Om oskyldighetspresumtionen och det svenska häktningsförfarandet - En analys av det svenska häktningsförfarandets överensstämmelse med oskyldighetspresumtionen

Abstract (Swedish)

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det skydd som oskyldighetspre-sumtionen ställer upp för den enskilde kränks genom det svenska häktnings-förfarandet. Trots att oskyldighetspresumtionen inte är lagstadgad i svensk författningstext kan oskyldighetspresumtionen tillämpas av svensk domstol eftersom presumtionen är del av artikel 6 EKMR om rätten till en rättvis rättegång. Det är framför allt genom Europadomstolens tolkning av EKMR som oskyldighetspresumtionen kan definieras.

Europadomstolen har slagit fast att oskyldighetspresumtionen har betydelse för hela brottmålsförfarandet. Detta innebär att en person som är misstänkt för brott ska åtnjuta det skydd som oskyldighetspresumtionen tillförsäkrar. Vissa delar av oskyldighetspresumtionen anses vara av grundläggande bety-delse medan andra delar av presumtionen har utvecklats genom Europadom-stolens praxis. Att bevisbördan i brottmål åligger åklagaren, att domstolen och de brottsbekämpande myndigheterna ska förhålla sig objektiva samt att tvivel ska vara till den tilltalades fördel anses vara grundläggande delar av oskyldighetspresumtionen. Europadomstolen har även fastslagit att oskyl-dighetspresumtionen har betydelse för bland annat legaliteten av rättsliga presumtioner, tiden en person får sitta häktad och uttalanden som görs av myndighetspersoner innan domstol fastställt skuld.

Häktning är en allmänt accepterad inskränkning av den enskildes frihet. För att användandet av ett straffprocessuellt tvångsmedel ska anses berättigat finns ett antal principer, däribland oskyldighetspresumtionen, som tillgodo-ser att inskränkningarna av den enskildes frihet inte går utöver vad som är acceptabelt. Uppsatsen visar att det svenska häktningsförfarandet i vissa aspekter kan anses stå i strid med de garantier som tillförsäkras den enskilde genom oskyldighetspresumtionen. Bland annat påvisar uppsatsen att häkt-ningsgrunden recidivfara på grund av häktningslagstiftningens bristande överensstämmelse med ändamålsprincipen kan användas för att uppnå samma ändamål som ett fängelsestraff. Att samma ändamål som ska uppnås av ett straff uppnås innan domstol fastställt den misstänktes skuld bör anses strida mot oskyldighetspresumtionen. I uppsatsen föreslås att ändamålen bakom häktningsgrunderna ska anges i häktningslagstiftningen.

Den så kallade tvåårsregeln som stadgas i 24 kap. 1 § 2 st RB innehåller en omvänd bevisbörda och en presumtion för häktning. I uppsatsen framhålls att tvåårsregeln borde tas bort för att för att häktningsförfarandet på ett bättre sätt ska harmoniseras med oskyldighetspresumtionen. I uppsatsen påpekas även att ett införande av tidsfrister gällande hur lång tid en person får sitta häktad skulle motverka risken att enskilda häktningar strider mot oskyldighetspresumtionen.

Popular Abstract

The purpose of this thesis is to investigate whether the protection that the presumption of innocence provides for the individual is violated by the Swedish detention procedure. Although the presumption of innocence is not laid down in Swedish law, the presumption may be applied by the Swedish courts since the presumption of innocence is part of Article 6 ECHR on the right to a fair trial. It is primarily through The European Court of Justice’s interpretation of the ECHR that the presumption of innocence can be defined.

The European Court of Justice has ruled that the presumption of innocence has significance for the entire criminal proceedings. This means that a person suspected of a crime should enjoy the protection that the presumption of innocence ensures. Certain elements of the presumption of innocence are considered to be of fundamental importance, while other parts of the pre-sumption have been developed by the case law of the European Court of Justice. That the burden of proof in criminal cases rests with the prosecutor, that the court and enforcement authorities should be objective, and that doubt should benefit the accused are considered to be fundamental parts of the presumption of innocence. The European Court of Justice has also de-termined that the presumption of innocence has significance for, inter alia, the legality of judicial presumptions, the length of time a person may be de-tained, and for statements made by state officials before the court has de-termined the guilt.

Detention is a generally accepted restriction on the individual's freedom. For the use of coercive measures to be justified there are several principles, in-cluding the presumption of innocence, which ensure that the restrictions on the individual's freedom do not go beyond what is acceptable. The thesis shows that the Swedish detention procedure in certain aspects may be in breach of the guarantees insured to the individual by the presumption of innocence. Among other things, the thesis demonstrates that the risk of con-tinued criminal activity ground for detention may, due to the non-compliance of the detention legislation with the principle of purpose, be used to achieve the same purpose as a prison sentence. The fact that the same purpose that is supposed to be achieved by a penalty is achieved prior to the court has determined the suspect’s guilt should be considered con-travening the presumption of innocence. The thesis suggests that the purpos-es behind the grounds for detention should be specified in the detention legislation.

The so-called two-year rule stated in 24 kap. 1 § 2 st RB contains a reversed burden of proof and a presumption of detention. The thesis emphasizes that the two-year rule should be removed in order to better harmonize the deten-tion procedure with the presumption of innocence. The thesis also states that the imposition of maximum limits regarding the time a person may be de-tained would counteract the risks of individual detentions to violate the pre-sumption of innocence.

• author: Mc Kenzie, David
• supervisor: Helén Örnemark Hansen
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: About the presumption of innocence and the Swedish detention procedure
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• language: Swedish
• id: 9000315
• date added to LUP: 2020-01-31 12:50:54
• date last changed: 2020-01-31 12:50:54