Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Nödvärn mellan män och kvinnor - En genusrättsvetenskaplig undersökning om nödvärnsrättens begränsningar

Axelsson, Sofie LU (2019) LAGF03 20192
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Nödvärn fungerar i den svenska rättsordningen som en viktig säkerhetsventil för att man ska kunna försvara sig från brottsliga angrepp. På ett eller annat sätt har en sådan möjlighet alltid funnits, men den nödvärnsrätt som liknar dagens kom till när den infördes i 1864 års strafflag. Vid samma tillfälle blev det även brottsligt att misshandla sin fru för att styra familjen. I samhällsutvecklingen sedan dess har brott mot kvinnor i hemmet i allt högre grad kommit att ses som ett samhällsproblem snarare än en familjeangelägenhet.

Nödvärnsrätten i Sverige innehåller krav på att ett brottsligt övergrepp måste vara pågående eller överhängande, samt att endast icke oförsvarligt våld får användas för att freda sig mot angrepp. Systematiskt... (More)
Nödvärn fungerar i den svenska rättsordningen som en viktig säkerhetsventil för att man ska kunna försvara sig från brottsliga angrepp. På ett eller annat sätt har en sådan möjlighet alltid funnits, men den nödvärnsrätt som liknar dagens kom till när den infördes i 1864 års strafflag. Vid samma tillfälle blev det även brottsligt att misshandla sin fru för att styra familjen. I samhällsutvecklingen sedan dess har brott mot kvinnor i hemmet i allt högre grad kommit att ses som ett samhällsproblem snarare än en familjeangelägenhet.

Nödvärnsrätten i Sverige innehåller krav på att ett brottsligt övergrepp måste vara pågående eller överhängande, samt att endast icke oförsvarligt våld får användas för att freda sig mot angrepp. Systematiskt misshandlade kvinnors nödvärn sker ofta inte inom ramen för vad som kan anses pågående eller överhängande, vilket leder till att domstolen måste dra slutsatsen att ingen nödvärnssituation förelegat. För kvinnorna, som kan ha levt under konstant hot och våld under en längre tid, blir omfattningen av nödvärnsrätten snäv.

Flera akademiker har tagit upp och kritiserat det här. Bland andra Asp, Larsson och Lernestedt intygar att det finns en problematik som drabbar kvinnor i nödvärnssituationer. Problematiken drabbar just de kvinnor i misshandelsrelationer som blivit psykiskt nedbrutna av sina partners; nödvärnsrätten är i annan del jämställd.

Det finns olika sätt att göra rätten till nödvärn tillgänglig för kvinnor i våldsamma relationer. Battered Woman Syndrome kan vara ett sätt att ha med de misshandlade kvinnornas perspektiv vid nödvärnsbedömningen. Den bästa lösningen verkar dock vara att göra grov kvinnofridskränkning till ett perdurerande brott, vilket i större grad skulle kunna rättfärdiga kvinnligt nödvärn. (Less)
Popular Abstract
The right to self defense from criminal attacks is a vital function of the Swedish justice system. In one way or another, such a right has always existed, but the legal self defense, with similarities to the current day one, was first seen in the criminal law of 1864. At the same time, it became illegal to use abuse against one’s spouse to control the family. In the progression of society since then, domestic abuse gradually reached status as a problem for society rather than a family’s own business.

The right to self defense requires that a criminal attack is ongoing or imminent, and only non unjustifiable violence can be used to protect oneself. Self defense of systematically abused women often takes place outside of the boundaries... (More)
The right to self defense from criminal attacks is a vital function of the Swedish justice system. In one way or another, such a right has always existed, but the legal self defense, with similarities to the current day one, was first seen in the criminal law of 1864. At the same time, it became illegal to use abuse against one’s spouse to control the family. In the progression of society since then, domestic abuse gradually reached status as a problem for society rather than a family’s own business.

The right to self defense requires that a criminal attack is ongoing or imminent, and only non unjustifiable violence can be used to protect oneself. Self defense of systematically abused women often takes place outside of the boundaries for what can be considered as ongoing or imminent. This forces the courts to draw the conclusion that the claim of self defense isn’t a valid defense. For the women, who may have lived with constant threats and violence for a long time, the scope of self defense seems narrow.

Several academics have addressed and criticized this. Among others, Asp, Larsson, and Lernestedt confirms that there are issues that affect women in situations regarding self defense. The problems affect those women in domestic abuse relationships who have been psychologically broken down by their partners; the right to self defense is in other ways equal for men and women.

There are different ways to make the right to self defense available for women in domestic abuse relationships. Battered Woman Syndrome can be a way to bring the women’s perspective to the courts’ attention. The best solution, however, seems to be extending the scope of the crime gross violation of a woman’s integrity, which could lead to justification of women’s self defense. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Axelsson, Sofie LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20192
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Nödvärn, genusrättsvetenskap, grov kvinnofridskränkning, Battered Woman Syndrome
language
Swedish
id
9000059
date added to LUP
2020-04-09 13:58:10
date last changed
2020-04-09 13:58:10
@misc{9000059,
  abstract     = {{Nödvärn fungerar i den svenska rättsordningen som en viktig säkerhetsventil för att man ska kunna försvara sig från brottsliga angrepp. På ett eller annat sätt har en sådan möjlighet alltid funnits, men den nödvärnsrätt som liknar dagens kom till när den infördes i 1864 års strafflag. Vid samma tillfälle blev det även brottsligt att misshandla sin fru för att styra familjen. I samhällsutvecklingen sedan dess har brott mot kvinnor i hemmet i allt högre grad kommit att ses som ett samhällsproblem snarare än en familjeangelägenhet. 

Nödvärnsrätten i Sverige innehåller krav på att ett brottsligt övergrepp måste vara pågående eller överhängande, samt att endast icke oförsvarligt våld får användas för att freda sig mot angrepp. Systematiskt misshandlade kvinnors nödvärn sker ofta inte inom ramen för vad som kan anses pågående eller överhängande, vilket leder till att domstolen måste dra slutsatsen att ingen nödvärnssituation förelegat. För kvinnorna, som kan ha levt under konstant hot och våld under en längre tid, blir omfattningen av nödvärnsrätten snäv. 

Flera akademiker har tagit upp och kritiserat det här. Bland andra Asp, Larsson och Lernestedt intygar att det finns en problematik som drabbar kvinnor i nödvärnssituationer. Problematiken drabbar just de kvinnor i misshandelsrelationer som blivit psykiskt nedbrutna av sina partners; nödvärnsrätten är i annan del jämställd. 

Det finns olika sätt att göra rätten till nödvärn tillgänglig för kvinnor i våldsamma relationer. Battered Woman Syndrome kan vara ett sätt att ha med de misshandlade kvinnornas perspektiv vid nödvärnsbedömningen. Den bästa lösningen verkar dock vara att göra grov kvinnofridskränkning till ett perdurerande brott, vilket i större grad skulle kunna rättfärdiga kvinnligt nödvärn.}},
  author       = {{Axelsson, Sofie}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Nödvärn mellan män och kvinnor - En genusrättsvetenskaplig undersökning om nödvärnsrättens begränsningar}},
  year         = {{2019}},
}