Advanced

Rättspsykiatriska utlåtanden i domstolsprocessen – en analys ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Rönnlund, Aksinja LU (2020) LAGF03 20201
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Psykiskt störda lagöverträdare har sedan länge särbehandlats inom straffrätten. I Sverige aktualiseras numera särbehandlingen vid påföljdsvalet. För att påföljdsvalet överhuvudtaget ska komma på fråga krävs att gärningspersonen kan tillskrivas skuld; antingen genom uppsåt eller, vid vissa särreglerade brott, oaktsamhet. Eftersom uppsåt inte är objektivt iakttagbart är uppsåtsbedömningen vanligen en svår utmaning för domstolen. Speciellt påtaglig är denna problematik i fall med psykiskt störda lagöverträdare.

Vid misstanke om en allvarlig psykisk störning får domstolen förordna om en rättspsykiatrisk undersökning. Undersökningen resulterar i ett sakkunnigutlåtande gällande den åtalades psykiska hälsa, vilket kan tjäna som underlag för... (More)
Psykiskt störda lagöverträdare har sedan länge särbehandlats inom straffrätten. I Sverige aktualiseras numera särbehandlingen vid påföljdsvalet. För att påföljdsvalet överhuvudtaget ska komma på fråga krävs att gärningspersonen kan tillskrivas skuld; antingen genom uppsåt eller, vid vissa särreglerade brott, oaktsamhet. Eftersom uppsåt inte är objektivt iakttagbart är uppsåtsbedömningen vanligen en svår utmaning för domstolen. Speciellt påtaglig är denna problematik i fall med psykiskt störda lagöverträdare.

Vid misstanke om en allvarlig psykisk störning får domstolen förordna om en rättspsykiatrisk undersökning. Undersökningen resulterar i ett sakkunnigutlåtande gällande den åtalades psykiska hälsa, vilket kan tjäna som underlag för såväl påföljdsvalet som uppsåtsbedömningen. Domstolen är inte bunden av utlåtandet men i praktiken har det visat sig att utlåtandet ofta får avgörande betydelse för påföljdsvalet. Att domstolen inte fäster lika stor vikt vid utlåtandet då uppsåtsfrågan avgörs leder vanligen till att den psykiskt störda lagöverträdaren anses ha uppsåt, vilket har kritiserats i både förarbeten och doktrin.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det rättspsykiatriska utlåtandets tillämpning i rättsprocessen kan kritiseras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, där frågan lyfts om huruvida kravet på förutsägbarhet är uppfyllt. Undersökningen har skett i förhållande till rättsprocessens olika delar, där fokuspunkten i viss mån landat på hur utlåtandet beaktas av domstolen då uppsåts- respektive påföljdsfrågan avgörs. Uppsatsen har identifierat flera brister i förutsägbarheten, vilket medför att den formella rättssäkerheten inte kan anses föreligga fullt ut. För att minska rättsosäkerheten presenteras förslag till hur rutinerna kan ändras, där det bland annat konstateras att domstolen bör fästa större vikt vid utlåtandet då uppsåtsfrågan avgörs. (Less)
Abstract
Mentally disordered offenders have been specially treated in criminal law for a long time. In Sweden, the special treatment occurs when the choice of sanction is decided. The choice of sanction only becomes relevant when the perpetrator is attributed debt; either through criminal intent or, in certain regulations, negligence. Since criminal intent is not objectively observable, the intent assessment usually is a difficult challenge for the court. This difficulty is especially obvious in cases with severely mentally disordered offenders.

If a severe mental disorder is suspected to be present, the court may order a forensic psychiatric examination. The examination results in a report of expertise regarding the mental health of the... (More)
Mentally disordered offenders have been specially treated in criminal law for a long time. In Sweden, the special treatment occurs when the choice of sanction is decided. The choice of sanction only becomes relevant when the perpetrator is attributed debt; either through criminal intent or, in certain regulations, negligence. Since criminal intent is not objectively observable, the intent assessment usually is a difficult challenge for the court. This difficulty is especially obvious in cases with severely mentally disordered offenders.

If a severe mental disorder is suspected to be present, the court may order a forensic psychiatric examination. The examination results in a report of expertise regarding the mental health of the accused, which can serve as a basis for both the choice of sanction and the intent assessment. The court is not bound by the report of expertise, but in practice it has been found that the report often becomes of decisive importance for the choice of sanction. The fact that the court does not attach equal importance to the report when the question about intent is decided usually leads to a decision that there is intent, which has been criticized in both legislative history and doctrine.

The objective of this thesis is to examine if the forensic psychiatric statement’s application in the legal process can be criticized from a legal security perspective, where the question whether the requirement of predictability can be considered fulfilled is raised. The examination has been conducted in relation to the various parts of the legal process. The focal point has to some extent landed on how the statement is considered by the court when the intentional or sanctioned issues are decided.

Several shortcomings are shown in the investigation which means that the formal legal certainty cannot be considered to exist in full. In order to reduce legal uncertainty, proposals are presented on how the procedures could be changed, where it is stated, among other things, that the court should attach greater importance to the report of expertise when deciding the intention of the accused. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rönnlund, Aksinja LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, Rättspsykiatri, Rättspsykiatriska utlåtanden, Bevisvärdering, Sakkunnigutlåtanden
language
Swedish
id
9010165
date added to LUP
2020-09-18 11:51:36
date last changed
2020-09-18 11:51:36
@misc{9010165,
  abstract     = {Mentally disordered offenders have been specially treated in criminal law for a long time. In Sweden, the special treatment occurs when the choice of sanction is decided. The choice of sanction only becomes relevant when the perpetrator is attributed debt; either through criminal intent or, in certain regulations, negligence. Since criminal intent is not objectively observable, the intent assessment usually is a difficult challenge for the court. This difficulty is especially obvious in cases with severely mentally disordered offenders.

If a severe mental disorder is suspected to be present, the court may order a forensic psychiatric examination. The examination results in a report of expertise regarding the mental health of the accused, which can serve as a basis for both the choice of sanction and the intent assessment. The court is not bound by the report of expertise, but in practice it has been found that the report often becomes of decisive importance for the choice of sanction. The fact that the court does not attach equal importance to the report when the question about intent is decided usually leads to a decision that there is intent, which has been criticized in both legislative history and doctrine.

The objective of this thesis is to examine if the forensic psychiatric statement’s application in the legal process can be criticized from a legal security perspective, where the question whether the requirement of predictability can be considered fulfilled is raised. The examination has been conducted in relation to the various parts of the legal process. The focal point has to some extent landed on how the statement is considered by the court when the intentional or sanctioned issues are decided.

Several shortcomings are shown in the investigation which means that the formal legal certainty cannot be considered to exist in full. In order to reduce legal uncertainty, proposals are presented on how the procedures could be changed, where it is stated, among other things, that the court should attach greater importance to the report of expertise when deciding the intention of the accused.},
  author       = {Rönnlund, Aksinja},
  keyword      = {Straffrätt,Rättspsykiatri,Rättspsykiatriska utlåtanden,Bevisvärdering,Sakkunnigutlåtanden},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rättspsykiatriska utlåtanden i domstolsprocessen – en analys ur ett rättssäkerhetsperspektiv},
  year         = {2020},
}