Advanced

Från samhällsdebatt till strukturellt ifrågasättande för Khasifolket - En studie av hur The Times of India framställer Khasifolket och den matrilinjära samhällsstrukturen

Nilsson, Emma LU (2019) MRSG31 20191
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
Denna uppsats undersöker hur Khasifolket och dess matrilinjära samhällsstruktur framställs i den rikstäckande dagstidningen “The Times of India”. En matrilinjär samhällsstruktur bygger på kvinnlig arvsrätt. Undersökningen görs mot bakgrund av att tidigare forskning inom fältet media och kommunikation inte gjorts gällande Khasifolket. Genom att använda Van Dijks kritiska diskursanalys vid övergripande granskning av 51 tidningsartiklar från tidsperioden 1990-2009 samt noggrann genomgång av elva relevanta artiklar från 1994-2009 kan vissa mönster urskiljas. Det finns en diskussion kring den matrilinjära samhällsstrukturen inom Khasifolket, men utomstående journalister som skriver om debatten tenderar att inte ha tillräckligt med kunskap inom... (More)
Denna uppsats undersöker hur Khasifolket och dess matrilinjära samhällsstruktur framställs i den rikstäckande dagstidningen “The Times of India”. En matrilinjär samhällsstruktur bygger på kvinnlig arvsrätt. Undersökningen görs mot bakgrund av att tidigare forskning inom fältet media och kommunikation inte gjorts gällande Khasifolket. Genom att använda Van Dijks kritiska diskursanalys vid övergripande granskning av 51 tidningsartiklar från tidsperioden 1990-2009 samt noggrann genomgång av elva relevanta artiklar från 1994-2009 kan vissa mönster urskiljas. Det finns en diskussion kring den matrilinjära samhällsstrukturen inom Khasifolket, men utomstående journalister som skriver om debatten tenderar att inte ha tillräckligt med kunskap inom det angivna området. Detta resulterar i en begreppsligt felaktig och polariserad bild av situationen. Den stora skillnaden mellan hur journalister skriver om Khasisamhället visar sig i form av en begreppslig förskjutning. Inledningsvis framställs Khasisamhället som matrilinjärt, men i slutet av den angivna perioden används begreppet matriarkalt istället. Trots att det senare är inkorrekt används begreppet frekvent i tidningsartiklarna från 2000-talet. Vidare visar det sig vara av relevans att granska utifrån ett genusperspektiv, eftersom kvinnor och män som kommer till tals i artiklarna tenderar att ha olika ton och attityd kring den rådande samhällsstrukturen. Därav tillkom underrubriken “Informativa kvinnor och upprörda män”, vilken är talande för den polariserade bild som jag genom min undersökning kan identifiera. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Emma LU
supervisor
organization
course
MRSG31 20191
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
Khasi, minoritet, matrilinjär, representation, media och kommunikation, journalistik, genus
language
Swedish
id
8978484
date added to LUP
2019-08-19 13:44:52
date last changed
2019-08-19 13:44:52
@misc{8978484,
  abstract     = {Denna uppsats undersöker hur Khasifolket och dess matrilinjära samhällsstruktur framställs i den rikstäckande dagstidningen “The Times of India”. En matrilinjär samhällsstruktur bygger på kvinnlig arvsrätt. Undersökningen görs mot bakgrund av att tidigare forskning inom fältet media och kommunikation inte gjorts gällande Khasifolket. Genom att använda Van Dijks kritiska diskursanalys vid övergripande granskning av 51 tidningsartiklar från tidsperioden 1990-2009 samt noggrann genomgång av elva relevanta artiklar från 1994-2009 kan vissa mönster urskiljas. Det finns en diskussion kring den matrilinjära samhällsstrukturen inom Khasifolket, men utomstående journalister som skriver om debatten tenderar att inte ha tillräckligt med kunskap inom det angivna området. Detta resulterar i en begreppsligt felaktig och polariserad bild av situationen. Den stora skillnaden mellan hur journalister skriver om Khasisamhället visar sig i form av en begreppslig förskjutning. Inledningsvis framställs Khasisamhället som matrilinjärt, men i slutet av den angivna perioden används begreppet matriarkalt istället. Trots att det senare är inkorrekt används begreppet frekvent i tidningsartiklarna från 2000-talet. Vidare visar det sig vara av relevans att granska utifrån ett genusperspektiv, eftersom kvinnor och män som kommer till tals i artiklarna tenderar att ha olika ton och attityd kring den rådande samhällsstrukturen. Därav tillkom underrubriken “Informativa kvinnor och upprörda män”, vilken är talande för den polariserade bild som jag genom min undersökning kan identifiera.},
  author       = {Nilsson, Emma},
  keyword      = {Khasi,minoritet,matrilinjär,representation,media och kommunikation,journalistik,genus},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Från samhällsdebatt till strukturellt ifrågasättande för Khasifolket - En studie av hur The Times of India framställer Khasifolket och den matrilinjära samhällsstrukturen},
  year         = {2019},
}