Advanced

Kontrolljusteringsmekanismer i aktiebolag - Särskilt om verkan av röstbindningar

Melander, Jakob LU (2019) JURM02 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats redogör för de kontrolljusteringsmekanismer som aktieägare kan använda sig av för att på olika vis justera verkan av den aktiebolagsrättsliga majoritetsprincipen. Aktieägare kan använda sig av bolagsordningen och aktieägaravtal för att på olika sätt inverka på bolagsstämmans beslutsfattande. Typiskt sett används kontrolljusteringsmekanismer i ett maktkoncentrerande syfte i börsnoterade aktiebolag, medan sådana ofta används för att åstadkomma en maktspridning i privata aktiebolag.

Genom bolagsordningen är det möjligt att införa röstvärdesdifferentiering mellan olika aktieslag samt rösträttsbegränsningar. De typer av kontrolljusteringsmekanismer som kan införas genom bolagsordningen är dock begränsad. I praktiken används... (More)
Denna uppsats redogör för de kontrolljusteringsmekanismer som aktieägare kan använda sig av för att på olika vis justera verkan av den aktiebolagsrättsliga majoritetsprincipen. Aktieägare kan använda sig av bolagsordningen och aktieägaravtal för att på olika sätt inverka på bolagsstämmans beslutsfattande. Typiskt sett används kontrolljusteringsmekanismer i ett maktkoncentrerande syfte i börsnoterade aktiebolag, medan sådana ofta används för att åstadkomma en maktspridning i privata aktiebolag.

Genom bolagsordningen är det möjligt att införa röstvärdesdifferentiering mellan olika aktieslag samt rösträttsbegränsningar. De typer av kontrolljusteringsmekanismer som kan införas genom bolagsordningen är dock begränsad. I praktiken används därför ofta aktieägaravtal för att mellan avtalsparterna obligationsrättsligt reglera beslutsfattandet inom bolaget.

Röstbindningsklausuler är vanligt förekommande i aktieägaravtal. Genom en sådan klausul åtar sig aktieägarna obligationsrättsligt att utnyttja den rösträtt som är knuten till aktieinnehavet på ett visst sätt. Den obligationsrättsliga verkan av röstbindningsklausuler som syftar till att förpliktiga avtalsparterna att rösta för beslut som står i strid med tvingande aktiebolagsrättsliga bestämmelser är till viss del oklar. Vissa menar att sådana röstbindningsklausuler per automatik blir ogiltiga. Genom att använda mig av den rättsdogmatiska metoden har jag utrett detta påstående.

För att en avtalsklausul ska vara ogiltig per automatik krävs det att klausulen träffas av en ogiltighetssanktion eller en avtalsrättslig ogiltighetsnorm. I annat fall får den obligationsrättsliga verkan av klausulen bedömas utifrån 36 § AvtL. Röstbindningsklausuler träffas inte av någon ogiltighetssanktion, men kan komma att träffas av en ogiltighetsnorm beroende på vilken typ av tvingande aktiebolagsrättslig bestämmelse som kränks genom röstbindningsklausulen. De tvingande aktiebolagsrättsliga bestämmelserna kan delas upp i två kategorier: de som syftar till att skydda aktieägarna och de som syftar till att skydda externa intressen. Det är enbart den senare typen av aktiebolagsrättsliga bestämmelser som kan leda till att en röstbindningsklausul blir ogiltig per automatik. (Less)
Abstract
This thesis examines the different methods shareholders can use in order to adjust the effects of the principle of majority, which the Companies Act stipulates for decision-making on the general meetings. Shareholders can use the articles of association and shareholder agreements to impact on the decision-making on the general meetings in various ways. Typically, these type of control instruments are used for the purpose of further concentrating the power of the majority shareholders in publicly traded companies, while such control instruments usually are being used to accomplish a spread of power in private companies.

