Advanced

Ett kliv för klimatet - en kvalitativ studie om Klimatklivets roll i den svenska klimatpolitiken och investeringsstödets kostnadseffektivitet

Helgesson, Harald LU (2020) MVEK02 20201
Studies in Environmental Science
Abstract
Klimatklivet is an investment subsidy, to support measures that will reduce greenhouse gas emissions. Even though Klimatklivet has contributed to climate investments that is estimated to have reduced Sweden’s emissions by 1.3 million tons of greenhouse gases, the investment subsidy has had to endure criticism. Klimatklivet has been accused of not being a cost-effective policy.

The objective of this study was to describe and evaluate what role Klimatklivet has as a part in Swedish climate policies and to investigate some of the arguments, for and against, Klimatklivet as a cost-efficient climate policy. Interviews with administrative officials that work with Klimatklivet were carried out, as well as an examination of three evaluation... (More)
Klimatklivet is an investment subsidy, to support measures that will reduce greenhouse gas emissions. Even though Klimatklivet has contributed to climate investments that is estimated to have reduced Sweden’s emissions by 1.3 million tons of greenhouse gases, the investment subsidy has had to endure criticism. Klimatklivet has been accused of not being a cost-effective policy.

The objective of this study was to describe and evaluate what role Klimatklivet has as a part in Swedish climate policies and to investigate some of the arguments, for and against, Klimatklivet as a cost-efficient climate policy. Interviews with administrative officials that work with Klimatklivet were carried out, as well as an examination of three evaluation reports targeting Klimatklivet. The material was analyzed with qualitative text analysis as a method.

The study shows that the characteristics of Klimatklivet are that it is actor driven and a softer kind of climate policy compared to, for example a carbon tax. It is seen as a way to access emission sources that are difficult to reduce, handle conflicts of aims and a way to increase the speed of the transition. Arguments for Klimatklivet as a cost-effective policy is that it is an instrument that reach sectors where other instruments are weak and that the investment subsidy is politically accepted compared to raised carbon tax. Arguments against Klimatklivet are that it leads to a twofold steering, distortion of the collective climate politics and that it would have been more cost-effective to raise the carbon tax.

Klimatklivet contributes to sustainable development in different aspects but it has imperfections as well. Klimatklivet is resolving negative externalities as well as contributing to positive externalities in a climate related context. The investment subsidy has become a second-best option when the most cost-effective option is not politically viable. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Klimatklivet - en omdebatterad del av svensk klimatpolitik

Sverige har ambitiösa mål att minska sina klimatutsläpp men i dagsläget minskar utsläppen inte tillräckligt snabbt. Det finns därför ett stort behov av en effektiv klimatpolitik som sänker utsläppen. Den rödgröna regeringens investeringsstöd för lokala klimatåtgärder, Klimatklivet, har sänkt Sveriges utsläpp men har samtidigt fått utstå kritik för att inte vara en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det har varit en polariserad debatt, där Klimatklivet ofta fått agera slagträ, men varken förespråkarna eller motståndarsidan har lyckats fördjupa debatten om Klimatklivets roll eller effektivitet. Detta är utgångspunkten för ett examensarbete i miljövetenskap vid Lunds universitet som... (More)
Klimatklivet - en omdebatterad del av svensk klimatpolitik

Sverige har ambitiösa mål att minska sina klimatutsläpp men i dagsläget minskar utsläppen inte tillräckligt snabbt. Det finns därför ett stort behov av en effektiv klimatpolitik som sänker utsläppen. Den rödgröna regeringens investeringsstöd för lokala klimatåtgärder, Klimatklivet, har sänkt Sveriges utsläpp men har samtidigt fått utstå kritik för att inte vara en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det har varit en polariserad debatt, där Klimatklivet ofta fått agera slagträ, men varken förespråkarna eller motståndarsidan har lyckats fördjupa debatten om Klimatklivets roll eller effektivitet. Detta är utgångspunkten för ett examensarbete i miljövetenskap vid Lunds universitet som sätter in Klimatklivet i ett svenskt klimatpolitiskt sammanhang och undersöker argumenten rörande investeringsstödets kostnadseffektivitet.

