Ekonomibyggnader för hästverksamhet

Abstract

The Swedish Planning and Building Act (2010:900), Chapter 9, Paragraph 3, regulates the types of buildings that may be built in rural areas without building permits for agriculture, forestry and other similar businesses. This legislation has been studied to find out whether it applies to buildings for equestrian purposes.
A study and analysis has been done of literature, case studies of legal cases and interviews with municipal building committees.

The main conclusion is that the legislation is in a great need of change. The majority of municipalities interviewed are in agreement. The Swedish Environmental Code (1998:808), Chapter 7 Article 16 Paragraph 1, makes the same assessment as the Planning and Building Act, but instead of building permits, it regulates the agriculture buildings within the area protected by shoreland protection. A big difference has also been observed in the review of activities in various legislations. There is no homogeneity in the law

Popular Abstract (Swedish)

Detta examensarbetet undersöker hur PBL 9 kap. 3 § tillämpas i praktiken för ekonomibyggnader för hästverksamhet. PBL 9 kap. 3 § anger att ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring får uppföras utan bygglov utanför detaljplanelagt område. Kan denna regel tillämpas för hästverksamhet, i så fall under vilka omständigheter och för vilka typer av byggnader?

I litteraturen är det svårt att hitta något om vad som gäller för ekonomibyggnader för hästverksamhet. Jordbruksverksamhet har över tid utvecklats på olika sätt då det har blivit svårare att få lönsamhet i verksamheten och importen av varor har bidragit med ökad konkurrens. För att överleva på landsbygden krävs numera storskalighet eller nischning. Ett naturligt steg i utvecklingen av jordbruket har på många håll blivit att starta hästverksamhet. Europaparlamentet och rådets förordning pekar på att hästverksamhet är jordbruk. Hur ser det då ut med lagstiftningen, hänger den med i dagens utveckling?

Idag råder det en stor osäkerhet för fastighetsägare som tänker uppföra en ekonomibyggnad för hästverksamhet. Omfattas den uppförda byggnaden av PBL 9 kap. 3 §? Om inte så riskerar fastighetsägaren vite på grund av svartbygge.

Med detta som bakgrund har jag studerat följande frågeställningar:
• Vilken taxeringstypkod ska fastighet ha för att får bygga ekonomibyggnader utan bygglov utanför detaljplanelagt område?
• Räknas ridhus, stall och andra hästrelaterade byggnader som ekonomibyggnader?
• Vad för verksamhet krävs för att får bygga ekonomibyggnader för häst utan bygglov? Hobby, biverksamheter, publikaanläggningar?
• Kan man ändra en befintlig ekonomibyggnads användning till tex. ridhus?
• Finns det annan lagstiftning än plan-och bygglagen som berör ämnet?
• Behöver lagstiftningen förändras?
Slutsatsen förväntas ge ett tydligare svar på hur lagstiftningen ska tillämpas och en analys om hur prövningen överensstämmer med dagens moderna verksamhet på landsbygden. För att få svar på mina frågor har en kvalitativ studie gjorts av rättsfall, lagkommentarer samt intervjuer med tjänstemän vid kommuners byggnadsnämnder, tjänstemän vid Blekinge, Skåne och Västernorrlands länsstyrelser, författare Annika Gustafsson samt Svenska ridsportförbundet. Arbetet är avgränsat till att bara studera ekonomibyggnader för hästverksamhet.

Rättsfall har studerats för både den aktuella paragrafen och MB 7 kap. 16 § 1p. Detta då samma typ av bedömning av verksamheten görs i MB men då i syfte att uppföra ekonomibyggnader inom strandskyddat område. I fallstudien av rättsfallen så kan en skillnad i bedömningen av verksamheterna identifieras mellan PBL och MB. I rättsfallen berörande MB görs en bedömning där hästar kan jämföras med andra jordbruksdjur. Detta då de är med i livsmedelsproduktionskedjan och kräver både bete och åkermark, därför kan hästverksamheten likställas med jordbruk. I PBL förs ett annat resonemang, hästverksamheten får inte ses som en självständig verksamhet i förhållandet till jordbruket och att allt foder ska vara producerat på fastigheten och att ekonomibyggnaden ska var dimensionerad för att endast nyttjas av gårdens hästar. Tillämpningen av lagstiftningen är inte homogen.

Det framkom under intervjuerna med olika kommuners byggnadsnämnder att en stor osäkerhet förekommer om hur hästverksamheter ska bedömas och majoriteten önskar en förändring eller förtydligande av lagstiftningen. Resultatet av prövningen pekar således på att en förändring av lagstiftningen behövs. Detta behövs för att ge verksamhetsutövaren möjlighet att förstå vad som gäller för deras verksamhet.

• author: Nilsson, Charlotte
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Agricultural buildings for equestrian business
• course: VFT920 20182
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Bygglov, ekonomibyggnad, hästverksamhet, ridhus
• other publication id: ISRN/LUTVDG/TVLM/19/5445 SE
• language: Swedish
• id: 8996831
• date added to LUP: 2019-11-26 14:31:57
• date last changed: 2019-11-26 14:31:57