Den lilla parken i den stora staden

Abstract

This study aimed to examine how pocket parks should be designed in order to promote visits from the inhabitants in Malmö, as well as which of six design is the best from an ecological perspective. By examining these two aspects the goal was to identify how a pocket park can be designed to work as a multifunctional place in the city. Firstly, a literature study was carried out in order to identify features that can be incorporated in a small park and provide different type of ecosystem services. Second, the different features were categorized into six different park designs that were illustrated in a survey with 274 respondents from five separate parts of Malmö. The survey aimed to answer which of the above six types of park was the most likely to be visited, and utilised, by Malmö’s inhabitants, and also to investigate why the respondents visit parks. The survey also inquired about different socioeconomical factors which were used to identify differences in the preferences for different parks.
The results showed that three park types were preferred, a park with water, a park with flowering plants and trees, and a parked with a mixed structure of conifers, deciduous trees, flowering plants and water. From a social perspective, the park with water was considered the best since it had the most consistent high rating in all socioeconomic groups.
As opposed to the survey results, from an ecological perspective, the park with a mixed structured was found to be the best since it offers adaption strategies, storm water management, noise reduction and habitats for insects.
To create pockets parks with a multifunctional purpose, the park with water and the park with mixed structure were therefore considered the best.

Popular Abstract (Swedish)

Små parker med vatteninslag och blandad struktur är bäst för Malmöbor
Den rådande stadsplaneringstrenden är att förtäta städer. Detta har många fördelar, men städer med mycket hårdgjord yta är också känsligare för klimatförändringar. Genom att planera för gröna ytor på platser som inte är lämpade att bygga hus på kan man hjälpa till att klimatsäkra staden.
Målet med detta arbete var att identifiera och belysa hur man kan utforma små parker, så kallade pocket parks i Malmö. Arbetet hade två infallsvinklar; att ta reda på varför Malmöbor besöker parker och vilken sorts parkutformning de gillar bäst, samt vilka positiva ekologiska effekter dessa parker har. Med denna kunskap kunde sedan två parker beskrivas som de som är bäst lämpade för Malmö.
För att undersöka malmöbors attityd kring olika parkutformningar och varför de besöker parker delades en enkät ut i fem Facebook-grupper för olika bostadsområden i Malmö. Totalt samlades 274 svar in. En del av enkäten bestod av en bild som ändrats på sex olika sätt för att representera olika sorters parker med olika styrkor ur ett miljöperspektiv, exempelvis en park med mycket blommor, som är bra för bin. Olika sorters växter och naturinslag lades in i bilden, Bilderna representerade en park med barrträd, en park med lövträd, en park med vattendrag, en park med blommande växter, en park med blandade inslag och en park med mycket stenlagd yta. Frågor ställdes även om varför man besöker parker.
Resultaten visade att malmöbor helst besöker parker med mycket blommande växter, som är bra för pollinatörer, parker med vattendrag, vilka bidrar till att rena regnvatten, avlasta avloppssystemet genom att lagra vatten och sänka temperaturen i närområdet, samt en park med blandade funktioner där föregående inslag var med, men som också hade barrträd och lövträd som bidrar till att rena luft, minska buller, reglera lokalklimatet och binda regn.
Malmöbor besöker parker framförallt för att få vara nära natur och för att få vila och avslappning. Resultatet visade också att områden som är socioekonomiskt svagare var mindre benägna att besöka samtliga parker, vilket är en väldigt intressant sak att undersöka vidare. De parker som Malmö anses vara i mest behov av utifrån ett ekologiskt syfte är de med blå struktur, samt blandad struktur, då Malmös största utmaningar gällande klimatförändringarna är översvämningar och värmeböljor. Den som var mest omtyckt av Malmös invånare var den med vattendrag.
Däremot är det viktigt att komma ihåg att det inte finns ett självklart rätt när det kommer till parkplanering. Studien har visat att olika grupper i samhället efterfrågar olika saker i en park, och att det inte heller enbart går att undersöka bostadsområden eller åldersgrupper som en homogen grupp, utan man måste även se till strukturerna inom dessa. Detta arbete bidrar med en fingervisning för hur små parker kan utformas för att skapa både social och ekologisk nytta i städer som förtätas. Parkplanering är beroende av de lokala förutsättningarna och det är viktigt att ta med sig att det inte finns en ”one size fits all” lösning.

• author: Åberg, Julia
• supervisor: Helena Hanson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: pocket park, förtätning, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet, parkutformning
• language: Swedish
• id: 9018501
• date added to LUP: 2020-06-16 14:34:25
• date last changed: 2020-06-16 14:34:25