Skräckens arkitektur. En analys av det hemsökta huset i Hin Ondes hus (1853) och Hemmet (2017)
(2019) LIVR07 20191Master's Programme: Literature - Culture - Media
- Abstract (Swedish)
- Ett uråldrigt hus med murkna tegelstenar som är täckta med mossa träder fram ur mörkret. Murgrönan sträcker sig över fasaden och döljer de tomma fönstren. Ett litet torn med spetsiga spiror höjer sig över taket och bryter byggnadens redan bristande proportioner. Ett stenvalv inramar en massiv träport med excentriska inristningar och förskräckliga maskaroner. Dörrens groteska portklappar är orörda. Ett blekt, blodigt ansikte uppenbarar sig bakom ett fönster på andra våningen, men försvinner omedelbart.
Syftet med denna uppsats är att undersöka det hemsökta huset som motiv i Aurora Ljungstedts Hin Ondes hus (1853) och Mats Strandbergs Hemmet (2017). Detta genomförs med Edgar Allan Poes ”The Fall of the House of Usher” (1839) som... (More) - Ett uråldrigt hus med murkna tegelstenar som är täckta med mossa träder fram ur mörkret. Murgrönan sträcker sig över fasaden och döljer de tomma fönstren. Ett litet torn med spetsiga spiror höjer sig över taket och bryter byggnadens redan bristande proportioner. Ett stenvalv inramar en massiv träport med excentriska inristningar och förskräckliga maskaroner. Dörrens groteska portklappar är orörda. Ett blekt, blodigt ansikte uppenbarar sig bakom ett fönster på andra våningen, men försvinner omedelbart.
Syftet med denna uppsats är att undersöka det hemsökta huset som motiv i Aurora Ljungstedts Hin Ondes hus (1853) och Mats Strandbergs Hemmet (2017). Detta genomförs med Edgar Allan Poes ”The Fall of the House of Usher” (1839) som mönsterberättelse för jämförelsen av motivet i de två svenska skräckromanerna. Uppsatsen sätter Hin Ondes hus och Hemmet i dialog med varandra med fokus på representationen av det hemsökta huset. Jag analyserar specifika element och passager som är relevanta för att jämföra den funktion som arkitekturen har för att väcka skräck, samtidigt som jag utforskar den relation som uppstår mellan det hemsökta huset och karaktärerna i båda romanerna.
I denna uppsats diskuterar jag hur det är möjligt att injaga skräck i dessa berättelser genom arkitekturen. Det är husets mörka arkitektur, dess antropomorfiska drag och förskräckliga fasad, samt dess trånga rum och hemliga valv som upprör berättarjaget och påverkar invånarna genom att skapa en känsla av fasa som gradvis stegras och övergår till renodlad skräck. Men det är inte bara husets fysiska struktur som framkallar skräck. Det hemsökta huset fungerar också på ett psykologiskt plan, då arkitekturen verkar förkroppsliga karaktärernas psyke. Ett starkt förhållande uppstår mellan huset och karaktärerna, där huset fungerar som den fysiska spelplatsen där hemsökelsen äger rum men gestaltar samtidigt invånarnas instabila psykiska tillstånd. (Less) - Popular Abstract
- The aim of this thesis is to analyse the motif of the haunted house in Aurora Ljungstedt’s Hin Ondes hus (1853) and Mats Strandberg’s Hemmet (2017). In order to compare the motif in these two Swedish novels, Edgar Allan Poe’s short horror story “The Fall of the House of Usher” (1839), which works as a frame for my comparative study. In this thesis, I try to analyse and interpret and Hin Ondes hus and Hemmet by focusing on the representation of the haunted house. Through a close reading of some relevant passages and elements within both novels, as well as in Poe’s short story, I compare the function of architecture to evoke and create an horror atmosphere, as well as researching the psychological relationship that is established between the... (More)
