Frivilligas roll för upprätthållandet av samhällets resiliens under flyktingsituationen 2015

Abstract

During the years, societies have faced different complex and hazardous events which has put their resilience to test. The refugee crisis is one event that usually do not fall within the framework of what a country or a political sector is prepared for. In the autumn 2015, when large numbers of refugees arrived at Malmö central station, no authorities were prepared and present to receive the people on the run. It was the civil society that were first in place to receive the refugees with food, clothes and accommodation. This thesis tries to investigate the volunteers’ role for maintaining the society’s resilience during the refugee crisis event in Malmö 2015. By researching the concept of resilience, volunteers and analyzing interviews with concerned actors, connections between the volunteers’ role and the society’s resilience could be conducted. The analysis concluded that volunteers played a major role for the society’s ability to receive the refugees and help the refugees that did not want to seek asylum in Sweden. The volunteers were flexible with great ability to self-organize and generate resources. Further, the relationship between the authorities and volunteers varied where several conflicts prevented an ideal cooperation. Without the help of the civilians, it can be stated that the situation would have been a lot more severe. Furthermore, the thesis may also provide indicators of further research on how to use voluntary resources in the future in unexpected events.

Popular Abstract (Swedish)

I början av september 2015 började ett stort antal människor på flykt ankomma till Malmö central. Inga myndigheter hade förutspått denna oväntade händelse och samhället var därför helt oförberett på att ta emot så många människor på flykt. De som var först på plats för att ta emot flyktingarna var därför det civila samhället. Under hösten formerades nätverk av civila som hjälpte till att ta emot flyktingarna. Aktörer som var inblandade i mottagandet hade olika uppfattningar om frivilligas hjälp. Flera av aktörerna menade att frivilliga var mer till besvär och försvårade myndigheternas arbete, medan andra aktörer tyckte det var fantastiskt att civila människor erbjöd sin hjälp och att utan dem hade inte samhället klarat det.

I efterhand har riksrevisionen konstaterat att samhällets krishantering var bristande. Krishantering som beskriver hur samhället hanterar oväntade händelser genom att samordna respons med komplexa nätverk av aktörer kan ibland benämnas som resiliens. Samhällets resiliens tar hänsyn till olika oväntade händelser så som krig, miljökatastrofer och sociala konflikter och beskriver hur samhället behåller sin integritet när det utsätts för dessa störningar. Flyktinghändelsen 2015 var ett exempel på hur samhället utsattes för en oväntad händelse och dess resiliens sattes på prov. För att samhället skulle ha möjlighet att agera resilient tog man hjälp av frivilliga. Frivilliga bidrog med resurser så som kläder och mat samt var ansvariga för mottagandet på Malmö central.

Ibland talar man om frivilliga med termen ”mixed blessing” vilket innebär att deras hjälp är otroligt värdefull men samtidigt kan försvåra arbetet. Under flyktingsituationen 2015 var de flera aktörer som relaterade till just denna termen. Mottagandet på Malmö central var till en början väldigt rörigt där det uppstod konflikter med vissa frivilliga som försvårade ett samarbete. En av de orsaker som bidrog till konflikter var huruvida människor som vill resa igenom Sverige men inte har som avsikt att söka asyl i landet, så kallade transitflyktingar, skulle tas omhand. Enligt svensk lag är det olagligt att befinna sig i Sverige utan att söka asyl vilket medförde att myndigheter hade svårt för hur de skulle hantera transitflyktingar. Här gjorde frivilligheten stora insatser där de hjälpte transitflyktingar boende och genomresa.

Boendefrågan var en av de aspekter som påverkade samhällets resiliens. Respondenter från intervjustudien berättade hur migrationsverket hade fullt på alla sina boenden i slutet av november och de fick skicka iväg bussar fulla med flyktingar utan slutdestination. Flera frivilliga organisationer hade lokaler där de erbjöd sovplatser. Trots detta menade några respondenter att de befann sig flera hundra människor utanför migrationsverkets boenden samtidigt som det fanns lediga platser i frivilligas lokaler. Konflikter mellan myndigheter och frivilliga påverkade samarbetet vilket medförde bristande resiliens kring boendefrågan.
Resultatet visade att flyktinghändelsen skapade stora belastningar på vissa funktioner i samhället. Flera myndigheter var hårt belastade där regelverk hindrade dem från att agera flexibelt. Vid idealt nyttjande av frivilliga resurser kan en del av belastningen flyttas från myndigheters axlar till frivilliga som har möjlighet att agera mer flexibelt. Ändringar inom verksamheten, anställa personal och upphandla boende är långa processer för myndigheter medan frivilliga ofta har lokaler att tillgå och volontärer som vill ställa upp. Detta examensarbete har försökt belysa brister i samarbetet mellan frivilliga och myndigheter under händelsen i syfte att visa på vilka funktioner som behöver förbättras för att samhället ska kunna agera mer resilient vid framtida kriser. Resultatet kan användas som indikatorer till vidare forskning för att i framtiden kunna nyttja frivilliga resurser bättre.

• author: Peraic, Klara
• supervisor: Misse Wester; Helene Degerman
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.); Division of Risk Management and Societal Safety
• course: VRSM01 20191
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: resiliens, frivilliga, flykting, krishantering, flyktingkris
• language: Swedish
• id: 8994787
• date added to LUP: 2019-09-13 10:00:13
• date last changed: 2020-12-03 14:26:14