Advanced

Sveriges förhållande till Nordiska Motståndsrörelsen: En normativ argumentationsanalys av Sveriges rapport till CERD från år 2017

Koch, Clara LU (2019) MRSG31 20191
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
I Sverige har nationalsocialistiska Nordiska Motståndsrörelsen växt det senaste decenniet. De har arrangerat allmänna sammankomster och synts i offentliga politiska sammanhang. Det har gjort att en diskussion om yttrandefrihet och rättigheter har kommit till ytan. Ska organisationer med rasistisk ideologi som grund få höras hur mycket de vill? Sverige har fått upprepad kritik från FN:s CERD-kommitté som hör till den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Kommittén uppger bland annat oro för rasistiska organisationers tillväxt i Sverige och över det utrymme organisationerna hittills har fått. Mot den här kritiken har Sverige svarat och argumenterat för varför den nationella lagstiftningen är... (More)
I Sverige har nationalsocialistiska Nordiska Motståndsrörelsen växt det senaste decenniet. De har arrangerat allmänna sammankomster och synts i offentliga politiska sammanhang. Det har gjort att en diskussion om yttrandefrihet och rättigheter har kommit till ytan. Ska organisationer med rasistisk ideologi som grund få höras hur mycket de vill? Sverige har fått upprepad kritik från FN:s CERD-kommitté som hör till den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Kommittén uppger bland annat oro för rasistiska organisationers tillväxt i Sverige och över det utrymme organisationerna hittills har fått. Mot den här kritiken har Sverige svarat och argumenterat för varför den nationella lagstiftningen är tillräcklig. Sveriges argument undersöks i en normativ argumentationsanalys med stöd av John Stuart Mills teori om frihet. Parallellt följer också en normativ tes om att Sverige bör förbjuda rasistiska organisationer, och det ges stöd för detta påstående genom tre vetenskapliga verk. Argumentationsanalysen följs av en diskussion om att värdera rättigheter i ett liberaldemokratiskt samhälle. Resultatet blir att yttrandefriheten inte är absolut. Sveriges argumentation i rapporten till CERD är inte tillräckligt hållbar för att motsäga sig kritiken från FN. Att kriminalisera rasistiska organisationer i Sverige är möjligt utan att inskränka på demokratin, och Sverige har arbete kvar att göra innan de lever upp till sina konventionsåtaganden avseende mänskliga rättigheter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Koch, Clara LU
supervisor
organization
course
MRSG31 20191
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
Nordiska motståndsrörelsen, NMR, yttrandefrihet, grundlagen, FN, CERD, demonstrationsfrihet, hattal, hets mot folkgrupp, rättighetskrock, demokrati
language
Swedish
id
8979247
date added to LUP
2019-08-19 13:36:32
date last changed
2019-08-19 13:36:32
@misc{8979247,
  abstract     = {I Sverige har nationalsocialistiska Nordiska Motståndsrörelsen växt det senaste decenniet. De har arrangerat allmänna sammankomster och synts i offentliga politiska sammanhang. Det har gjort att en diskussion om yttrandefrihet och rättigheter har kommit till ytan. Ska organisationer med rasistisk ideologi som grund få höras hur mycket de vill? Sverige har fått upprepad kritik från FN:s CERD-kommitté som hör till den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Kommittén uppger bland annat oro för rasistiska organisationers tillväxt i Sverige och över det utrymme organisationerna hittills har fått. Mot den här kritiken har Sverige svarat och argumenterat för varför den nationella lagstiftningen är tillräcklig. Sveriges argument undersöks i en normativ argumentationsanalys med stöd av John Stuart Mills teori om frihet. Parallellt följer också en normativ tes om att Sverige bör förbjuda rasistiska organisationer, och det ges stöd för detta påstående genom tre vetenskapliga verk. Argumentationsanalysen följs av en diskussion om att värdera rättigheter i ett liberaldemokratiskt samhälle. Resultatet blir att yttrandefriheten inte är absolut. Sveriges argumentation i rapporten till CERD är inte tillräckligt hållbar för att motsäga sig kritiken från FN. Att kriminalisera rasistiska organisationer i Sverige är möjligt utan att inskränka på demokratin, och Sverige har arbete kvar att göra innan de lever upp till sina konventionsåtaganden avseende mänskliga rättigheter.},
  author       = {Koch, Clara},
  keyword      = {Nordiska motståndsrörelsen,NMR,yttrandefrihet,grundlagen,FN,CERD,demonstrationsfrihet,hattal,hets mot folkgrupp,rättighetskrock,demokrati},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sveriges förhållande till Nordiska Motståndsrörelsen: En normativ argumentationsanalys av Sveriges rapport till CERD från år 2017},
  year         = {2019},
}