Hur hårt ska ungdomar straffas? - En straffteoretisk analys av förslaget att avskaffa ungdomsreduktionen för myndiga lagöverträdare

Abstract (Swedish)

Unga lagöverträdare särbehandlas i svensk rätt fram till 21 års ålder genom att deras ungdom beaktas i mildrande riktning vid straffmätningen och påföljdsbedömningen. Särbehandlingen kallas ibland ungdomsreduktionen. I december 2018 presenterade den av regeringen tillsatta ungdomsreduktionsutredningen ett förslag som innebar att ungdomsreduktionen ska slopas för lagöverträdare som fyllt 18 år. I mars 2020 aviserade justitieminister Morgan Johansson att regeringen avser att inskränka ungdomsreduktionen för denna grupp.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett avskaffande av ungdomsreduktionen förhåller sig till ett antal straffteoretiska principer, förklaringsmodeller och teorier som ligger till grund för det svenska straffsystemet. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka motiv och avvägningar ligger bakom särbehandlingen av unga vuxna i gällande rätt? Vilka motiv och avvägningar ligger bakom de förändringar som föreslås i ungdomsreduktionsutredningen? Skulle ett avskaffande av ungdomsreduktionen innebära ett avsteg från de principiella skäl som ligger bakom den nuvarande regleringen? Om så är fallet – hur kan ett sådant avsteg förklaras?

De skäl som motiverar att unga personer ska särbehandlas straffrättsligt kan delas upp i tre kategorier. Den första kategorin framhåller att bestraffning av unga personer är ineffektivt och att man därför av preventionsskäl bör bestraffa ungdomar mildare. Den andra kategorin framhåller att unga personer har en outvecklad ansvarsförmåga samt är mer känsliga för bestraffning och att man därför av proportionalitetsskäl bör bestraffa dem mildare. Den tredje kategorin tar slutligen sikte på att samhället av humanitetsskäl bör visa tolerans för att ungdomars mognadsprocess med nödvändighet innefattar frigörelse från vuxna samt experimenterande och testande av gränser.

I analysen konstaterar jag att ett avskaffande av ungdomsreduktionen för myndiga lagöverträdare skulle innebära ett avsteg från de principiella skäl som ligger bakom den nuvarande regleringen. De skäl som jag istället menar kan identifieras för att förklara förslaget är det allmänna rättsmedvetandet, vedergällning eller en mer offensiv straffrättspolitik där kriminalpolitikens syfte främst är att visa handlingskraft och lugna allmänheten.

Jag menar att varken det allmänna rättsmedvetandet, vedergällningstanken eller en vilja att visa politisk handlingskraft bör väga tyngre än preventions-, proportionalitets- och humanitetsskälet. Jag anser därför att det är omotiverat att göra ett avsteg från dessa skäl.

Abstract

Young offenders are treated differently in the Swedish penal system both in terms of the sentencing measure and the choice of penalty until 21 years of age. The special treatment of young offenders is sometimes referred to as ‘the juvenile reduction’. In December of 2018 an investigation appointed by the government presented a proposal for the abolition of the juvenile reduction for offenders above 18 years of age. In March of 2020 the Swedish Minister of Justice Morgan Johansson announced that the government intends to restrict the juvenile reduction for this group.

The purpose of the essay is to examine how the abolition of the juvenile reduction relates to a number of general principles and theories of punishment, which the Swedish penalty system is based on. To fulfill the purpose of the essay the following questions will be answered: What motives and considerations underline the special treatment of young offenders in the current regulation? What motives and considerations underline the proposal from the investigation appointed by the government? Would the abolition of the juvenile reduction signify a deviation from the principled considerations that underline the current regulation? If so – how can this deviation be explained?

The grounds that motivate the special treatment of juveniles in the penal system can be divided into three categories. The first category stresses that the penalization of young offenders is inefficient. For that reason, juveniles should with consideration of crime prevention be punished more leniently. The second category stresses that young offenders have an underdeveloped ability to take responsibility and are more susceptible to punishment. Accordingly, juveniles should be punished more leniently with consideration of proportionality. Finally, the third category stresses that the society, with consideration of humanity, should show tolerance towards the fact that the maturation of young people by necessity contains emancipation from adults as well as experimentation and testing of boundaries.

The analysis concludes that the abolition of the juvenile reduction would signify a deviation from the principled considerations that underline the current regulation. Instead, the deviation can be explained by the general sense of justice, retributive justice, or an offensive criminal justice policy where the main purpose of the criminal policy is to demonstrate an ability to take action as well as appease the public.

In my opinion neither the general sense of justice, retributive justice nor a political will to demonstrate an ability to take action outweigh the considerations to crime prevention, proportionality, and humanity. Considering this, I find a deviation from the principled considerations unjustified.

• author: Arrhén, Sara
• supervisor: Tova Bennet
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, unga lagöverträdare, ungdomsreduktion, straffrabatt
• language: Swedish
• id: 9010581
• date added to LUP: 2020-09-17 10:48:48
• date last changed: 2020-09-17 10:48:48