Det förgängliga verket - En studie om graffitikonstnärens respekträtt

Abstract (Swedish)

Graffiti är en mycket gammal konstart som länge associerats med kriminalitet men som på senare tid kommit att erkännas som en etablerad konstart. Graffitikonstverk blir dock ofta föremål för ändring eller förstörelse och har därför ansetts vara av naturen förgängliga verk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur graffitikonstnärens respekträtt står sig i förhållande till ingrepp från andra aktörer. Mer specifikt undersöks i vilken utsträckning graffitikonstnären åtnjuter skydd mot ändring och förstörelse av hans eller hennes verk. De lagbestämmelser som studeras är 3 § URL (respekträtten) och 26 c § URL (rätten för en ägare att göra ändringar i sin byggnad). Den metod som används är den rättsdogmatiska metoden.

Beträffande 3 § URL utmynnar undersökningen i konstaterandet att graffitikonstnären åtnjuter skydd mot att någon ändrar hans eller hennes verk på ett kränkande sätt. Det är dock omöjligt att ange exakt var gränsen mellan en tillåten ändring och en kränkande ändring går eftersom bedömningen är beroende av att samtliga omständigheter i det enskilda fallet analyseras. Vad som generellt kan sägas i fråga om graffitikonstverk är emellertid att det mot bakgrund av graffitikonstens förgängliga natur är plausibelt att ribban för vad som anses utgöra en kränkande ändring av ett graffitikonstverk ligger något högre i jämförelse med var ribban får antas ligga i fråga om andra konstarter. Vidare konstateras att det i Sverige inte finns något förstörelseförbud och att graffitikonstnären således inte kan invända mot att någon förstör hans eller hennes graffitikonstverk.

Beträffande inskränkningen i 26 c § URL konstateras att det råder oenighet om hur bestämmelsen ska tolkas men att det mesta tycks tala för att bestämmelsen ska tolkas så att det står en byggnadsägare fritt att företa ändringar i sin byggnad, även om ändringarna resulterar i att ett graffitikonstverk blir förändrat på ett kränkande sätt. Äganderätten ges således sannolikt, i situationer som denna, företräde framför graffitikonstnärens respekträtt.

Avslutningsvis konstateras att diverse lagstiftningsåtgärder är påkallade ur ett upphovsmannarättsligt perspektiv och att Norge är ett gott föredöme när det kommer till att värna om upphovsmannens ideella rättigheter.

Abstract

Graffiti is a very old art form that, for a long period of time, has been associated with criminality. Nevertheless, graffiti has nowadays come to be recognized as an art form. Graffiti artworks do, however, often become subject to distortion, mutilation or other modifications and are understood to be, by nature, perishable pieces of art.

The purpose of this essay is to examine to what extent the graffiti artist has a right to object to modifications and other derogatory actions of his or her artwork (droit au respect). The legal provisions that are being examined are paragraph 3 (droit au respect) and paragraph 26 c (the right for an owner of a building to modify his or her building) of the Swedish Act on Copyright in Literary and Artistic Works (SACLAW). The method that’s being used is the legal dogmatic method.

The conclusion concerning paragraph 3 of SACLAW is that it’s impossible to specify exactly which modifications that are allowed and which ones that are, instead, to be perceived as a violation of the graffiti artists’ droit au respect and that this is because the judgment demands an analysis of all circumstances in each case. Nevertheless, it’s plausible that the bar for what’s to be perceived as a violation of the graffiti artists’ droit au respect is somewhat higher in comparison to other forms of art since graffiti is a perishable art form. Furthermore, it’s assessed that a prohibition on the destruction of artistic (and literary) works does not exist in Sweden. Consequently, a graffiti artist can’t object if someone destroys his or her artwork.

The conclusion regarding paragraph 26 c of SACLAW is that there’s dissension on how the paragraph is to be interpreted. However, most seem to indicate that the paragraph should be interpreted in a way that leads to the conclusion that the owner of a building is free to modify his or her building, even if that means that a graffiti artwork is being prone to derogatory actions. Thus, the graffiti artists’ moral rights cave in for the proprietorship.

Lastly, it’s stated that a legislative procedure that would strengthen the artists’ moral rights would be welcome, seen from the graffiti artists’ point of view and that the Swedish legislator, preferably, should take inspiration from the Norwegian legislation on the matter since the Norwegians are comparatively good at cherishing the artists’ moral rights.

• author: Ljungar Chapelon, Linnéa
• supervisor: Ulrika Wennersten
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The perishable artwork - A study of the graffiti artists' moral rights
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Immaterialrätt, Intellectual property law, upphovsrätt, ideella rättigheter, respekträtten, moral rights, droit au respect
• language: Swedish
• id: 9002528
• date added to LUP: 2020-03-28 10:25:00
• date last changed: 2020-03-28 10:25:00