Moderskapet i svensk rätt – hänger fastställelsetalan om moderskap samman med rättsordningen i övrigt?
(2020) LAGF03 20201Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Att vara mor till ett barn ger omfattande rättsverkningar såsom vårdnad, förmynderskap och arv. Det rättsliga moderskapet bestäms i svensk rätt av moderskapspresumtionen och är inte lagfäst annat än undantagsvis. Om moderskapet skulle vara oklart eller korrekta uppgifter saknas i folkbokföringen, kan ledning inte sökas i föräldrabalken. I stället har praxis utvisat att talan om moderskap får väckas enligt rättegångsbalkens ordning – om förutsättningarna för en fastställelsetalan är uppfyllda. En sådan talan skiljer sig stort från bestämmelserna för faderskapsfastställelse.
De senaste åren har antalet moderskapsmål ökat i allmän domstol, vilket troligen kan hänföras till en ökad flyktinginvandring och Skatteverkets skärpta beviskrav vid... (More) - Att vara mor till ett barn ger omfattande rättsverkningar såsom vårdnad, förmynderskap och arv. Det rättsliga moderskapet bestäms i svensk rätt av moderskapspresumtionen och är inte lagfäst annat än undantagsvis. Om moderskapet skulle vara oklart eller korrekta uppgifter saknas i folkbokföringen, kan ledning inte sökas i föräldrabalken. I stället har praxis utvisat att talan om moderskap får väckas enligt rättegångsbalkens ordning – om förutsättningarna för en fastställelsetalan är uppfyllda. En sådan talan skiljer sig stort från bestämmelserna för faderskapsfastställelse.
De senaste åren har antalet moderskapsmål ökat i allmän domstol, vilket troligen kan hänföras till en ökad flyktinginvandring och Skatteverkets skärpta beviskrav vid folkbokföring av familjerelationer. DNA-bevisning räcker inte längre som bevis för föräldraskapet, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Den som saknar godtagbara identitetshandlingar och vill få ett moderskap registrerat hänvisas därför till att väcka talan i tingsrätten. En process som är långt kostsammare för en kvinna än för en man i samma situation.
Uppsatsen klarlägger de rättsliga förutsättningarna för en fastställelsetalan om moderskap enligt 13 kap. 2 § 1 st. rättegångsbalken och utreder vilka analogier som är möjliga att göra med motsvarande bestämmelser i föräldrabalken. Vad som utgör bästa bevismedel i moderskapsmålen och vilket beviskrav som ska gälla är dock oklart. Frånvaro av lagreglering tillsammans med bristande praxis har lett till en skiftande rättstillämpning i underrätterna. Det innebär att gällande rätt inte är helt sammanhängande, vilket i slutänden påverkar förutsebarheten i moderskapsmålen.
Ordningen med fastställelsetalan om moderskap samt det faktum att moderskapet till större del är oreglerat, kan också problematiseras utifrån att föräldrabalken de senaste åren reviderats på ett flertal punkter. Uppsatsen visar att vad som skulle leda till större jämlikhet i familjerätten i stället har skapat strukturella skillnader, som inte kan lösas i rättstillämpningen utan som kräver en insats från lagstiftaren. (Less) - Popular Abstract
- Motherhood implies several legal aspects, such as custody, guardianship and inheritance. Legal maternal status is established based on an unwritten legal presumption of motherhood. In Sweden, this presumption is grounded in unwritten law, which is why uncertain motherhood is not to be determined by the Children and Parents Code. Precedents show that maternity instead may be determined by a declaratory claim according to the Code of Judicial Procedure. Such a claim differs widely from that which is required in paternity cases.
In recent years, the number of maternity cases in district courts has increased, possibly due to refugee immigration and stricter evidentiary requirements when registering family ties. DNA analysis is no longer... (More) - Motherhood implies several legal aspects, such as custody, guardianship and inheritance. Legal maternal status is established based on an unwritten legal presumption of motherhood. In Sweden, this presumption is grounded in unwritten law, which is why uncertain motherhood is not to be determined by the Children and Parents Code. Precedents show that maternity instead may be determined by a declaratory claim according to the Code of Judicial Procedure. Such a claim differs widely from that which is required in paternity cases.
