Analys av mögelrisk när KL-trä används i klimatskalet
(2019) In TVBH-5102 VMTL01 20191Division of Building Physics
Division of Building Services
- Abstract (Swedish)
- I boverkets rapport Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025 framgår det att 600 000 nya bostäder behöver byggas fram till år 2025. Regeringen anser att ett ökat industriellt träbyggande kan bidra till att möta behovet av nya och överkomliga bostäder av god kvalitet. Trä kan ge goda förutsättningar för industriell byggproduktion och hög prefabriceringsgrad som i sin tur kan pressa byggkostnaderna, öka konkurrensen samt effektivisera produktionen av bostäderna. Trä är även en hållbar produkt som binder koldioxid under sin livslängd. En undersökning visar att ett industriellt flerbostadshus av trä har 40% lägre koldioxidutsläpp än ett jämförbart betonghus.
Genom diskussion med olika yrkesverksamma aktörer inom byggbranschen framgår... (More) - I boverkets rapport Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025 framgår det att 600 000 nya bostäder behöver byggas fram till år 2025. Regeringen anser att ett ökat industriellt träbyggande kan bidra till att möta behovet av nya och överkomliga bostäder av god kvalitet. Trä kan ge goda förutsättningar för industriell byggproduktion och hög prefabriceringsgrad som i sin tur kan pressa byggkostnaderna, öka konkurrensen samt effektivisera produktionen av bostäderna. Trä är även en hållbar produkt som binder koldioxid under sin livslängd. En undersökning visar att ett industriellt flerbostadshus av trä har 40% lägre koldioxidutsläpp än ett jämförbart betonghus.
Genom diskussion med olika yrkesverksamma aktörer inom byggbranschen framgår att korslimmat trä, även kallat KL-trä är ett nytt konstruktionsmaterial som har börjat bli allt mer frekvent på den svenska marknaden. Produkten kan användas både som bärande konstruktion och som klimatskydd. Utmaningarna med den nya träprodukten består av att få fram fungerande lösningar för akustik, brand och fukt. Eftersom fukt är en särskilt viktig fråga med avseende på mögelrisken för organiska produkter, kommer studien att riktas åt att undersöka risken för mögelpåväxt på KL-träkonstruktioner.
Syftet med denna studie är att undersöka hur KL-träkonstruktioner fungerar i olika svenska klimat med avseende på mögelrisk. Syftet är även att undersöka vilka faktorer som har störst inverkan på olika KL-träkonstruktioner ur fuktsynpunkt. Detta för att ge verksamma aktörer inom byggbranschen samt ingenjörsstudenter en inblick i hur KL-trä fungerar som konstruktionsmaterial, särskilt med avseende på risken för mögelpåväxt. Studiens mål är att redogöra för om KL-träkonstruktioner fungerar med avseende på
mögelrisk. För att kunna uppfylla målet kommer följande frågeställningar att besvaras:
• Fungerar typiska KL-träkonstruktioner i alla delar av Sverige med normalt varierande fukttillskott?
• Vilka faktorer kan ha störst inverkan på uppkomst av mögelpåväxt på typiska KLträkonstruktioner?
• Hur stor är den normala byggfukten i KL-trä, och kommer denna byggfukt hinna torka ut med de vanligaste byggmetoderna som används just nu?
För att kunna genomföra denna studie har fyra ytterväggar innehållande KL-träkonstruktioner från olika projekt studerats. Analyserna har utförts med hjälp av värme och fuktsimuleringsprogrammet WUFI samt genom användning av en mögelmodell, en så kallad MRD-modell. Dessutom har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer genomförts. Litteraturstudie i form av handböcker, kurslitteratur, standarder och vetenskapliga artiklar har bidragit till den teoretisk bakgrundsinformation som krävs för att kunna utforska KL-trä
vidare. Intervjuerna har varit särskilt viktiga för att kunna få en övergripande bild över KL-trä som konstruktionsmaterial men även en djupare förståelse för studiens forskningsområde. Ett projekt utfört med KL-trästomme har även följts närmare, detta för
att kunna få insikt i hur KL-trä fungerar vid praktiska tillämpningar.
