Klimat- och kostnadsanalys över stålspont och släntning
(2020) In TVGT-5000 VGTM01 20201Geotechnical Engineering
Department of Construction Sciences
- Abstract (Swedish)
- Trafikverket har tillsammans med andra aktörer inom bygg- och anläggningssektorn bland annat satt upp som mål att utsläpp av växthusgaser ska minskas med 50 % år 2030 jämfört med år 2015. I anläggningsprojekt utgör transport av schaktmassor den största delen av utsläppen. Ofta är dessutom hanteringen av massor ineffektiv då även rena massor som hade kunnat återanvändas transporteras till deponi.
Syftet med detta examensarbete är att översiktligt utreda stödkonstruktionerna stålspont, sekantpålning och slitsmur som temporära stödkonstruktioner i lera, samt olika jordförstärkningsmetoder för lera. Därefter valdes en stödkonstruktion som jämfördes med släntning. Dessa alternativ dimensionerades och utvärderades sedan miljömässigt och... (More) - Trafikverket har tillsammans med andra aktörer inom bygg- och anläggningssektorn bland annat satt upp som mål att utsläpp av växthusgaser ska minskas med 50 % år 2030 jämfört med år 2015. I anläggningsprojekt utgör transport av schaktmassor den största delen av utsläppen. Ofta är dessutom hanteringen av massor ineffektiv då även rena massor som hade kunnat återanvändas transporteras till deponi.
Syftet med detta examensarbete är att översiktligt utreda stödkonstruktionerna stålspont, sekantpålning och slitsmur som temporära stödkonstruktioner i lera, samt olika jordförstärkningsmetoder för lera. Därefter valdes en stödkonstruktion som jämfördes med släntning. Dessa alternativ dimensionerades och utvärderades sedan miljömässigt och ekonomiskt. För undersökningarna har ett referensprojekt i Göteborg använts, där Peab är entreprenör och Trafikverket är beställare. I området kring Göteborg består en stor del av marken av lös lera, vilket ställer höga krav ur ett geotekniskt perspektiv och denna kan dessutom vara problematisk att återanvända.
En referenssektion valdes från referensprojektet och värden hämtades från denna för de geotekniska beräkningarna. För val av stödkonstruktion har schaktdjupet avgörande betydelse och för referenssektionens schaktdjup på 4 meter valdes stämpad stålspont. Geoteknisk dimensionering utfördes för respektive metod och sedan jämfördes de två alternativen ur både klimat- och kostnadsperspektiv. Klimatberäkningarna gjordes med hjälp av Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl vilket grundar sig i metoden för livscykelanalys. Kostnadsanalysen, vilken gjordes med stöd från Peab, visade att sponten var något dyrare men ändå jämförbar mot slänt.
I klimatkalkylen togs det i första skedet endast hänsyn till mängden schaktmassor. Resultatet visade att spont ger upphov till mindre volym schaktmassor jämfört med släntning vilket gav en mindre klimatbelastning. Huruvida sponten kan återanvändas spelar också stor roll avseende klimatbelastning. Verktyget Klimatkalkyl är begränsat och tar bland annat inte hänsyn till transport av material till och från arbetsplatsen. Skulle ett mer noggrant resultat eftersträvas är livscykelanalys en mer tillförlitlig metod då denna tar hänsyn till fler aspekter.
Återanvändning av den lera som schaktas i närbelägna projekt skulle varit fördelaktigt ur miljösynpunkt. Utförliga undersökningar för detta har inte gjorts detta arbete, men som förslag finns exempelvis byggblock bestående av lera eller återanvändning av lera i rammed earth.
