Vill du dela? En kvalitativ studie av privatpersoners deltagande i kollaborativ konsumtion
(2019) KSMK65 20191Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- Kollaborativ konsumtion har blivit vanligare som en följd av att antalet personer som väljer att dela resurser med andra har ökat. Konsumtionsformen innebär att konsumenter, mot ekonomisk eller annan form kompensation, ges tillfällig tillgång att nyttja resurser utan att äga dem. Studiens syfte är att bidra med en djupare och mer nyanserad förståelse kring vilken mening deltagande i kollaborativ konsumtion fyller, vad som hindrar deltagandet samt hur deltagandet påverkas av den kontext och omgivning praktiken sker i. Genom en kvalitativ ansats och genomförande av semistrukturerade djupintervjuer undersöker vi varför konsumenter väljer, alternativt inte väljer att konsumera kollaborativt. Det empiriska materialet tolkas och teoretiseras... (More)
- Kollaborativ konsumtion har blivit vanligare som en följd av att antalet personer som väljer att dela resurser med andra har ökat. Konsumtionsformen innebär att konsumenter, mot ekonomisk eller annan form kompensation, ges tillfällig tillgång att nyttja resurser utan att äga dem. Studiens syfte är att bidra med en djupare och mer nyanserad förståelse kring vilken mening deltagande i kollaborativ konsumtion fyller, vad som hindrar deltagandet samt hur deltagandet påverkas av den kontext och omgivning praktiken sker i. Genom en kvalitativ ansats och genomförande av semistrukturerade djupintervjuer undersöker vi varför konsumenter väljer, alternativt inte väljer att konsumera kollaborativt. Det empiriska materialet tolkas och teoretiseras därefter genom ett praktikteoretiskt perspektiv, för att därigenom skapa ökad förståelse kring hur individers upplevda mening med kollaborativ konsumtion konstrueras, varför konsumtionspraktiken i vissa fall hindras och hur situationen styr hur deltagandet ser ut.
Våra resultat visar att personer tycks konsumera kollaborativt om det på något sätt gynnar den egna individen. Ofta tycks deltagande i kollaborativ konsumtion fylla en mening i att öka den egna bekvämligheten, markera social grupptillhörighet eller att slippa undan obekväma lånesituationer med vänner och främlingar. Det kan också vara så enkelt som att kollaborativ konsumtion upplevs som en lustfylld aktivitet. Det som tycks hindra deltagande är om praktiken inte gynnar den egna individen. Personer som inte använder delningstjänster tycks uppleva att det är en börda att delta, vilket ofta verkar bero på otillräcklig kunskap om tjänsterna. Det som kan hindra konsumenter från att nyttja delningstjänster i stunden, trots att de så önskar, är att den resurs som ska delas av olika skäl inte finns att tillgå, och att den mening deltagandet skulle ha fyllt således upphör. Att kollaborativ konsumtion hindras i stunden tycks emellertid inte hindra konsumenter från framtida nyttjande av delningstjänster. Slutligen tycks socialt nätverk och huruvida individer befinner sig utomlands eller i Sverige kunna påverka om kollaborativ konsumtion fyller en mening eller ej. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8982958
- author
- Sandin, Hanna LU and Sandahl, Teo
- supervisor
- organization
- course
- KSMK65 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Delningsekonomi, Kollaborativ konsumtion, Praktikteori, Social kontext, Mening, Hinder, Konsumentbeteende
- language
- Swedish
- id
- 8982958
- date added to LUP
- 2019-06-13 10:33:19
- date last changed
- 2019-06-13 10:33:19
@misc{8982958,
abstract = {{Kollaborativ konsumtion har blivit vanligare som en följd av att antalet personer som väljer att dela resurser med andra har ökat. Konsumtionsformen innebär att konsumenter, mot ekonomisk eller annan form kompensation, ges tillfällig tillgång att nyttja resurser utan att äga dem. Studiens syfte är att bidra med en djupare och mer nyanserad förståelse kring vilken mening deltagande i kollaborativ konsumtion fyller, vad som hindrar deltagandet samt hur deltagandet påverkas av den kontext och omgivning praktiken sker i. Genom en kvalitativ ansats och genomförande av semistrukturerade djupintervjuer undersöker vi varför konsumenter väljer, alternativt inte väljer att konsumera kollaborativt. Det empiriska materialet tolkas och teoretiseras därefter genom ett praktikteoretiskt perspektiv, för att därigenom skapa ökad förståelse kring hur individers upplevda mening med kollaborativ konsumtion konstrueras, varför konsumtionspraktiken i vissa fall hindras och hur situationen styr hur deltagandet ser ut.
Våra resultat visar att personer tycks konsumera kollaborativt om det på något sätt gynnar den egna individen. Ofta tycks deltagande i kollaborativ konsumtion fylla en mening i att öka den egna bekvämligheten, markera social grupptillhörighet eller att slippa undan obekväma lånesituationer med vänner och främlingar. Det kan också vara så enkelt som att kollaborativ konsumtion upplevs som en lustfylld aktivitet. Det som tycks hindra deltagande är om praktiken inte gynnar den egna individen. Personer som inte använder delningstjänster tycks uppleva att det är en börda att delta, vilket ofta verkar bero på otillräcklig kunskap om tjänsterna. Det som kan hindra konsumenter från att nyttja delningstjänster i stunden, trots att de så önskar, är att den resurs som ska delas av olika skäl inte finns att tillgå, och att den mening deltagandet skulle ha fyllt således upphör. Att kollaborativ konsumtion hindras i stunden tycks emellertid inte hindra konsumenter från framtida nyttjande av delningstjänster. Slutligen tycks socialt nätverk och huruvida individer befinner sig utomlands eller i Sverige kunna påverka om kollaborativ konsumtion fyller en mening eller ej.}},
author = {{Sandin, Hanna and Sandahl, Teo}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vill du dela? En kvalitativ studie av privatpersoners deltagande i kollaborativ konsumtion}},
year = {{2019}},
}