Gemensam krishantering – En mikrovärldsstudie om effekten av olika incitament

Abstract

This paper aims to increase the knowledge on how decision making is impacted by different incentives and different levels of collaboration. Experiments were carried out in a micro world called MikroRisk in groups of three students each, where half of the groups had simple incentives and the other half had double incentives. Simple incentives meant that the group members only had to concentrate on minimizing the total consequence, whereas double incentives meant that the group focused on minimizing total consequences as well as each group member focused on minimizing his/her own consequences.
No statistical difference between simple and double incentives regarding consequence or shared resources could be found, the students did not either seem to act differently due to the incentives. Comparison between the students and experienced fire and rescue service commanders was also conducted and it was found that there was a statistical difference between shared resources, where the students share more resources. No statistical difference in total consequences was found between the experienced fire and rescue service commanders and the students.
During the experiments it was discovered that groups that estimated their cooperation to be good succeeded to achieve less total consequences than groups that estimated their cooperation to be poor. This result is good for Swedish crisis management, since it is to a large part built up by daily collaboration in order to achieve effective cooperation when the crisis hits.

Abstract (Swedish)

Exjobbet syftar till att öka förståelsen för hur beslutsfattande och samverkan påverkas av olika incitament och erfarenhet inom ramen av svensk krishantering. Därför togs följande två primära frågeställningar fram:
- Är det skillnader i samverkan och beslutsfattande mellan erfarna och oerfarna personer?
- Hur påverkar enkla/dubbla incitament viljan att samarbeta och utfallet av den gemensamma insatsen?
För att besvara frågeställningarna genomfördes försök i mikrovärlden MikroRisk, med studenter vid LTH. Studenterna skulle i grupper om tre spela ett spel där hälften av grupperna skulle minska den totala konsekvensen, kallat enkla incitament i rapporten. Den andra hälften av grupperna skulle också minska den totala konsekvensen samt försöka minska sina egna konsekvenser, benämnt dubbla incitament. Grupperna fick kommunicera hur de ville dock utan att se varandras skärmar. Resultaten från studenterna jämfördes även med resultat från brandbefäl studerandes vid RÄL-B som en doktorand vid Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet genomfört. Studenterna har även svarat på enkätfrågor efter avslutat spel.
Det har inte gått att påvisa någon skillnad mellan enkla och dubbla incitament vad gäller totala antalet konsekvenser och delade resurser. Utifrån studenternas svar hur de tänkte när de flyttade och delade resurser var det vanligaste svaret att de i första hand hanterade sina egna hot och därefter delade resurser till de andra. Förmodligen för att det var det lättaste sättet att angripa problemet på då gruppen var under tidspress och det var svårt att skaffa sig en komplett helhetsbild. Svaret var vanligt på både enkla och dubbla incitament och ingen direkt skillnad kunde utrönas.
Vid jämförelse mellan studenterna och brandbefälen var skillnaderna större. Där kunde en statistiskt signifikant skillnad påvisas i antal delade resurser, där det visade sig att brandbefälen delade mindre resurser med varandra än studenterna. En hypotes är att detta beror på att brandbefälen med sin bakgrund tycker att antalet konsekvenser som drabbar just dem är betydelsefullt, och att de därmed håller på sina resurser i större utsträckning. En annan hypotes är att studenter under sin nuvarande utbildning hela tiden övar sitt analytiska tänkande och bättre kunde förutse var och när de behövde resurser vilket förenklade delandet. Brandbefälen hade dessutom fler konsekvenser än studenterna i snitt men utan statistisk signifikans.
Andra resultat som inte direkt besvarar huvudfrågeställningarna har också identifierats bland annat visade det sig att ju bättre en grupp upplevde samarbetet inom gruppen desto större var sannolikheten att de fick låg total konsekvens. Det är glädjande för svensk krishantering som enligt lag kräver att olika samhällsaktörer ska samverka med varandra i det dagliga arbetet, för att samarbetet vid en kris ska fungera optimalt.

• author: Borg, Karl and Langborger, Joel
• supervisor: Henrik Tehler; Tove Frykmer
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.); Division of Risk Management and Societal Safety
• course: VRSM01 20191
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Crisis management, collaboration, incentives, experience, decision making, MikroRisk, micro world and command Krishantering, samverkan, incitament, erfarenhet, beslutsfattande, samarbete, mikro värld och ledning
• language: Swedish
• id: 8976247
• date added to LUP: 2019-05-20 14:15:48
• date last changed: 2020-12-03 14:26:13