Som slutsats kan det dras att det som har störst inverkan på klimatbelastningen är avståndet till deponi från arbetsplatsen. Detta är därför av stor vikt att överväga vid val av stödkonstruktion i projekt för att minska klimatbelastningen. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Genom att minska transporter av schaktmassor som uppkommer från byggprojekt kan utsläpp av växthusgaser minskas. Detta är av stor vikt för att uppfylla Sveriges miljömål om bland annat begränsad klimatpåverkan. Branschen kan påverka mycket eftersom en stor del av utsläppen kommer från just transporter. I ett infrastrukturprojekt i Göteborg transporterades ca 300 000 m3 lös lera bort, vilket motsvarar tusentals schaktbilar. Med detta som bakgrund har det undersökts hur man kan gå tillväga för att minska klimatpåverkan med avseende på masshantering.
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9021197
- author
- Bärring, Maria LU and Thoresson, Josefin LU
- supervisor
-
- Nils Rydén LU
- organization
- course
- VGTM01 20201
- year
- 2020
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- publication/series
- TVGT-5000
- report number
- TVGT-5067
- ISSN
- 0349-4977
- language
- Swedish
- id
- 9021197
- date added to LUP
- 2020-06-23 13:28:28
- date last changed
- 2020-06-23 13:28:28
@misc{9021197,
abstract = {{Trafikverket har tillsammans med andra aktörer inom bygg- och anläggningssektorn bland annat satt upp som mål att utsläpp av växthusgaser ska minskas med 50 % år 2030 jämfört med år 2015. I anläggningsprojekt utgör transport av schaktmassor den största delen av utsläppen. Ofta är dessutom hanteringen av massor ineffektiv då även rena massor som hade kunnat återanvändas transporteras till deponi.
Syftet med detta examensarbete är att översiktligt utreda stödkonstruktionerna stålspont, sekantpålning och slitsmur som temporära stödkonstruktioner i lera, samt olika jordförstärkningsmetoder för lera. Därefter valdes en stödkonstruktion som jämfördes med släntning. Dessa alternativ dimensionerades och utvärderades sedan miljömässigt och ekonomiskt. För undersökningarna har ett referensprojekt i Göteborg använts, där Peab är entreprenör och Trafikverket är beställare. I området kring Göteborg består en stor del av marken av lös lera, vilket ställer höga krav ur ett geotekniskt perspektiv och denna kan dessutom vara problematisk att återanvända.
En referenssektion valdes från referensprojektet och värden hämtades från denna för de geotekniska beräkningarna. För val av stödkonstruktion har schaktdjupet avgörande betydelse och för referenssektionens schaktdjup på 4 meter valdes stämpad stålspont. Geoteknisk dimensionering utfördes för respektive metod och sedan jämfördes de två alternativen ur både klimat- och kostnadsperspektiv. Klimatberäkningarna gjordes med hjälp av Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl vilket grundar sig i metoden för livscykelanalys. Kostnadsanalysen, vilken gjordes med stöd från Peab, visade att sponten var något dyrare men ändå jämförbar mot slänt.
I klimatkalkylen togs det i första skedet endast hänsyn till mängden schaktmassor. Resultatet visade att spont ger upphov till mindre volym schaktmassor jämfört med släntning vilket gav en mindre klimatbelastning. Huruvida sponten kan återanvändas spelar också stor roll avseende klimatbelastning. Verktyget Klimatkalkyl är begränsat och tar bland annat inte hänsyn till transport av material till och från arbetsplatsen. Skulle ett mer noggrant resultat eftersträvas är livscykelanalys en mer tillförlitlig metod då denna tar hänsyn till fler aspekter.
Återanvändning av den lera som schaktas i närbelägna projekt skulle varit fördelaktigt ur miljösynpunkt. Utförliga undersökningar för detta har inte gjorts detta arbete, men som förslag finns exempelvis byggblock bestående av lera eller återanvändning av lera i rammed earth.
Som slutsats kan det dras att det som har störst inverkan på klimatbelastningen är avståndet till deponi från arbetsplatsen. Detta är därför av stor vikt att överväga vid val av stödkonstruktion i projekt för att minska klimatbelastningen.}},
author = {{Bärring, Maria and Thoresson, Josefin}},
issn = {{0349-4977}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{TVGT-5000}},
title = {{Klimat- och kostnadsanalys över stålspont och släntning}},
year = {{2020}},
}