Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

MEDELTIDA TEGELPRODUKTION I LUND

Palm, Annica LU (2020) ARKH04 20192
Historical Archaeology
Abstract (Swedish)
I en jämförelse mellan det skriftliga och det arkeologiska materialet framträder en bild av medeltida tegelbruk i allmänhet och det medeltida tegelbruket vid S:t Mikael i synnerhet. Arkeologiskt iakttagbara anläggningar vid ett medeltida tegelbruk, förutom en tegelugn är följande; lertag i form av gropar eller stora gravar (eventuellt vattenfyllda), vallar efter leran som lagts till vintring, gropar eller bassänger för ältning och lagring av leran, vattenreservoarer, rännor, öppna lador för torkning och strykning och avfall från tegelproduktion såsom större mängder felbränt tegel, träkol och lera.
Ovan nämnda anläggningar kan förstås genom min analys av det skriftliga materialet. I avsnittet hantverksmässig tegelproduktion framgår hur... (More)
I en jämförelse mellan det skriftliga och det arkeologiska materialet framträder en bild av medeltida tegelbruk i allmänhet och det medeltida tegelbruket vid S:t Mikael i synnerhet. Arkeologiskt iakttagbara anläggningar vid ett medeltida tegelbruk, förutom en tegelugn är följande; lertag i form av gropar eller stora gravar (eventuellt vattenfyllda), vallar efter leran som lagts till vintring, gropar eller bassänger för ältning och lagring av leran, vattenreservoarer, rännor, öppna lador för torkning och strykning och avfall från tegelproduktion såsom större mängder felbränt tegel, träkol och lera.
Ovan nämnda anläggningar kan förstås genom min analys av det skriftliga materialet. I avsnittet hantverksmässig tegelproduktion framgår hur produktionen vid ett medeltida tegelbruk sannolikt varit organiserad, inte i fråga om vem som gjorde vad, men i fråga om hur man gjorde. Leran grävdes upp om hösten, lades i vallar för vintring och togs om våren för ältning/sammanarbetning med vatten och eventuellt någon magring. Näst togs leran till strykning där tegelstenar formades, råtegel staplades för torkning i ett torkhus och sattes slutligen i tegelugnen för bränning. Beräkningar av hur lång en bränningscykel (fylla, bränna, avsvalna och tömma ugnen) rimligen kan ha varit samt beräkningar för ugnens kapacitet gjordes också. Tegelugnen vid S:t Mikael förmodas ha rymt 17.000 - 23.900 tegelstenar per bränning och en bränningscykel förmodas ha varit omkring 34 dagar. (Less)
Popular Abstract
When, why and how the brick-making tradition started in the Nordic countries is well known. However, research on the spatiality and layout of the the production of bricks in medieval times is lacking. What archaeologically observable sites, apart from a kiln, were part of a medieval brickyard and how were they organized? In a comparison between written material on brick production and archaeological material from Lund in Sweden, we can begin to comprehend how a medieval brickyard may have looked like.
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Palm, Annica LU
supervisor
organization
course
ARKH04 20192
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
artisanal, brick production, brickyard, brickworks, archaeology, medieval, kiln, clay, pit.
language
Swedish
id
9022069
date added to LUP
2020-08-20 09:41:40
date last changed
2020-08-20 09:41:40
@misc{9022069,
  abstract     = {{I en jämförelse mellan det skriftliga och det arkeologiska materialet framträder en bild av medeltida tegelbruk i allmänhet och det medeltida tegelbruket vid S:t Mikael i synnerhet. Arkeologiskt iakttagbara anläggningar vid ett medeltida tegelbruk, förutom en tegelugn är följande; lertag i form av gropar eller stora gravar (eventuellt vattenfyllda), vallar efter leran som lagts till vintring, gropar eller bassänger för ältning och lagring av leran, vattenreservoarer, rännor, öppna lador för torkning och strykning och avfall från tegelproduktion såsom större mängder felbränt tegel, träkol och lera.
Ovan nämnda anläggningar kan förstås genom min analys av det skriftliga materialet. I avsnittet hantverksmässig tegelproduktion framgår hur produktionen vid ett medeltida tegelbruk sannolikt varit organiserad, inte i fråga om vem som gjorde vad, men i fråga om hur man gjorde. Leran grävdes upp om hösten, lades i vallar för vintring och togs om våren för ältning/sammanarbetning med vatten och eventuellt någon magring. Näst togs leran till strykning där tegelstenar formades, råtegel staplades för torkning i ett torkhus och sattes slutligen i tegelugnen för bränning. Beräkningar av hur lång en bränningscykel (fylla, bränna, avsvalna och tömma ugnen) rimligen kan ha varit samt beräkningar för ugnens kapacitet gjordes också. Tegelugnen vid S:t Mikael förmodas ha rymt 17.000 - 23.900 tegelstenar per bränning och en bränningscykel förmodas ha varit omkring 34 dagar.}},
  author       = {{Palm, Annica}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{MEDELTIDA TEGELPRODUKTION I LUND}},
  year         = {{2020}},
}