Undersökning av påverkan på hydraulisk konduktivitet i förorenat område efter in situ-saneringsförsök
(2019) In Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet GEOL01 20191Department of Geology
- Abstract (Swedish)
- I dagsläget bedömer Naturvårdsverket att det finna ca 85 000 konstaterade eller misstänkt förorenade områden i Sverige. En förespråkad åtgärdsstrategi för att sanera förorenad mark- och grundvatten är in situ-sanering då de anses kostnadseffektiva och hållbara. För att kunna lösa den omfattande problematiken med förorenade områden på ett effektivt vis krävs större kunskap om hur dessa saneringsmetoder påverkar marken. I det här arbetet undersöks Tvätteriet Alingsås där man har utfört fyra pilottester av in situ sanering då föroreningen klorerade lösningsmedel finns utbredd i mark och grundvatten. Syftet är att utvärdera huruvida markens hydrauliska konduktivitet påverkas av in situ-sanering av klorerade lösningsmedel. För att utvärdera hur... (More)
- I dagsläget bedömer Naturvårdsverket att det finna ca 85 000 konstaterade eller misstänkt förorenade områden i Sverige. En förespråkad åtgärdsstrategi för att sanera förorenad mark- och grundvatten är in situ-sanering då de anses kostnadseffektiva och hållbara. För att kunna lösa den omfattande problematiken med förorenade områden på ett effektivt vis krävs större kunskap om hur dessa saneringsmetoder påverkar marken. I det här arbetet undersöks Tvätteriet Alingsås där man har utfört fyra pilottester av in situ sanering då föroreningen klorerade lösningsmedel finns utbredd i mark och grundvatten. Syftet är att utvärdera huruvida markens hydrauliska konduktivitet påverkas av in situ-sanering av klorerade lösningsmedel. För att utvärdera hur den hydrauliska konduktiviteten har påverkats utfördes slugtest i 13 brunnar, de erhållna resultaten jämfördes med resultat från tidigare undersökningar i samma brunnar. Resultaten uppvisar inget tydligt samband mellan avstånd till närmaste injekteringspunkt och förändrad hydraulisk konduktivitet, utöver att den hydrauliska konduktiviteten vid brunnarna på störst avstånd motsvarande 22 och 33 m oförändrad. Injektering av produkten ERD-CH4 tycks ha gett upphov till sänkt hydraulisk konduktivitet inom injekteringsområdet, detta tros bero på mikrobtillväxt som täpper igen porutrymmen i jordarterna. Injektering av produkten CAT100 uppvisar inga förändringar i hydraulisk konduktivitet inom injekteringsområdet. Detta kan dock bero på att processer som ökar och minskar hydraulisk konduktivitet har följt varandra och varit lika stora så att den hydrauliska konduktiviteten förefaller oförändrad. Dessa processer skulle kunna vara uppsprickning till följd av det höga tryck som används vid injekteringstillfällena, som ökar den hydrauliska konduktiviteten. Samt mikrobtillväxt och/eller utfällning och gasbildning då nollvärt järn reagerar med omgivningen och minskar permeabiliteten och den hydrauliska konduktiviteten. Flertalet brunnar uppvisar ökad hydraulisk konduktivitet, både inom och utanför injekteringsområdena, vilket tros vara till följd av uppsprickning. Uppsprickningen går dock inte att relatera till en viss injektering utan att göra beräkningar på hur långtgående sprickor som bör uppkomma till följd av det använda trycket. Områdets geologi är heterogen och komplex och inget tydligt samband kan observeras mellan förändring i hydraulisk konduktivitet och en viss typ av jordart. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8985798
- author
- Björn, Julia LU
- supervisor
- organization
- course
- GEOL01 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Hydraulisk konduktivitet, in situ-sanering, slugtest, förorening, Tvätteriet Alingsås
- publication/series
- Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
- report number
- 561
- language
- Swedish
- id
- 8985798
- date added to LUP
- 2019-06-19 11:18:41
- date last changed
- 2021-06-04 03:41:39
@misc{8985798,
abstract = {{I dagsläget bedömer Naturvårdsverket att det finna ca 85 000 konstaterade eller misstänkt förorenade områden i Sverige. En förespråkad åtgärdsstrategi för att sanera förorenad mark- och grundvatten är in situ-sanering då de anses kostnadseffektiva och hållbara. För att kunna lösa den omfattande problematiken med förorenade områden på ett effektivt vis krävs större kunskap om hur dessa saneringsmetoder påverkar marken. I det här arbetet undersöks Tvätteriet Alingsås där man har utfört fyra pilottester av in situ sanering då föroreningen klorerade lösningsmedel finns utbredd i mark och grundvatten. Syftet är att utvärdera huruvida markens hydrauliska konduktivitet påverkas av in situ-sanering av klorerade lösningsmedel. För att utvärdera hur den hydrauliska konduktiviteten har påverkats utfördes slugtest i 13 brunnar, de erhållna resultaten jämfördes med resultat från tidigare undersökningar i samma brunnar. Resultaten uppvisar inget tydligt samband mellan avstånd till närmaste injekteringspunkt och förändrad hydraulisk konduktivitet, utöver att den hydrauliska konduktiviteten vid brunnarna på störst avstånd motsvarande 22 och 33 m oförändrad. Injektering av produkten ERD-CH4 tycks ha gett upphov till sänkt hydraulisk konduktivitet inom injekteringsområdet, detta tros bero på mikrobtillväxt som täpper igen porutrymmen i jordarterna. Injektering av produkten CAT100 uppvisar inga förändringar i hydraulisk konduktivitet inom injekteringsområdet. Detta kan dock bero på att processer som ökar och minskar hydraulisk konduktivitet har följt varandra och varit lika stora så att den hydrauliska konduktiviteten förefaller oförändrad. Dessa processer skulle kunna vara uppsprickning till följd av det höga tryck som används vid injekteringstillfällena, som ökar den hydrauliska konduktiviteten. Samt mikrobtillväxt och/eller utfällning och gasbildning då nollvärt järn reagerar med omgivningen och minskar permeabiliteten och den hydrauliska konduktiviteten. Flertalet brunnar uppvisar ökad hydraulisk konduktivitet, både inom och utanför injekteringsområdena, vilket tros vara till följd av uppsprickning. Uppsprickningen går dock inte att relatera till en viss injektering utan att göra beräkningar på hur långtgående sprickor som bör uppkomma till följd av det använda trycket. Områdets geologi är heterogen och komplex och inget tydligt samband kan observeras mellan förändring i hydraulisk konduktivitet och en viss typ av jordart.}},
author = {{Björn, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet}},
title = {{Undersökning av påverkan på hydraulisk konduktivitet i förorenat område efter in situ-saneringsförsök}},
year = {{2019}},
}