Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Håller den svenska modellen i gig-ekonomin? - En diskussion om giggarnas plats i den kollektiva arbetsrätten

Klingspor, Clara LU (2020) LAGF03 20201
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Ett växande antal företag har etablerats med affärsidén att genom en app vara en förmedlande mellanhand mellan tjänsteutövare och kunder. Affärsidéen är en del av gig-ekonomin och idag är uttryck som ”ta en Uber” och ”beställa Foodora” en del av det allmänna språkbruket. Gig-ekonomins affärsstruktur utgår från tre aktörer; den arbetspresterande, kunden och plattformsföretaget. Arbetsrättens tillämpningsområde bygger emellertid på det bilaterala anställningsavtalet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Gig-arbetarnas och plattformsföretagens plats i det arbetsrättsliga systemet är därför inte helt tydlig.

Placeringen av giggarna blir bland annat viktig eftersom det påverkar huruvida de kan omfattas av kollektivavtal. Frågan blir... (More)
Ett växande antal företag har etablerats med affärsidén att genom en app vara en förmedlande mellanhand mellan tjänsteutövare och kunder. Affärsidéen är en del av gig-ekonomin och idag är uttryck som ”ta en Uber” och ”beställa Foodora” en del av det allmänna språkbruket. Gig-ekonomins affärsstruktur utgår från tre aktörer; den arbetspresterande, kunden och plattformsföretaget. Arbetsrättens tillämpningsområde bygger emellertid på det bilaterala anställningsavtalet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Gig-arbetarnas och plattformsföretagens plats i det arbetsrättsliga systemet är därför inte helt tydlig.

Placeringen av giggarna blir bland annat viktig eftersom det påverkar huruvida de kan omfattas av kollektivavtal. Frågan blir framförallt aktuell i Sverige där den primära arbetsrättsliga regleringen, pga. den svenska modellen, återfinns i kollektivavtal. Uppsatsen behandlar hur den svenska modellen och den kollektiva arbetsrätten förhåller sig till gig-ekonomin. Uppsatsen sätter ett särskilt fokus på MBL:s tillämpningsområde utifrån partsbegreppen arbetsgivare, arbetstagare och jämställda uppdragstagare.

Den arbetsrättsliga gränsdragningen bygger på en social och kulturell föreställning av arbetet som härstammar från industrisamhället. Uppsatsen slutsats är att ett föråldrat arbetstagarbegrepp försvårar den svenska modellens möjlighet att reglera arbetsvillkoren inom gig-ekonomin. De nedärvda föreställningarna om vem som är arbetstagare respektive uppdragstagare gör att giggarnas arbete riskeras att exkluderas från arbetstagarbegreppet, trots att deras situation många gånger kan liknas med en arbetstagares. Gränsdragningen för när giggarna ses som jämställda uppdragstagare blir i dessa fall allt viktigare. Vad begreppet innebär är emellertid inte helt klart. Kollektivavtal för jämställda uppdragstagare aktualiserar dessutom konkurrensrättsliga frågeställningar utifrån EU-rätten. (Less)
Popular Abstract
Recently a growing number of companies have established with the business idea of being a connecting platform between self-employed contractors and customers through an app. The business idea is part of the gig economy, and today are sayings like ‘take an Uber’ and ‘order Foodora’ household. There are three fundamental players in the gig economy; the self-employed, the customer, and the platform. The scope of the labour law is, however, based on the bilateral contract between employees and employers. It is therefore not entirely clear how to define the platforms and the workers in the gig economy within the labour law system.

The gig-workers position in labour law is relevant because it affects whether collective agreements can cover... (More)
Recently a growing number of companies have established with the business idea of being a connecting platform between self-employed contractors and customers through an app. The business idea is part of the gig economy, and today are sayings like ‘take an Uber’ and ‘order Foodora’ household. There are three fundamental players in the gig economy; the self-employed, the customer, and the platform. The scope of the labour law is, however, based on the bilateral contract between employees and employers. It is therefore not entirely clear how to define the platforms and the workers in the gig economy within the labour law system.

The gig-workers position in labour law is relevant because it affects whether collective agreements can cover them. It becomes especially relevant in Sweden, due to the Swedish model, where the main regulation of the labour law is in the collective agreements. The purpose of the thesis is to examine how the Swedish model and the collective labour-law relates to the gig economy. The thesis has a particular focus on the Co-Determination in the Workplace Act and its area of application based on the definition of employers, employees and dependent workers.

The area of application for the labour-law is built on a social and cultural view of work that originates from the industrial era. The thesis concludes that an outdated notion of employees makes it difficult for the Swedish model to regulate working conditions in the gig economy. The inherited idea of who is an employee or self-employed is problematic. The risk is that gig-workers are excluded from the concept of employees, even though their situation often can be equalled to employees. In these cases, it becomes increasingly important to distinguish when the gig-workers are dependent workers or not. However, the meaning of this term is unclear. In addition, collective agreements for dependent workers reveal issues concerning competition law in the EU. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Klingspor, Clara LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Arbetsrätt, konkurrensrätt, arbetstagarbegreppet, gig-ekonomi
language
Swedish
id
9010795
date added to LUP
2020-09-21 14:04:08
date last changed
2020-09-21 14:04:08
@misc{9010795,
  abstract     = {{Ett växande antal företag har etablerats med affärsidén att genom en app vara en förmedlande mellanhand mellan tjänsteutövare och kunder. Affärsidéen är en del av gig-ekonomin och idag är uttryck som ”ta en Uber” och ”beställa Foodora” en del av det allmänna språkbruket. Gig-ekonomins affärsstruktur utgår från tre aktörer; den arbetspresterande, kunden och plattformsföretaget. Arbetsrättens tillämpningsområde bygger emellertid på det bilaterala anställningsavtalet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Gig-arbetarnas och plattformsföretagens plats i det arbetsrättsliga systemet är därför inte helt tydlig. 

Placeringen av giggarna blir bland annat viktig eftersom det påverkar huruvida de kan omfattas av kollektivavtal. Frågan blir framförallt aktuell i Sverige där den primära arbetsrättsliga regleringen, pga. den svenska modellen, återfinns i kollektivavtal. Uppsatsen behandlar hur den svenska modellen och den kollektiva arbetsrätten förhåller sig till gig-ekonomin. Uppsatsen sätter ett särskilt fokus på MBL:s tillämpningsområde utifrån partsbegreppen arbetsgivare, arbetstagare och jämställda uppdragstagare. 

Den arbetsrättsliga gränsdragningen bygger på en social och kulturell föreställning av arbetet som härstammar från industrisamhället. Uppsatsen slutsats är att ett föråldrat arbetstagarbegrepp försvårar den svenska modellens möjlighet att reglera arbetsvillkoren inom gig-ekonomin. De nedärvda föreställningarna om vem som är arbetstagare respektive uppdragstagare gör att giggarnas arbete riskeras att exkluderas från arbetstagarbegreppet, trots att deras situation många gånger kan liknas med en arbetstagares. Gränsdragningen för när giggarna ses som jämställda uppdragstagare blir i dessa fall allt viktigare. Vad begreppet innebär är emellertid inte helt klart. Kollektivavtal för jämställda uppdragstagare aktualiserar dessutom konkurrensrättsliga frågeställningar utifrån EU-rätten.}},
  author       = {{Klingspor, Clara}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Håller den svenska modellen i gig-ekonomin? - En diskussion om giggarnas plats i den kollektiva arbetsrätten}},
  year         = {{2020}},
}