Studien har kunnat bidra till följande slutsatser:
• KL-träkonstruktioner i de studerade ytterväggarna fungerar i olika klimat,representerande hela Sverige. Däremot kan uppbyggnaden av ytterväggarna ge varierande förutsättningar för mögelpåväxt i KL-träet.
• KL-träkonstruktioner bör inte utsättas för direkt exponering av uteklimatet under byggprocessens olika skeden. KL-träet bör därför alltid väderskyddas. Konstruktionerna ska heller inte utsättas för relativ fuktighet högre än 90% samt att fuktklass 3 inte får överstigas. Klimatet utgör även en avgörande faktor för risken av mögelpåväxt. KL-träets materialegenskaper har även en stor betydelse för uppkomsten av mögel. Att montera en plastfolie i ytterväggar med KL-trästomme kan även medföra ökad risk för mögelpåväxt. Därför anses tejpning av skarvar och otätheter vara tillräcklig för att kunna uppnå en god lufttäthet.
• Den normala byggfukten i KL-träkonstruktioner vid relativ fuktighet 80% är 80 kg/m3, motsvarande cirka 18 % i fuktkvot. Denna byggfukt hinner efter två år torka ner till en fukthalt som är 56 kg/m3, motsvarande 12% i fuktkvot. Uttorkning till jämviktsfuktkvot är även möjlig att uppnå med de vanligaste byggmetoderna. (Less) - Popular Abstract
- The aim of this thesis, Analysis of mold risk when CLT is used as a framing material, is to analyze the risk of mold growth in different CLT-panels subjected to outdoor climate. The analysis is performed in the hygrothermal calculation tool, WUFI and by using a mold model called MRD-model. The focus in this study is to examine how well the CLT-panels works in different parts of Sweden with normally varying additional moisture, which parameters can have the greatest impact on mold growth and how large the normal building moisture is in CLT. Results showed that buildings with CLT-panels are functioning in different climates in Sweden. On the other hand, the construction of different outer walls can provide varying conditions for mold growth.... (More)
- The aim of this thesis, Analysis of mold risk when CLT is used as a framing material, is to analyze the risk of mold growth in different CLT-panels subjected to outdoor climate. The analysis is performed in the hygrothermal calculation tool, WUFI and by using a mold model called MRD-model. The focus in this study is to examine how well the CLT-panels works in different parts of Sweden with normally varying additional moisture, which parameters can have the greatest impact on mold growth and how large the normal building moisture is in CLT. Results showed that buildings with CLT-panels are functioning in different climates in Sweden. On the other hand, the construction of different outer walls can provide varying conditions for mold growth. The study has also shown that CLT should not be exposed to direct exposure to the outdoor climate and that some weather protection is required during transport and storage. Also, the CLT should not be exposed to relative humidity higher than90 %, and moisture class 3 should not be exceeded. It is also found that the normal moisture level in CLT-panels while implementing in wall constructions at 80% relative humidity is about 18% in moisture ratio. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8984827
- author
- Al Yaseen, Hiba LU and Shareef, Sara
- supervisor
- organization
- alternative title
- Analysis of mold risk when CLT is used as a framing material
- course
- VMTL01 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Byggfukt, CLT, KL-trä, Korslimmat trä, MRD, MRD-index, Mögelpåväxt, Uttorkning, Fukt, WUFI.
- publication/series
- TVBH-5102
- other publication id
- ISRN-LUTVDG/TVBH--19/5102--SE(173)
- language
- Swedish
- additional info
- Examinator: Lars-Erik Harderup
- id
- 8984827
- date added to LUP
- 2019-06-25 09:58:57
- date last changed
- 2019-06-25 13:10:01
@misc{8984827,
abstract = {{I boverkets rapport Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025 framgår det att 600 000 nya bostäder behöver byggas fram till år 2025. Regeringen anser att ett ökat industriellt träbyggande kan bidra till att möta behovet av nya och överkomliga bostäder av god kvalitet. Trä kan ge goda förutsättningar för industriell byggproduktion och hög prefabriceringsgrad som i sin tur kan pressa byggkostnaderna, öka konkurrensen samt effektivisera produktionen av bostäderna. Trä är även en hållbar produkt som binder koldioxid under sin livslängd. En undersökning visar att ett industriellt flerbostadshus av trä har 40% lägre koldioxidutsläpp än ett jämförbart betonghus.
