Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Relationerna som blev anstiftningsprocesser - En dokumentanalys av tingsrätternas domar i Knutbydramat och Arbogafallet

Wittmoss, Asta LU and Johansson, Anna LU (2020) SOCK04 20201
Department of Sociology
Sociology
Abstract (Swedish)
Att förmå någon att begå ett brott benämns inom juridiken som “anstiftan”. Det är ett brott
som kan ge ett lika högt straff som det brott som anstiftas. Anstiftan förutsätter att det finns
minst två gärningspersoner, varav den ena agerar på uppdrag av den andra. I två av Sveriges
mest kända rättsfall, Knutbydramat från 2004 och Arbogafallet från 2016, är det just detta
som sker – en person förmår en annan att begå ett mord. Denna uppsats syftar till att jämföra
rättsfallen med de sociala relationerna mellan de två gärningspersonerna som central
utgångspunkt, för att förstå händelseförloppen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Det material
som uppsatsen baseras på är tingsrätternas domar i de två fallen. Empirin analyseras sedan
... (More)
Att förmå någon att begå ett brott benämns inom juridiken som “anstiftan”. Det är ett brott
som kan ge ett lika högt straff som det brott som anstiftas. Anstiftan förutsätter att det finns
minst två gärningspersoner, varav den ena agerar på uppdrag av den andra. I två av Sveriges
mest kända rättsfall, Knutbydramat från 2004 och Arbogafallet från 2016, är det just detta
som sker – en person förmår en annan att begå ett mord. Denna uppsats syftar till att jämföra
rättsfallen med de sociala relationerna mellan de två gärningspersonerna som central
utgångspunkt, för att förstå händelseförloppen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Det material
som uppsatsen baseras på är tingsrätternas domar i de två fallen. Empirin analyseras sedan
med hjälp av teorin om sociala band samt teorin om makt- och utbytesrelationer. Slutsatsen är
att de personer som utför de dödliga handlingarna används som “verktyg” av de personer som
anstiftar brotten. Verktygen kan även konstateras ha bristande sociala band, något som gör
dem mer sårbara och lättillgängliga för anstiftarna att använda sig av. Relationen mellan
verktygen och anstiftarna är så pass grundläggande för att brotten ska kunna äga rum på det
sätt som de gör, eftersom anstiftarna lyckas forma och styra verktygen med olika metoder.
I och med att relationerna fortskrider under en längre tid möjliggör det även att denna kontroll
eskalerar och därmed kan liknas vid en process. Begreppet som vi introducerar för att
beskriva denna är “anstiftningsprocess”. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wittmoss, Asta LU and Johansson, Anna LU
supervisor
organization
course
SOCK04 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Knutbydramat, Arbogafallet, anstiftan, sociala band, tingsrättsdom, maktförhållanden, utbytesrelationer
language
Swedish
id
9017211
date added to LUP
2020-06-12 13:44:45
date last changed
2020-06-12 13:44:45
@misc{9017211,
  abstract     = {{Att förmå någon att begå ett brott benämns inom juridiken som “anstiftan”. Det är ett brott
som kan ge ett lika högt straff som det brott som anstiftas. Anstiftan förutsätter att det finns
minst två gärningspersoner, varav den ena agerar på uppdrag av den andra. I två av Sveriges
mest kända rättsfall, Knutbydramat från 2004 och Arbogafallet från 2016, är det just detta
som sker – en person förmår en annan att begå ett mord. Denna uppsats syftar till att jämföra
rättsfallen med de sociala relationerna mellan de två gärningspersonerna som central
utgångspunkt, för att förstå händelseförloppen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Det material
som uppsatsen baseras på är tingsrätternas domar i de två fallen. Empirin analyseras sedan
med hjälp av teorin om sociala band samt teorin om makt- och utbytesrelationer. Slutsatsen är
att de personer som utför de dödliga handlingarna används som “verktyg” av de personer som
anstiftar brotten. Verktygen kan även konstateras ha bristande sociala band, något som gör
dem mer sårbara och lättillgängliga för anstiftarna att använda sig av. Relationen mellan
verktygen och anstiftarna är så pass grundläggande för att brotten ska kunna äga rum på det
sätt som de gör, eftersom anstiftarna lyckas forma och styra verktygen med olika metoder.
I och med att relationerna fortskrider under en längre tid möjliggör det även att denna kontroll
eskalerar och därmed kan liknas vid en process. Begreppet som vi introducerar för att
beskriva denna är “anstiftningsprocess”.}},
  author       = {{Wittmoss, Asta and Johansson, Anna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Relationerna som blev anstiftningsprocesser - En dokumentanalys av tingsrätternas domar i Knutbydramat och Arbogafallet}},
  year         = {{2020}},
}