- The aim of this thesis is to analyse the motif of the haunted house in Aurora Ljungstedt’s Hin Ondes hus (1853) and Mats Strandberg’s Hemmet (2017). In order to compare the motif in these two Swedish novels, Edgar Allan Poe’s short horror story “The Fall of the House of Usher” (1839), which works as a frame for my comparative study. In this thesis, I try to analyse and interpret and Hin Ondes hus and Hemmet by focusing on the representation of the haunted house. Through a close reading of some relevant passages and elements within both novels, as well as in Poe’s short story, I compare the function of architecture to evoke and create an horror atmosphere, as well as researching the psychological relationship that is established between the haunted house and the characters in both novels. With this perspective in mind, I try to discuss whether it is possible to provoke terror through architecture. It seems that the house’s gloomy architecture, its anthropomorphic features and its dreadful façade, as well as its narrow, dark rooms and secret vaults, shocks and at times revolts the narrator and/or characters, and influences its guests by arousing a sense of fear that gradually intensifies and turns into absolute terror. However, it is not only the house’s physical structure that evokes horror. The haunted house functions also on a psychological level, as architecture appears to embody the characters’ own psyche. A strong and deep relationship develops between the house and its guests, in which the house works as the concrete setting where the haunting takes places, whilst it also becomes an abstract representation of the unstable psychological state of the characters. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8994873
- author
- Buson, Daria LU
- supervisor
-
- Erik Zillén LU
- organization
- alternative title
- The architecture of terror. An analysis of the haunted house in Hin Ondes hus (1853) and Hemmet (2017).
- course
- LIVR07 20191
- year
- 2019
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Mats Strandberg, Aurora Ljungstedt, Edgar Allan Poe, hemsökt hus, Freud, det kusliga, Jung, arketyper, Skuggan, Vidler, arkitektur, skräcklitteratur, skräck, horror, horror literature, haunted house, the uncanny, architecture, the Shadow
- language
- Swedish
- id
- 8994873
- date added to LUP
- 2020-01-28 14:18:23
- date last changed
- 2020-01-28 14:18:23
@misc{8994873,
abstract = {{Ett uråldrigt hus med murkna tegelstenar som är täckta med mossa träder fram ur mörkret. Murgrönan sträcker sig över fasaden och döljer de tomma fönstren. Ett litet torn med spetsiga spiror höjer sig över taket och bryter byggnadens redan bristande proportioner. Ett stenvalv inramar en massiv träport med excentriska inristningar och förskräckliga maskaroner. Dörrens groteska portklappar är orörda. Ett blekt, blodigt ansikte uppenbarar sig bakom ett fönster på andra våningen, men försvinner omedelbart.
Syftet med denna uppsats är att undersöka det hemsökta huset som motiv i Aurora Ljungstedts Hin Ondes hus (1853) och Mats Strandbergs Hemmet (2017). Detta genomförs med Edgar Allan Poes ”The Fall of the House of Usher” (1839) som mönsterberättelse för jämförelsen av motivet i de två svenska skräckromanerna. Uppsatsen sätter Hin Ondes hus och Hemmet i dialog med varandra med fokus på representationen av det hemsökta huset. Jag analyserar specifika element och passager som är relevanta för att jämföra den funktion som arkitekturen har för att väcka skräck, samtidigt som jag utforskar den relation som uppstår mellan det hemsökta huset och karaktärerna i båda romanerna.
I denna uppsats diskuterar jag hur det är möjligt att injaga skräck i dessa berättelser genom arkitekturen. Det är husets mörka arkitektur, dess antropomorfiska drag och förskräckliga fasad, samt dess trånga rum och hemliga valv som upprör berättarjaget och påverkar invånarna genom att skapa en känsla av fasa som gradvis stegras och övergår till renodlad skräck. Men det är inte bara husets fysiska struktur som framkallar skräck. Det hemsökta huset fungerar också på ett psykologiskt plan, då arkitekturen verkar förkroppsliga karaktärernas psyke. Ett starkt förhållande uppstår mellan huset och karaktärerna, där huset fungerar som den fysiska spelplatsen där hemsökelsen äger rum men gestaltar samtidigt invånarnas instabila psykiska tillstånd.}},
author = {{Buson, Daria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skräckens arkitektur. En analys av det hemsökta huset i Hin Ondes hus (1853) och Hemmet (2017)}},
year = {{2019}},
}