Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö - En förstudie av förtätningspotentialen för två stationsnära områden

Abstract (Swedish)

Malmö stad har i sin översiktsplan från 2018 fastlagt att utbyggnad ska ske som förtätning innanför Yttre Ringvägen. Vidare prioriteras enligt planen förtätning i stationsnära lägen. Därutöver återöppnades den gamla Kontinentalbanan i Malmö, i december 2018. Längs med denna järnväg syns områden som i linje med den översiktliga planeringen skulle kunna ha förutsättningar för förtätning. Med grund i detta samband knyter examensarbetet an och önskar för förtätning lämplighetspröva två, längs Kontinentalbanan lokaliserade stationsnära lägen, runt Rosengårds och Östervärns stationer. Hyllie är en plats som har kommit längre i stadsutvecklingen runt en station och är därför tänkt att fungera som referensområde i analysen. Vid efterforskningen inför detta examensarbete blev det också tydligt att tillgången på modeller, mallar och riktlinjer i förtätningssyfte var knapp. Därför genomförs studien som en förstudie baserat på de förtätningsmodeller som finns att tillgå.

Examensarbetet har i syfte att ur ett förstudieperspektiv utreda hur lämpligt det är att i linje med Malmös översiktsplan, förtäta längs med den återöppnade Kontinentalbanan. Utredningen fokuserar på att lämplighetspröva två områden baserat på de modeller, mallar och riktlinjer som finns lättillgängliga inför ett förtätningsprojekt. Sammanfattat är syftet att beskriva förutsättningarna för förtätning för de två områdena och att besvara om översiktsplanens innehåll är en god grund för förtätning. För att kunna utreda det ställda syftet inleds studien med teori. Denna behandlar begreppet förtätning, dess ursprung, hur förtätning används genom modeller och vilka modeller som är tillgängliga för den här studien. Detta kopplades, i analysen, ihop med teori som beskriver Malmö, Kontinentalbanan och de två områdena som skulle undersökas. För att möjliggöra en komparativ analys gjordes också platsbesök och en utvärdering på de två utpekade områdena där resultat för några av de presenterade modellerna togs fram. Med grund i detta utfördes sedan den komparativa analysen, de två områdena emellan samt delvis med kopplingar till det stationsnära området Hyllies situation. Därefter kunde förtätningsförutsättningarna avgöras för de områdena runt Östervärns och Rosengårds stationer.

I enlighet med det som har presenterats i teori, utvärderingen och analysen kunde följande konstateras i slutsatsen. Några av kvarteren i norra periferin, av det undersökta området runt Östervärns station, bör inte ingå i det eftersträvade stationsnära läget. Detta då den lokala tillgängligheten till Östervärns station inte var tillräcklig från dessa platser. Vidare gällande området runt Östervärns station så finns ett stort förtätningsbehov. Mötesplatser och fler funktioner av varierat slag finns varken befintligt eller planeras för i tillräcklig mån. Inte heller förtätningsaspekten ”Grönområden” lyckas uppfylla vad modellerna eftersträvar för området runt Östervärns station. Gällande grönområden går samma slutsats att dra för området runt Rosengårds station, detta med avseende på en utrymmeskonflikt vad gäller exploatering av eller bibehållande av befintliga grönytor. För blandstad, däremot, så finns det en god grund att bygga vidare på runt Rosengårds station. Detta mycket på grund av vad planerna för området förespråkar. Trots att även kollektivtrafiktillgängligheten inte uppfyller förtätningsmodellernas rekommendationer så får området runt Rosengård anses ha något bättre förutsättningar än området runt Östervärns station. Vad gäller Malmös översiktsplan så anses den på många plan främja en god grund för förtätning. Det är enbart för två planeringsideal gällande centrum som planen anses vara för avhållsam. Dels vad gäller planering av centrala grönområden och dels hur förtätningen generellt ska ske i centrum.

