktigt att förstå hur de upplever och värderar sin
användning samt eventuella utmaningar användningen medför. Studien undersökte tre
forskningsfrågor. Den första kartlägger unga studenters attityder till sin
smartphoneanvändning. Forskningsfråga 2 och 3 analyserar beteenden och attityder med
samband till stress respektive missnöje med sin smartphoneanvändning. Studien baserades på
primärdata genom en insamlad enkät med 173 deltagare... (More) - Följande studie är en kvantitativ undersökning av unga studenters attityder till
smartphoneanvändning. Det finns få svenska undersökningar om attityder till smartphones
trots en dramatisk ökning av användande de senaste åren. Eftersom smartphones numera
utgör en stor del av ungas sociala liv är det viktigt att förstå hur de upplever och värderar sin
användning samt eventuella utmaningar användningen medför. Studien undersökte tre
forskningsfrågor. Den första kartlägger unga studenters attityder till sin
smartphoneanvändning. Forskningsfråga 2 och 3 analyserar beteenden och attityder med
samband till stress respektive missnöje med sin smartphoneanvändning. Studien baserades på
primärdata genom en insamlad enkät med 173 deltagare (kvinna = 100, Man = 72, vill ej
uppge = 1) i åldrarna 18-24 år. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistik i form av
regressionsanalyser och emotionssociologiska teorier. Resultaten av forskningsfråga 1 visar
att majoriteten av unga studenter varken är missnöjda eller stressade av sin
smartphoneanvändning. Däremot upplever majoriteten ett mobilberoende samt betydande
meningslöshet i sin användning. Gällande forskningsfråga 2 och 3 upplevde kvinnor sig mer
stressade än män i sin smartphoneanvändning. De som oftast använder sociala medier för att
chatta med vänner istället för att följa vad andra laddar upp är mer nöjda med sin användning,
medan de som upplever en betydande meningslöshet var istället mer missnöjda med sin
användning. Ingen koppling finns i det här urvalet mellan daglig mängd
smartphoneanvändning och stress eller missnöjdhet med användningen. Utifrån studiens
resultat rekommenderas djupare kvalitativa studier för att förstå vad meningslösheten innebär
för unga studenter. Även kvantitativa studier baserade på slumpmässigt urval rekommenderas
för att vidare undersöka befolkningen och se om liknande mönster stämmer överens med en
större population än unga studenter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8970076
- author
- Wessman, Freja LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK04 20182
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Smartphoneanvändning, studenter, stress, missnöje, känslonormer
- language
- Swedish
- id
- 8970076
- date added to LUP
- 2019-02-12 14:34:04
- date last changed
- 2019-02-12 14:34:04
@misc{8970076,
abstract = {{Följande studie är en kvantitativ undersökning av unga studenters attityder till
smartphoneanvändning. Det finns få svenska undersökningar om attityder till smartphones
trots en dramatisk ökning av användande de senaste åren. Eftersom smartphones numera
utgör en stor del av ungas sociala liv är det viktigt att förstå hur de upplever och värderar sin
användning samt eventuella utmaningar användningen medför. Studien undersökte tre
forskningsfrågor. Den första kartlägger unga studenters attityder till sin
smartphoneanvändning. Forskningsfråga 2 och 3 analyserar beteenden och attityder med
samband till stress respektive missnöje med sin smartphoneanvändning. Studien baserades på
primärdata genom en insamlad enkät med 173 deltagare (kvinna = 100, Man = 72, vill ej
uppge = 1) i åldrarna 18-24 år. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistik i form av
regressionsanalyser och emotionssociologiska teorier. Resultaten av forskningsfråga 1 visar
att majoriteten av unga studenter varken är missnöjda eller stressade av sin
smartphoneanvändning. Däremot upplever majoriteten ett mobilberoende samt betydande
meningslöshet i sin användning. Gällande forskningsfråga 2 och 3 upplevde kvinnor sig mer
stressade än män i sin smartphoneanvändning. De som oftast använder sociala medier för att
chatta med vänner istället för att följa vad andra laddar upp är mer nöjda med sin användning,
medan de som upplever en betydande meningslöshet var istället mer missnöjda med sin
användning. Ingen koppling finns i det här urvalet mellan daglig mängd
smartphoneanvändning och stress eller missnöjdhet med användningen. Utifrån studiens
resultat rekommenderas djupare kvalitativa studier för att förstå vad meningslösheten innebär
för unga studenter. Även kvantitativa studier baserade på slumpmässigt urval rekommenderas
för att vidare undersöka befolkningen och se om liknande mönster stämmer överens med en
större population än unga studenter.}},
author = {{Wessman, Freja}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Smartphones, ett problem eller en tillgång? - En kvantitativ studie om unga studenters attityder till smartphones}},
year = {{2019}},
}