Genom diskussion med olika yrkesverksamma aktörer inom byggbranschen framgår att korslimmat trä, även kallat KL-trä är ett nytt konstruktionsmaterial som har börjat bli allt mer frekvent på den svenska marknaden. Produkten kan användas både som bärande konstruktion och som klimatskydd. Utmaningarna med den nya träprodukten består av att få fram fungerande lösningar för akustik, brand och fukt. Eftersom fukt är en särskilt viktig fråga med avseende på mögelrisken för organiska produkter, kommer studien att riktas åt att undersöka risken för mögelpåväxt på KL-träkonstruktioner.
Syftet med denna studie är att undersöka hur KL-träkonstruktioner fungerar i olika svenska klimat med avseende på mögelrisk. Syftet är även att undersöka vilka faktorer som har störst inverkan på olika KL-träkonstruktioner ur fuktsynpunkt. Detta för att ge verksamma aktörer inom byggbranschen samt ingenjörsstudenter en inblick i hur KL-trä fungerar som konstruktionsmaterial, särskilt med avseende på risken för mögelpåväxt. Studiens mål är att redogöra för om KL-träkonstruktioner fungerar med avseende på
mögelrisk. För att kunna uppfylla målet kommer följande frågeställningar att besvaras:
• Fungerar typiska KL-träkonstruktioner i alla delar av Sverige med normalt varierande fukttillskott?
• Vilka faktorer kan ha störst inverkan på uppkomst av mögelpåväxt på typiska KLträkonstruktioner?
• Hur stor är den normala byggfukten i KL-trä, och kommer denna byggfukt hinna torka ut med de vanligaste byggmetoderna som används just nu?
För att kunna genomföra denna studie har fyra ytterväggar innehållande KL-träkonstruktioner från olika projekt studerats. Analyserna har utförts med hjälp av värme och fuktsimuleringsprogrammet WUFI samt genom användning av en mögelmodell, en så kallad MRD-modell. Dessutom har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer genomförts. Litteraturstudie i form av handböcker, kurslitteratur, standarder och vetenskapliga artiklar har bidragit till den teoretisk bakgrundsinformation som krävs för att kunna utforska KL-trä
vidare. Intervjuerna har varit särskilt viktiga för att kunna få en övergripande bild över KL-trä som konstruktionsmaterial men även en djupare förståelse för studiens forskningsområde. Ett projekt utfört med KL-trästomme har även följts närmare, detta för
att kunna få insikt i hur KL-trä fungerar vid praktiska tillämpningar.
Studien har kunnat bidra till följande slutsatser:
• KL-träkonstruktioner i de studerade ytterväggarna fungerar i olika klimat,representerande hela Sverige. Däremot kan uppbyggnaden av ytterväggarna ge varierande förutsättningar för mögelpåväxt i KL-träet.
• KL-träkonstruktioner bör inte utsättas för direkt exponering av uteklimatet under byggprocessens olika skeden. KL-träet bör därför alltid väderskyddas. Konstruktionerna ska heller inte utsättas för relativ fuktighet högre än 90% samt att fuktklass 3 inte får överstigas. Klimatet utgör även en avgörande faktor för risken av mögelpåväxt. KL-träets materialegenskaper har även en stor betydelse för uppkomsten av mögel. Att montera en plastfolie i ytterväggar med KL-trästomme kan även medföra ökad risk för mögelpåväxt. Därför anses tejpning av skarvar och otätheter vara tillräcklig för att kunna uppnå en god lufttäthet.
• Den normala byggfukten i KL-träkonstruktioner vid relativ fuktighet 80% är 80 kg/m3, motsvarande cirka 18 % i fuktkvot. Denna byggfukt hinner efter två år torka ner till en fukthalt som är 56 kg/m3, motsvarande 12% i fuktkvot. Uttorkning till jämviktsfuktkvot är även möjlig att uppnå med de vanligaste byggmetoderna.}},
author = {{Al Yaseen, Hiba and Shareef, Sara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{TVBH-5102}},
title = {{Analys av mögelrisk när KL-trä används i klimatskalet}},
year = {{2019}},
}