I studien intervjuas handläggare som jobbar med Klimatklivet på Länsstyrelser och på Naturvårdsverket. Resultatet av intervjuerna ställs mot de mer kritiska och granskande rapporterna som har kommit från Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och WSP. Slutsatsen i arbetet är att Klimatklivet beskrivs som en mjuk klimatpolitik jämfört med till exempel koldioxidskatten. Klimatklivet lägger mindre vikt vid vilka typer av åtgärder som får stöd. Det viktigaste är att åtgärderna levererar utsläppsminskningar. Därför karaktäriseras Klimatklivet som ett brett och aktörsdrivet styrmedel som riktar sig till olika klimatåtgärder. Vanliga åtgärder har varit satsningar på infrastruktur för elbilar och byte till fossilfritt bränsle för uppvärmning. Enligt intervjupersonerna och rapporterna är Klimatklivet ett sätt att hantera intressekonflikter inom klimatområdet och snabba på klimatomställningen.

När det gäller Klimatklivets kostnadseffektivitet är bilden tvetydig. Det finns både ett flertal argument för och emot Klimatklivet som kostnadseffektivt. Argument för Klimatklivets kostnadseffektivitet är att det verkar inom områden där andra styrmedel är svaga (jordbrukssektorn), att det undviker intressekonflikter (glesbygden och dess bilberoende) och att det är kostnadseffektivt jämfört med andra investeringsstöd. Argument emot är att Klimatklivet bidrar till att det finns flera olika typer av styrmedel på klimatområdet vilket kan göra att de motverkar varandras syften. Ett annat argument är också att Klimatklivet främjar vissa utsläppsminskningar framför andra, till exempel inom transportsektorn. Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet anser också att det hade varit mer kostnadseffektivt att höja koldioxidskatten. Resultatet av studien jämfördes med tidigare litteratur som har publicerats om investeringsstöd på miljöområdet. Klimatklivet ger då intrycket av att både ge stöd till klimatåtgärder som anses vara kostnadseffektivt att åtgärda med ett investeringsstöd och till klimatåtgärder som inte anses vara kostnadseffektivt att åtgärda med ett investeringsstöd.

Förhoppningen med detta arbete är att kunna bidra till en djupare förståelse om Klimatklivet och till diskussionen om vad en kostnadseffektiv klimatpolitik är genom att lyfta argument som både talar för och emot investeringsstödet. Studien visar att det är svårt att uppnå perfekta klimatpolitiska styrmedel. Intressekonflikter och politisk realitet med mera påverkar. Därför kommer det med stor sannolikhet behövas en kombination av styrmedel för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. I studien lyfts också frågan om användningen av begreppet kostnadseffektivitet inom klimatpolitiken. Det är viktigt att detta begrepp används välavvägt och att man inte stirrar sig blind på kortsiktig effektivitet utan man behöver ha blicken fäst vid det långsiktiga målet för att inte hamna fel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Helgesson, Harald LU
supervisor
organization
course
MVEK02 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Investment subsidy, climate change mitigation, governance, economic incentives, local climate strategies, climate policy
language
Swedish
id
9018712
date added to LUP
2020-06-16 14:10:46
date last changed
2020-06-16 14:10:46
@misc{9018712,
  abstract     = {Klimatklivet is an investment subsidy, to support measures that will reduce greenhouse gas emissions. Even though Klimatklivet has contributed to climate investments that is estimated to have reduced Sweden’s emissions by 1.3 million tons of greenhouse gases, the investment subsidy has had to endure criticism. Klimatklivet has been accused of not being a cost-effective policy. 

The objective of this study was to describe and evaluate what role Klimatklivet has as a part in Swedish climate policies and to investigate some of the arguments, for and against, Klimatklivet as a cost-efficient climate policy. Interviews with administrative officials that work with Klimatklivet were carried out, as well as an examination of three evaluation reports targeting Klimatklivet. The material was analyzed with qualitative text analysis as a method. 

The study shows that the characteristics of Klimatklivet are that it is actor driven and a softer kind of climate policy compared to, for example a carbon tax. It is seen as a way to access emission sources that are difficult to reduce, handle conflicts of aims and a way to increase the speed of the transition. Arguments for Klimatklivet as a cost-effective policy is that it is an instrument that reach sectors where other instruments are weak and that the investment subsidy is politically accepted compared to raised carbon tax. Arguments against Klimatklivet are that it leads to a twofold steering, distortion of the collective climate politics and that it would have been more cost-effective to raise the carbon tax. 

Klimatklivet contributes to sustainable development in different aspects but it has imperfections as well. Klimatklivet is resolving negative externalities as well as contributing to positive externalities in a climate related context. The investment subsidy has become a second-best option when the most cost-effective option is not politically viable.},
  author       = {Helgesson, Harald},
  keyword      = {Investment subsidy,climate change mitigation,governance,economic incentives,local climate strategies,climate policy},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ett kliv för klimatet - en kvalitativ studie om Klimatklivets roll i den svenska klimatpolitiken och investeringsstödets kostnadseffektivitet},
  year         = {2020},
}