Hur påverkas nedskräpningsbeteende? Positiva och negativa budskap mot fimpnedskräpning
(2019) MVEK02 20191Studies in Environmental Science
- Abstract
- Various research and initiatives are being done to decrease the amount of litter in our environment. The most common type of litter found in our parks, cities and on our beaches is plastic, where cigarette butts are one of the most common subcategories. To be able to take effective measures against such a hazardous problem as this, one must look to the source of it – in this case human littering behaviour. A starting point for this study was that measures must be tested to know just how effective they are on human behaviour. After reviewing previous research on the subject, a randomized experimental method was designed through which the effectiveness of written behavioural prompts that urged people not to litter their cigarette butts was... (More)
- Various research and initiatives are being done to decrease the amount of litter in our environment. The most common type of litter found in our parks, cities and on our beaches is plastic, where cigarette butts are one of the most common subcategories. To be able to take effective measures against such a hazardous problem as this, one must look to the source of it – in this case human littering behaviour. A starting point for this study was that measures must be tested to know just how effective they are on human behaviour. After reviewing previous research on the subject, a randomized experimental method was designed through which the effectiveness of written behavioural prompts that urged people not to litter their cigarette butts was investigated. This was done by designing one type of sign with a positively worded prompt and one type with a negatively worded prompt and testing their impact on the deposition of cigarette butts at several bus stops in Lund city. The experiment showed a statistically significant negative effect from prompting on the amount of cigarette litter. The evaluative tone of the prompts showed to be of somewhat importance, with a slightly stronger effect by the negatively worded prompt, but the result was not statistically significant. Finally, the deposition of cigarette butts had a subtle correlation with the overall degree of litter at the bus stops, which supports the idea that by acknowledging littering behaviour in the surroundings it spreads and causes more littering. A conclusion can be drawn that randomised experiments such as the one carried out in this thesis can provide important evidence on what works in combating littering. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- En renare miljö eller påminnelse att fimpar också är skräp minskar mängden fimpar som slängs på marken.
Nedskräpning är ett stort och allvarligt problem både på ett miljömässigt och på ett samhällsmässigt plan. Plast är enligt genomförda skräpmätningar den överlägset vanligaste skräpkategorin i våra parker, städer och på våra stränder. Cigarettfimpen toppar listan inom kategorin – runt 1 miljard fimpar slängs varje år på Sveriges gator och torg, vilket motsvarar ungefär 108 ton plast per år till våra utemiljöer. För att förstå vilka åtgärder som är effektiva att vidta mot ett så utbrett problem behövs det gå till roten av det, vilket i detta fall är människans nedskräpningsbeteende.
Tidigare forskning och initiativ har visat på att... (More) - En renare miljö eller påminnelse att fimpar också är skräp minskar mängden fimpar som slängs på marken.
Nedskräpning är ett stort och allvarligt problem både på ett miljömässigt och på ett samhällsmässigt plan. Plast är enligt genomförda skräpmätningar den överlägset vanligaste skräpkategorin i våra parker, städer och på våra stränder. Cigarettfimpen toppar listan inom kategorin – runt 1 miljard fimpar slängs varje år på Sveriges gator och torg, vilket motsvarar ungefär 108 ton plast per år till våra utemiljöer. För att förstå vilka åtgärder som är effektiva att vidta mot ett så utbrett problem behövs det gå till roten av det, vilket i detta fall är människans nedskräpningsbeteende.
Tidigare forskning och initiativ har visat på att skrivna antinedskräpningsbudskap bidragit till att minska nedskräpningsbeteende, samt att budskap uttryckta på olika vis har olika stor effekt. Det finns även beprövade teorier om att skräpigare miljöer har en tendens att bidra till ett ökat nedskräpningsbeteende.
Med tidigare forskning i åtanke har en experimentell studie genomförts. Denna studie syftar till att undersöka om skrivna antinedskräpningsbudskap med olika uttryck till olika grad kan påverka människor att inte skräpa ner sina fimpar vid busshållplatser i Lund. Ett andra syfte med studien är att undersöka om nedskräpningen av fimpar på nämnda platser påverkas av hur skräpig omgivningen upplevs vara. Förhoppningen är att studiens undersökningar kommer kunna skapa en bredare förståelse för hur nedskräpning kan motverkas.
Undersökningarna genomfördes under två veckors tid på tolv utvalda busshållplatser runt om i Lund stad där antalet fimpar som blivit slängda på marken inom vissa utvalda ytor räknades varje dygn. För studiens förstnämnda syfte designades två olika typer av skylt med antinedskräpningsbudskap. Skyltarna gavs dels ett positivt, dels ett negativt uttryckt, för att spinna vidare på tidigare forskning som visat på att budskap med mer positiv ton har en större önskvärd effekt än ett med en mer negativ. För studiens andra syfte gjordes en visuell bedömning av den så kallade ”allmänna skräpgraden” vid respektive busshållplats varje dygn.
Resultatet av undersökningarna visade på att skyltarna bidrog till en minskning av antalet nedskräpade fimpar, men visade ingen skillnad mellan de två olika typerna av skylt. Ett svagt samband kunde ses mellan den allmänna skräpgraden på busshållplatserna och andelen nedskräpade fimpar. Slutsatsen kan dras att experimentella metoder som den som använts i denna studie kan bidra med värdefull information till vad som funkar i arbetet med att minska nedskräpning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8986937
- author
- Lindau, Anna LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEK02 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- nedskräpning, nedskräpningsbeteende, cigarettfimp, fimp, antinedskräpningsbudskap, prompt, uppmanande budskap, evaluative tone, skräpgrad, randomiserad experimentell metod
- language
- Swedish
- id
- 8986937
- date added to LUP
- 2019-07-02 09:32:50
- date last changed
- 2019-07-02 09:32:50
@misc{8986937,
abstract = {{Various research and initiatives are being done to decrease the amount of litter in our environment. The most common type of litter found in our parks, cities and on our beaches is plastic, where cigarette butts are one of the most common subcategories. To be able to take effective measures against such a hazardous problem as this, one must look to the source of it – in this case human littering behaviour. A starting point for this study was that measures must be tested to know just how effective they are on human behaviour. After reviewing previous research on the subject, a randomized experimental method was designed through which the effectiveness of written behavioural prompts that urged people not to litter their cigarette butts was investigated. This was done by designing one type of sign with a positively worded prompt and one type with a negatively worded prompt and testing their impact on the deposition of cigarette butts at several bus stops in Lund city. The experiment showed a statistically significant negative effect from prompting on the amount of cigarette litter. The evaluative tone of the prompts showed to be of somewhat importance, with a slightly stronger effect by the negatively worded prompt, but the result was not statistically significant. Finally, the deposition of cigarette butts had a subtle correlation with the overall degree of litter at the bus stops, which supports the idea that by acknowledging littering behaviour in the surroundings it spreads and causes more littering. A conclusion can be drawn that randomised experiments such as the one carried out in this thesis can provide important evidence on what works in combating littering.}},
author = {{Lindau, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur påverkas nedskräpningsbeteende? Positiva och negativa budskap mot fimpnedskräpning}},
year = {{2019}},
}