BROTT MOT LIV OCH (PSYKISK?) HÄLSA - En utredning av offrets psykiska lidande som straffrättslig faktor vid våldsbrottens rubricering och straffvärdebedömning

Abstract

Interests and needs of victims of crime have not until recently been a focus of societal, political or legal debate. As the victimological perspective gained impact, the awareness has likewise increased concerning violent crimes and their extensive psychological effects on victims. This, in turn, has contributed to an increased societal condemnation of serious violent crimes.

The essay intend to investigate how the mental suffering of victims influence the classification and penal value assessment related to murder, manslaughter and assault. In order to attain this purpose, the initial section investigates which available opportunities are laid down in law to pay regard to mental suffering within the mentioned stages of assessment. The following section examines how mental suffering is taken into account in case law. Therapeutic jurisprudence serves as a theoretical frame and method of analysis in the essay. The doctrine prominences the importance of cooperation between the discipline of law and knowledge within social science. It aims to favor the physical and psychological well-being of people involved in legal processes.

The result shows that mental suffering of victims is an acknowledged interest in Swedish penal law. Mental suffering has considerable impact in relation to the general provisions regarding penal value in the 29: th chapter brottsbalken. Firstly, the enumeration of extenuating and aggravating circumstances in the 29: th chapter 2 and 3 §§ is not exhaustive. This means that since the mental suffering is connected to the gravity of the crime, the court is free to pay regard to the suffering as a whole. Secondly, multiple of the specifically mentioned circumstances are linked to mental suffering. Furthermore, mental suffering constitutes an essential element when dividing the crime of intentional killing and assault into severity levels according to the provisions in the 3: rd chapter brottsbalken.

The case law analysis shows that the court in most cases considers mental suffering. The suffering is either considered directly, in other words explicitly mentioned as an own circumstance, or indirectly, through another circumstance which is connected to it. Another finding is that the method of determining whether mental suffering has occurred is inconsistent. In a majority of the cases, the courts regard psychological suffering as an inevitable consequence of a certain course of events. In one case, however, the Supreme Court disregarded the circumstance since such inquiry had not been presented.

Lastly, the study adopts a critical perspective in terms of the therapeutic jurisprudence. It appears rather absurd to disregard the victim’s mental suffering due to lack of inquiry, when the victim has been brutally assaulted and thereafter killed. Assessments of criminal law which concerns human behavior and human reactions cannot, or at least should not, be made solely based on legal knowledge. Instead they are highly dependent of social scientific research. Accordingly, implementation of therapeutic jurisprudence’s ideas and approaches appears necessary in Swedish criminal law.

Abstract (Swedish)

Det är inte förrän på senare tid som brottsoffrets intressen och behov uppmärksammats i den samhälleliga, politiska och juridiska debatten. I samband med det viktimologiska perspektivets genomslag har medvetenheten ökat kring att våldsutsatta brottsoffer inte bara drabbas av direkta fysiska skador, utan också ingripande psykiska sådana. Detta har i sin tur bidragit till en skärpt syn på allvarliga våldsbrott.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur brottsoffrets psykiska lidande påverkar rubriceringen och straffvärdebedömningen av uppsåtligt dödande respektive misshandel. För att kunna besvara denna fråga utreds först vilka möjligheter lagen erbjuder att beakta psykiskt lidande i dessa bedömningsskeden. Därefter utreds hur det psykiska lidandet beaktas i praxis. En utgångspunkt och analysinstrument i uppsatsen är terapeutisk juridik. Läran understryker vikten av samverkan mellan juridiken och samhällsvetenskapliga rön för att befrämja det fysiska och psykiska välbefinnandet hos personer som är involverade i rättsliga processer.

Utredningen avser i enlighet med rättsdogmatisk metod beskriva rättsläget utifrån allmänt accepterade rättskällor. Framställningen utmynnar i en kritisk diskussion, i vilken utformning av lag och resonemang i praxis ställts mot behovet av hänsynstagande till det psykiska lidandet.

Resultatet visar att det psykiska lidandet uppmärksammats i diverse utredningar och lagreformer och därmed är ett erkänt juridiskt intresse i svensk straffrätt. Det psykiska lidandet är en betydande faktor i de allmänna bestämmelserna om straffvärde i 29 kap. Brottsbalken. För det första är domstolen fri att beakta det psykiska lidandet som orsakats offer i sin helhet, eftersom detta är av betydelse för brottets svårhet och uppräkningen av försvårande och förmildrande omständigheter i 29 kap. 2 och 3 §§ inte är uttömmande. För det andra är ett flertal av de explicit angivna försvårande och förmildrande omständigheterna som anges i dessa paragrafer tätt förbundna med psykiskt lidande för offret. Även vid gradindelning enligt bestämmelserna om mord, dråp och misshandel intar psykiskt lidande en väsentlig roll.

I fråga om rättstillämpningen konstateras att majoriteten av fallen beaktade psykiskt lidande. Beaktandet skedde antingen uttryckligen eller indirekt via en mer specifik, med lidandet förbunden, omständighet. Studien visar emellertid på en inkonsekvent tillämpning rörande hur det psykiska lidandet fastställs. Medan det psykiska lidandet i större delen av fallen ansågs kunna beaktas så som nödvändig följd av händelseförloppet, bortsåg Högsta Domstolen i ett fall från omständigheten eftersom att utredning inte lagts fram.

Slutligen anläggs ett terapeutisk- juridiskt perspektiv på resultatet. Det framstår mot bakgrund av beteendevetenskapliga rön som orimligt att bortse från psykiskt lidande i en situation där ett offer utsatts för omfattande misshandel och därefter dödats. Straffrättsliga bedömningar kring mänskligt beteende och mänskliga reaktioner kan inte, eller borde i vart fall inte, utgå från enbart juridisk kunskap. Istället är de högst beroende av forskning kring just mänskligt beteende och mänskliga reaktioner. Mot bakgrund av detta framstår en implementering av den terapeutiska juridikens angreppssätt vara erforderlig i svensk straffrätt.

• author: Frändestam, Moa
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20191
• year: 2019
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt
• language: Swedish
• id: 8977098
• date added to LUP: 2019-09-16 10:31:00
• date last changed: 2019-09-16 10:31:00