Relationerna som blev anstiftningsprocesser - En dokumentanalys av tingsrätternas domar i Knutbydramat och Arbogafallet
(2020) SOCK04 20201Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Att förmå någon att begå ett brott benämns inom juridiken som “anstiftan”. Det är ett brott
som kan ge ett lika högt straff som det brott som anstiftas. Anstiftan förutsätter att det finns
minst två gärningspersoner, varav den ena agerar på uppdrag av den andra. I två av Sveriges
mest kända rättsfall, Knutbydramat från 2004 och Arbogafallet från 2016, är det just detta
som sker – en person förmår en annan att begå ett mord. Denna uppsats syftar till att jämföra
rättsfallen med de sociala relationerna mellan de två gärningspersonerna som central
utgångspunkt, för att förstå händelseförloppen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Det material
som uppsatsen baseras på är tingsrätternas domar i de två fallen. Empirin analyseras sedan
... (More) - Att förmå någon att begå ett brott benämns inom juridiken som “anstiftan”. Det är ett brott
som kan ge ett lika högt straff som det brott som anstiftas. Anstiftan förutsätter att det finns
minst två gärningspersoner, varav den ena agerar på uppdrag av den andra. I två av Sveriges
mest kända rättsfall, Knutbydramat från 2004 och Arbogafallet från 2016, är det just detta
som sker – en person förmår en annan att begå ett mord. Denna uppsats syftar till att jämföra
rättsfallen med de sociala relationerna mellan de två gärningspersonerna som central
utgångspunkt, för att förstå händelseförloppen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Det material
som uppsatsen baseras på är tingsrätternas domar i de två fallen. Empirin analyseras sedan
med hjälp av teorin om sociala band samt teorin om makt- och utbytesrelationer. Slutsatsen är
att de personer som utför de dödliga handlingarna används som “verktyg” av de personer som
anstiftar brotten. Verktygen kan även konstateras ha bristande sociala band, något som gör
dem mer sårbara och lättillgängliga för anstiftarna att använda sig av. Relationen mellan
verktygen och anstiftarna är så pass grundläggande för att brotten ska kunna äga rum på det
sätt som de gör, eftersom anstiftarna lyckas forma och styra verktygen med olika metoder.
I och med att relationerna fortskrider under en längre tid möjliggör det även att denna kontroll
eskalerar och därmed kan liknas vid en process. Begreppet som vi introducerar för att
beskriva denna är “anstiftningsprocess”. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9017211
- author
- Wittmoss, Asta LU and Johansson, Anna LU
- supervisor
-
- Mona Hemmaty LU
- organization
- course
- SOCK04 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Knutbydramat, Arbogafallet, anstiftan, sociala band, tingsrättsdom, maktförhållanden, utbytesrelationer
- language
- Swedish
- id
- 9017211
- date added to LUP
- 2020-06-12 13:44:45
- date last changed
- 2020-06-12 13:44:45
@misc{9017211, abstract = {{Att förmå någon att begå ett brott benämns inom juridiken som “anstiftan”. Det är ett brott som kan ge ett lika högt straff som det brott som anstiftas. Anstiftan förutsätter att det finns minst två gärningspersoner, varav den ena agerar på uppdrag av den andra. I två av Sveriges mest kända rättsfall, Knutbydramat från 2004 och Arbogafallet från 2016, är det just detta som sker – en person förmår en annan att begå ett mord. Denna uppsats syftar till att jämföra rättsfallen med de sociala relationerna mellan de två gärningspersonerna som central utgångspunkt, för att förstå händelseförloppen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Det material som uppsatsen baseras på är tingsrätternas domar i de två fallen. Empirin analyseras sedan med hjälp av teorin om sociala band samt teorin om makt- och utbytesrelationer. Slutsatsen är att de personer som utför de dödliga handlingarna används som “verktyg” av de personer som anstiftar brotten. Verktygen kan även konstateras ha bristande sociala band, något som gör dem mer sårbara och lättillgängliga för anstiftarna att använda sig av. Relationen mellan verktygen och anstiftarna är så pass grundläggande för att brotten ska kunna äga rum på det sätt som de gör, eftersom anstiftarna lyckas forma och styra verktygen med olika metoder. I och med att relationerna fortskrider under en längre tid möjliggör det även att denna kontroll eskalerar och därmed kan liknas vid en process. Begreppet som vi introducerar för att beskriva denna är “anstiftningsprocess”.}}, author = {{Wittmoss, Asta and Johansson, Anna}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Relationerna som blev anstiftningsprocesser - En dokumentanalys av tingsrätternas domar i Knutbydramat och Arbogafallet}}, year = {{2020}}, }