It is possible to impose different voting values between different classes of shares and restrictions on voting rights... (More)
This thesis examines the different methods shareholders can use in order to adjust the effects of the principle of majority, which the Companies Act stipulates for decision-making on the general meetings. Shareholders can use the articles of association and shareholder agreements to impact on the decision-making on the general meetings in various ways. Typically, these type of control instruments are used for the purpose of further concentrating the power of the majority shareholders in publicly traded companies, while such control instruments usually are being used to accomplish a spread of power in private companies.

It is possible to impose different voting values between different classes of shares and restrictions on voting rights through the articles of association. The different types of control instruments that can be imposed through the articles of association is restricted by the Companies Act. Therefore, shareholder agreements are often used between the parties in order to contractually regulate the decision-making on the general meetings.

Voting clauses are common in shareholder agreements. Through such a clause, the shareholders are contractually bound to vote their shares in accordance with the shareholder agreement. Whether or not it is possible to legally bind the parties of the shareholder agreement to vote for a decision that is not in accordance with peremptory provisions of the Companies Act is up for debate. Some claim that such voting clauses are automatically deemed as void. This thesis examines this claim by using the legal judicial method.

For a clause to automatically be deemed as void there must be an expressed applicable legal provision or a contractual invalidity standard imposing such invalidation to the clause. Otherwise the legal effect of such voting clauses is to be handled by the provisions of section 36 of the Contracts Act.
There is no expressed applicable legal provision imposing invalidity to such voting clauses. However, voting clauses may be deemed as void by a contractual invalidity standard depending on which peremptory provision of the Companies Act the voting clause violates. The peremptory provisions of the Companies Act can be divided into two different categories: those aimed at protecting the rights of the shareholders and those aimed at protecting external interests. It is only the latter category that can lead to the voting clause automatically being deemed as void. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Melander, Jakob LU
supervisor
organization
alternative title
Control instruments in limited companies - Especially about the legality of voting clauses
course
JURM02 20191
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
röstbindning, röstbindningsklausuler, aktieägaravtal, aktiebolagsrätt, associationsrätt, avtalsrätt
language
Swedish
id
8976751
date added to LUP
2019-06-11 17:31:47
date last changed
2019-06-11 17:31:47
@misc{8976751,
  abstract     = {This thesis examines the different methods shareholders can use in order to adjust the effects of the principle of majority, which the Companies Act stipulates for decision-making on the general meetings. Shareholders can use the articles of association and shareholder agreements to impact on the decision-making on the general meetings in various ways. Typically, these type of control instruments are used for the purpose of further concentrating the power of the majority shareholders in publicly traded companies, while such control instruments usually are being used to accomplish a spread of power in private companies. 

It is possible to impose different voting values between different classes of shares and restrictions on voting rights through the articles of association. The different types of control instruments that can be imposed through the articles of association is restricted by the Companies Act. Therefore, shareholder agreements are often used between the parties in order to contractually regulate the decision-making on the general meetings. 
 
Voting clauses are common in shareholder agreements. Through such a clause, the shareholders are contractually bound to vote their shares in accordance with the shareholder agreement. Whether or not it is possible to legally bind the parties of the shareholder agreement to vote for a decision that is not in accordance with peremptory provisions of the Companies Act is up for debate. Some claim that such voting clauses are automatically deemed as void. This thesis examines this claim by using the legal judicial method.

For a clause to automatically be deemed as void there must be an expressed applicable legal provision or a contractual invalidity standard imposing such invalidation to the clause. Otherwise the legal effect of such voting clauses is to be handled by the provisions of section 36 of the Contracts Act.
There is no expressed applicable legal provision imposing invalidity to such voting clauses. However, voting clauses may be deemed as void by a contractual invalidity standard depending on which peremptory provision of the Companies Act the voting clause violates. The peremptory provisions of the Companies Act can be divided into two different categories: those aimed at protecting the rights of the shareholders and those aimed at protecting external interests. It is only the latter category that can lead to the voting clause automatically being deemed as void.},
  author       = {Melander, Jakob},
  keyword      = {röstbindning,röstbindningsklausuler,aktieägaravtal,aktiebolagsrätt,associationsrätt,avtalsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kontrolljusteringsmekanismer i aktiebolag - Särskilt om verkan av röstbindningar},
  year         = {2019},
}