Slutligen så medförde studien att några konstaterande av de utnyttjade modellerna, mallarna och riktlinjerna kunde göras. Det viktigaste att föra vidare för framtida studier är att det vid kombination av flera modeller är viktigt att göra ett avvägande kring vilka aspekter, man som användare, anser ska prioriteras. Detta på grund av att modellerna stundtals visade sig peka ut samma aspekter för skilda förtätningssyften.

Popular Abstract

The city of Malmo has in its comprehensive plan from 2018 determined that further urban development should be planned in the ways of urban densification, within the border created by the outer main ring road of Malmo. According to the plan, urban densification within proximity to any commuting station will be prioritized. Besides that, there was a railway in Malmo named Kontinentalbanan that reopened for commuter trains in December 2018. Along this railway, there are smaller areas that could be suitable for urban densification like the comprehensive plan mentioned. Based on that this Master of Science Thesis wish to make a suitability assessment whether or not an urban densification would be suitable in two areas with close proximity to a station along the railway, the areas around Rosengard and Ostervarn stations. Hyllie is another place built around a train station that has come further in urban development and is therefore intended as a reference area in the analysis of the study. During the investigation for this thesis it became clear that the supply of models, templates and guidelines regarding urban densification was insufficient. Therefore, the study is conducted as a preliminary study based on the urban densification models available.

The purpose of this thesis is to review, from a preliminary study perspective, how suitable it is to, in line with Malmo’s comprehensive plan, densify along the reopened railway. The study focuses on the assessing the suitability of two areas based on models, templates and guidelines that are easily accessible for an urban densification and to answer whether the content of the comprehensive plan is a good basis for urban densification. To investigate the determined purpose the study starts by analyzing the definition and origin of the term urban densification, how densification is used by models and which models that are available for this study. This theory will thereafter link and contrast this with the theory of Malmo’s situation, the railway and the two areas that are investigated. In order to do a comparative analysis, site visits and evaluations were done beforehand. Based on this, the comparative analysis could be done for the areas around Rosengard and Ostervarn stations along with some theory from Hyllie’s situation, another area in Malmo with close proximity to train stations. Thereafter the prerequisites for densification could be established.

In accordance with what has been presented in theory, the preliminary evaluation and the analysis the following was concluded. Some of the northern neighborhoods, in the investigated area around the station of Ostervarn, should not be included in the desired station-near area. This is because of the not very sufficient local accessibility of Ostervarn station. Furthermore there is a great need for densifying the Ostervarn area. Meeting points and other functions of varying kinds are neither present nor planned for enough. Neither does the densification aspect "Green areas" succeed in achieving sufficiently of what the models aim for the area around the station of Ostervarn. Regarding green areas, the same conclusion is made for the area around the station of Rosengard, a lot because of a space conflict between a possible land development and a maintenance of existing green areas. For a mixed city on the other hand, there are good reasons to build more around the Rosengard station. This is much because of what is being advocated in the urban plans for the area. Although the public transport accessibility does not meet the densification models' recommendations, the area around the station of Rosengard gets somewhat better conditions than the area around the station of Ostervarn. Regarding the comprehensive plan of Malmo, it is considered to on many levels promote a good basis for densification. It is only for two planning philosophies, applying to city centers, that the plan is considered too weak. In part regarding planning of central green areas and partly how the densification should generally take place in the city center.

Finally, the study brings some conclusions of the used models, templates and guidelines. The most important thing to carry forward for future studies is that when combining several models it is important to make a balance on which aspects a user considers should be prioritized. This is because the models sometimes point out the same aspects for different densification purposes.

• author: Hammarberg, Matilda
• supervisor: Laura Liuke
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• course: ASBM05 20191
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Förtätning, Förtätningsmodell, Tät stad, Stadsutveckling, Malmö, Malmöpendeln, Kontinentalbanan, Urban densification, Compact city model, Compact city, Urban development, Malmo
• language: Swedish
• id: 8988594
• date added to LUP: 2019-06-27 11:13:07
• date last changed: 2019-06-27 11:13:07