Fritidshus eller permanentbostad-var går gränsen?

Abstract (Swedish)

Uppemot 4 miljoner människor har i Sverige tillgång till ett fritidshus. Fritidshusens karaktär är inte beständiga utan omvandling av fritidshus till permanentbostad förekommer. Ett motsatsförhållande figurerar även där permanentbostäder i eftertraktade områden köps för att användas som fritidshus. Speciellt i skärgårdsområden är detta ett vanligt fenomen.

Tidigare studier har studerat när en övergång har skett mellan de två bostadsformerna fritidshus och permanentbostad. Tidigare har detta studerats främst utifrån en lag, till exempel PBL och inte med hela Sveriges Rikes Lag som utgångspunkt. Syftet med arbetet har varit att undersöka skillnaden mellan fritidshus och permanentbostäder. Detta har gjorts utifrån Sveriges lagstiftning, rättsfall och mejlintervjuer som har genomförts med kommuners bygglovsavdelningar, kommunala lantmäterimyndigheter och statliga lantmäterimyndigheten. Intervjufrågorna berörde bland annat deras arbete med särskiljning av de båda boendeformerna och hur dagens lagstiftning tillämpas. Felkällor föreligger, där reservation görs vid att vissa lagar som särskiljer på boendeformerna inte har undersökts.

I arbetet har det undersökts huruvida det finns en definition av vad ett fritidshus är. I lagtext återfinns ingen definition. En avrådan inkom från Sveriges kommuner och landsting, Lantmäteriet, Boverket med flera, som vid införandet av nya PBL 2010, inte ville se en införd definition av fritidshus. Något som har diskuterats mycket igenom hela arbetet är fritidskommitténs gränsdragning mellan fritidshus och permanentbostäder. Antingen kan ett hus ses som ett fritidshus eller permanentbostad beroende på det avsedda ändamålet i bygglovet, det vill säga det lovgivna ändamålet i bygglovsansökan. Andra sättet att klassificera en bostadskaraktär är utifrån den faktiska användningen. Resultatet av detta blir att bostadens karaktär kan ändras beroende på nuvarande ägares användning av huset.

Inom PBL görs viss särskiljning mellan fritidshus och permanentbostäder. Byggnadstekniskt måste ett fritidshus inte uppfylla de krav på tillgänglighet och energihushållning som annars ställs på permanentbostäder. Med områdesbestämmelser, ett av kommunens planinstrument, kan kommunen bland annat begränsa boarea hos fritidshus. Inom FBL görs vanligtvis ingen skillnad mellan bostäderna såvida det inte påverkar utfallet vid en fastighetsbildning. Detta inträffar exempelvis om en bostadsfastighet är väldigt stor, det finns ett hushållsvedbehov eller om det önskas kombinerat ändamål på bostadsfastigheten. AL gör viss särskiljning, främst vid andelstalsfördelning i gemensamhetsanläggningar. I JB återfinns lagstiftning som rör bostadsarrende. Särskiljning mellan fritidshus och permanentbostäder görs olika beroende på hur avtalet formuleras mellan parterna. Andra lagar/balkar som gör/har gjort en uppdelning mellan fritidshus och permanentbostäder är bland annat Miljöbalken, Socialtjänstlagen, Fastighetstaxeringslagen, Sambolagen och Vattentjänstlagen.

Utifrån avsnitten lagar och statistik, rättsfall och intervjuer diskuteras och analyseras skillnader mellan fritidshus och permanentbostäder. Något som uppmärksammas är att en bostad kan klassificeras olika av kommun och LM. Det förekommer även dubbelprövning av när klassificering görs inom offentliga verksamheter. Detta resulterar i en samhällsnyttoförlust. Något som även diskuteras är kommunens möjlighet att säkerställa att kommunens avsedda ändamål vid lovgivningen efterföljs. Kommuners agerande varierar bland annat beroende på omfattningen av fritidshus inom kommunen, politisk vilja och resurser.

Som slutsats har jag formulerat ett åtgärdsförslag som har tagit hänsyn till varierande efterfrågan på regleringsmöjligheter. Jag vill se ett införande av en definition av fritidshus inom PBL och även ge kommunen verktyg till att säkerställa att avsett ändamål efterföljs. Som ett resultat av detta behöver fastighetsägare även beredas möjlighet att kunna få sina hus avsedda ändamål ändrat. Detta möjliggörs förslagsvis genom bygglov eller anmälningsplikt. Största samhällsvinsten blir i den minskade dubbelprövningen. Fritidshus som begrepp inom FBL kommer inte längre behövas och det blir en stabilare fastighetsmarknad då varje byggnads karaktär är tydligt igenkännbar.

Popular Abstract

There are over 4 million people in Sweden that own or have an arrangement that enables them to freely access a second home accommodation. A second home accommodation is a place for rest and recovery. However, these housing are not enduring. It is common for its owners to change the usage of the house to a permanent residence. This can occur the other way around, that a permanent accommodation is made to be a second home accommodation. This change of dwelling usage has been the subject for past committees appointed by the Swedish government and have also been the topic of previous doctoral theses.

The subject of this master thesis is to study different laws that differentiates second home accommodations to permanent accommodations. This has partly already been done, but then in a smaller perspective where focus has been directed to only one or a defined number of laws. This approach is wider, and the aim is to find the legal border between a second home accommodation and a permanent accommodation. This has been done by studying laws, legal document, judicial statistics but also by interviewing officials at the Building committee, regional tenancies tribunal, county cadastral authority and the cadastral authority.

This study as shown that there is no legal definition of a second home accommodation. There are laws that differentiates a permanent accommodation from a second home accommodation. How this differentiation is done, depends on which law that is actualized. As a result, a house can be labelled different forms of housing depending on which authority that is contacted. I have chosen to phrase a few changes that I think will result in social utility gain. I want to see a definition of a second home accommodation within the Planning and Building Act (PBL). There also need to be a way for every municipality to control that the allowed usage in the building permit is followed. With that restriction for homeowners, it is required that they are able to legally change the allowed usage of the house from a second home accommodation to a permanent accommodation.

• author: Ask Uggla, Helene
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• course: VFTM01 20201
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Fritidshus, permanentbostad, områdesbestämmelser, myndighetssamordning
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 20/5459 SE
• language: Swedish
• id: 9020011
• date added to LUP: 2020-08-11 10:39:20
• date last changed: 2020-08-11 10:39:20