In recent years, the number of maternity cases in district courts has increased, possibly due to refugee immigration and stricter evidentiary requirements when registering family ties. DNA analysis is no longer seen as evidence of parenthood, according to the Supreme Administrative Court. Whoever does not have acceptable identity documents but wishes to register motherhood, is required to litigate in the district court, which is a process that is far more expensive for a woman than for a man.
This thesis clarifies the legal conditions for a declaratory claim on motherhood and examines whether analogies can be made in relation to the Children and Parents Code. However, what constitutes the best means of proof in maternity cases, and what evidence requirement should be applied, is still unclear. Absence of legislative regulation together with few precedents, has led to dissimilar judgments. In conclusion, it appears that current law is not fully congruent with the system of family law, and that this affects predictability in maternity cases.
In a broader sense, the practice of declaratory claim as means of maternity determination together with a shortage of regulation may also be seen as incongruent with the legal system. Recent amendments in the Children and Parents Code that were made in order to increase equality, seem to have brought about structural differences that cannot be resolved other than by the legislator. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9010118
- author
- Westergård, Veronica LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- familjerätt, processrätt, fastställelsetalan, moderskap, moderskapsfastställelse, moderskapspresumtionen, koherens
- language
- Swedish
- id
- 9010118
- date added to LUP
- 2020-09-04 10:41:47
- date last changed
- 2020-09-04 10:41:47
@misc{9010118,
abstract = {{Att vara mor till ett barn ger omfattande rättsverkningar såsom vårdnad, förmynderskap och arv. Det rättsliga moderskapet bestäms i svensk rätt av moderskapspresumtionen och är inte lagfäst annat än undantagsvis. Om moderskapet skulle vara oklart eller korrekta uppgifter saknas i folkbokföringen, kan ledning inte sökas i föräldrabalken. I stället har praxis utvisat att talan om moderskap får väckas enligt rättegångsbalkens ordning – om förutsättningarna för en fastställelsetalan är uppfyllda. En sådan talan skiljer sig stort från bestämmelserna för faderskapsfastställelse.
De senaste åren har antalet moderskapsmål ökat i allmän domstol, vilket troligen kan hänföras till en ökad flyktinginvandring och Skatteverkets skärpta beviskrav vid folkbokföring av familjerelationer. DNA-bevisning räcker inte längre som bevis för föräldraskapet, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Den som saknar godtagbara identitetshandlingar och vill få ett moderskap registrerat hänvisas därför till att väcka talan i tingsrätten. En process som är långt kostsammare för en kvinna än för en man i samma situation.
Uppsatsen klarlägger de rättsliga förutsättningarna för en fastställelsetalan om moderskap enligt 13 kap. 2 § 1 st. rättegångsbalken och utreder vilka analogier som är möjliga att göra med motsvarande bestämmelser i föräldrabalken. Vad som utgör bästa bevismedel i moderskapsmålen och vilket beviskrav som ska gälla är dock oklart. Frånvaro av lagreglering tillsammans med bristande praxis har lett till en skiftande rättstillämpning i underrätterna. Det innebär att gällande rätt inte är helt sammanhängande, vilket i slutänden påverkar förutsebarheten i moderskapsmålen.
Ordningen med fastställelsetalan om moderskap samt det faktum att moderskapet till större del är oreglerat, kan också problematiseras utifrån att föräldrabalken de senaste åren reviderats på ett flertal punkter. Uppsatsen visar att vad som skulle leda till större jämlikhet i familjerätten i stället har skapat strukturella skillnader, som inte kan lösas i rättstillämpningen utan som kräver en insats från lagstiftaren.}},
author = {{Westergård, Veronica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Moderskapet i svensk rätt – hänger fastställelsetalan om moderskap samman med rättsordningen i övrigt?}},
year = {{2020}},
}