Advanced

Arbetsvägran i religionsfrihetens namn - när viker arbetsledningsrätten?

Nilsson, My LU and Fönss, Mikaela LU (2020) HARH16 20192
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
En ökad mångfald kan leda till att religiösa frågor i arbetslivet får en ökad aktualitet och att en individs rättigheter och krav då ställs mot arbetsgivarens verksamhetsintresse och dennes rätt att leda och fördela arbetet. En arbetstagares vägran att utföra en viss arbetsuppgift på grund av religion eller samvete måste då vägas mot arbetsgivarens arbetsledningsrätt och andra eventuellt motstående intressen.

Religions- och samvetsfriheten som mänsklig rättighet skyddas under såväl internationell som nationell rätt. Den individuella tron är absolut och okränkbar, men själva manifestationen kan begränsas. Vidare finns även lagstiftning som skyddar individen från, att på grund av sin religion eller övertygelse, diskrimineras i... (More)
En ökad mångfald kan leda till att religiösa frågor i arbetslivet får en ökad aktualitet och att en individs rättigheter och krav då ställs mot arbetsgivarens verksamhetsintresse och dennes rätt att leda och fördela arbetet. En arbetstagares vägran att utföra en viss arbetsuppgift på grund av religion eller samvete måste då vägas mot arbetsgivarens arbetsledningsrätt och andra eventuellt motstående intressen.

Religions- och samvetsfriheten som mänsklig rättighet skyddas under såväl internationell som nationell rätt. Den individuella tron är absolut och okränkbar, men själva manifestationen kan begränsas. Vidare finns även lagstiftning som skyddar individen från, att på grund av sin religion eller övertygelse, diskrimineras i arbetslivet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka när en arbetstagare kan vägra att utföra vissa arbetsuppgifter med hänsyn till sin religion och om det är arbetsledningsrätten eller arbetstagarens religionsfrihet som väger tyngst i domstolarnas intresseavvägning. Undersökningen visar att individens rättighet att manifestera sin religion oftast får ge vika för arbetsgivarens verksamhetsintresse och en utomstående tredje mans motstående intressen. Arbetsledningsrätten är stark, att arbetsvägra är inte tillåtet och kan utgöra saklig grund för uppsägning. Praxis visar att ingå en anställning kan medföra en begränsning av möjligheten att utöva sin religion och då står det arbetstagaren fritt att själv avsluta anställningen (Less)
Abstract
An increased diversity in the work force has caused religious questions to become increasingly important and this may lead to a conflict between an individual’s rights and demands and the employers’ managerial prerogative. An employee’s refusal to perform a duty, based on religious or conscientious beliefs, must then be weighed against the employer’s managerial rights and other possible conflicting interests.

Freedom of religion and conscientious beliefs, as fundamental human rights, are protected under both international and national legislation. Whereas the individual’s personal beliefs are absolute and inviolable, the actual manifestation can be restricted. Furthermore there is legislation that protects the individual from... (More)
An increased diversity in the work force has caused religious questions to become increasingly important and this may lead to a conflict between an individual’s rights and demands and the employers’ managerial prerogative. An employee’s refusal to perform a duty, based on religious or conscientious beliefs, must then be weighed against the employer’s managerial rights and other possible conflicting interests.

Freedom of religion and conscientious beliefs, as fundamental human rights, are protected under both international and national legislation. Whereas the individual’s personal beliefs are absolute and inviolable, the actual manifestation can be restricted. Furthermore there is legislation that protects the individual from discrimination based on religion and conscience at work.

The purpose of this bachelor thesis is to examine wether an employee can refuse to perform certain assignments with regards to his or her religion and if it is the employer’s managerial rights or the employee’s freedom of religion that take precedence in the courts’ balancing of interests. The analysis shows that the employer’s and other external interests almost always supersede an individual’s right to manifest his or her religion. Court practice shows that the employer’s managerial rights are strong and a refusal to work may result in the termination of employment. Entering into employment may limit the individual’s ability to manifest their religion and the employee can then choose to accept the limitation or voluntarily end the employment. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, My LU and Fönss, Mikaela LU
supervisor
organization
course
HARH16 20192
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Arbetsledningsrätt, arbetsskyldighet, arbetsvägran, religionsfrihet, samvetsfrihet, diskriminering på grund av religion, mänskliga rättigheter.
language
Swedish
id
9001770
date added to LUP
2020-01-22 09:41:04
date last changed
2020-01-22 09:41:04
@misc{9001770,
  abstract     = {An increased diversity in the work force has caused religious questions to become increasingly important and this may lead to a conflict between an individual’s rights and demands and the employers’ managerial prerogative. An employee’s refusal to perform a duty, based on religious or conscientious beliefs, must then be weighed against the employer’s managerial rights and other possible conflicting interests. 

Freedom of religion and conscientious beliefs, as fundamental human rights, are protected under both international and national legislation. Whereas the individual’s personal beliefs are absolute and inviolable, the actual manifestation can be restricted. Furthermore there is legislation that protects the individual from discrimination based on religion and conscience at work. 

The purpose of this bachelor thesis is to examine wether an employee can refuse to perform certain assignments with regards to his or her religion and if it is the employer’s managerial rights or the employee’s freedom of religion that take precedence in the courts’ balancing of interests. The analysis shows that the employer’s and other external interests almost always supersede an individual’s right to manifest his or her religion. Court practice shows that the employer’s managerial rights are strong and a refusal to work may result in the termination of employment. Entering into employment may limit the individual’s ability to manifest their religion and the employee can then choose to accept the limitation or voluntarily end the employment.},
  author       = {Nilsson, My and Fönss, Mikaela},
  keyword      = {Arbetsledningsrätt,arbetsskyldighet,arbetsvägran,religionsfrihet,samvetsfrihet,diskriminering på grund av religion,mänskliga rättigheter.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetsvägran i religionsfrihetens namn - när viker arbetsledningsrätten?},
  year         = {2020},
}