Funktioner, frustrationer och förståelse - en kvalitativ undersökning om digitala verktygs användning inom gymnasiematematiken

Abstract (Swedish)

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare som undervisar i matematik på gymnasienivå arbetar med och använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen samt vad de har för uppfattning om digitala verktyg och Skolverkets riktlinjer i frågan. Studien utfördes på fyra gymnasieskolor i södra Sverige med en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som formade studien var baserat på artefakter och mediering från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att alla lärarna i studien använder digitala verktyg, ser lämpligheten med verktygen och låter eleverna använda dem under lektionstid. Visualisering och tidsbesparing angavs som fördelar medan tekniska fel och störningsmoment togs upp som nackdelar. Skolverkets riktlinjer om digitala verktyg sågs som vaga men det var blandade åsikter om det var till en fördel eller nackdel.

Popular Abstract (Swedish)

En fråga som ofta lyfts inom matematiken i skolans värld är de digitala verktygens betydelse för ämnet. I vår studie undersöktes därför hur åtta matematiklärare från fyra olika gymnasieskolor i Skåne hanterade digitala verktyg i sin undervisning och hur de såg på användandet av verktygen. Studien utfördes med en kvalitativ metod, genom intervjuer, eftersom fokus låg i att undersöka hur läraren agerar och sätter ord på sin verklighet istället för att kvantifiera och mäta data. Resultaten blev både varierande och intressanta. Både fördelar och nackdelar uppkom och likaså andra sidor av frågan som inte förutsågs i studiens utformning.
Fördelarna med digitala verktyg var många. Det mest framträdande var hur digitala verktyg gav lärarna ett sätt att synliggöra matematiken för eleverna vilket i sin tur ökar deras förståelse. Men det var inte allt. Digitala verktyg gör även matematiken tydligare eftersom lärarna kan rita figurer och grafer mer exakt än vad de kan göra för hand, vilket är något som majoriteten av lärarna utnyttjar i deras genomgångar. Lärarna nämnde också att det kan vara till hjälp för att de kan göra fler exempel på kortare tid och det räcker att de exempelvis ändrar en vinkel i en triangel för att få ett helt nytt exempel. Lärarna ansåg också att digitala verktyg gör matematiken roligare för eleverna, vilket ökar deras intresse och motivation för ämnet.
Det fanns inte en enda lärare som inte använde sig av digitala verktyg i sin undervisning. När det kommer till vad lärarna ansåg var lämpligt för eleverna att använda i sin matematikundervisning varierade svaren beroende på lärarnas kunskap om verktygen, vad skolan hade för tillgång till verktygen och vilka negativa effekter som vissa verktyg förde med sig. Mobiltelefonen var ett sådant digitalt verktyg som några lärare tillät att eleverna använde sig av med anledningen att det är något som alla elever i regel har tillgång till. Samtidigt såg lärarna nackdelar med mobiltelefonen eftersom den även fungerar som en distraktion för eleven. Just digitala verktygs roll som störningsmoment var något som berördes av samtliga lärare i studien och det framkom som det vanligaste problemet med digitala verktyg. Det enda verktyget som en del av lärarna ansåg var distraktionsfritt var grafritande räknare eftersom de inte går att använda till att surfa och chatta med. Med grafritande räknare nämndes istället andra nackdelar som andra verktyg i sin tur kunde lösa, framförallt datorn nämndes exempelvis som ett mer intuitivt digitalt verktyg av lärarna. Datorn var det mest använda verktyget av lärarna och kan användas som miniräknare, programmeringsverktyg och som grafritare med hjälp av olika program vilket gör att en del såg den som en direkt uppgradering av en grafritande räknare. En del lärare menade däremot att det var svårt att göra den säker från fusk inför prov och tvekade därför inför användandet av den.
Skolverket har också en roll kring frågan om digitala verktyg. I studien berördes vad lärarna ansåg om Skolverkets skrivelser i läroplaner och utgivna texter. Svaret blev att lärarna såg de som vaga och öppna för tolkning av lärarna vilket sågs som både positivt och negativt. Speciellt negativt sågs på hur Skolverket behandlat frågan kring programmering, vilket nu ses som en börda inom matematikämnet. Dels för att det är för mycket ämnesinnehåll och dels för att lärarna har för lite kunskap om hur det kan föra matematikundervisningen framåt.
Frågan om hur stor roll digitala verktyg bör ha i matematikundervisningen är fortfarande osäker. Studien hoppas ge en aktuell inblick på ämnet som kan fungera som en startpunkt för vidare studier inom ämnet. Det är viktigt att vi inom skolan undervisar på bästa möjliga sätt. Därför är frågor kring elevernas utbildning och undervisning viktiga, speciellt när det finns så delade meningar som det gör kring frågan om digitala verktygs relevans i matematikundervisning.

• author: Rådström, Rebecka and Persson, Sandra
• supervisor: Malin Christersson
• organization: Mathematics (Faculty of Sciences)
• course: ÄMAM92 20201
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Social Sciences
• keywords: Digitala verktyg, grafräknare, grafritande program, matematik, mobiltelefon, programmering, GeoGebra
• publication/series: Master's Theses in Mathematical Sciences
• report number: LUNFMD-3001-2020
• ISSN: 1404-6342
• other publication id: 2020:E90
• language: Swedish
• id: 9023351
• date added to LUP: 2025-07-01 15:15:49
• date last changed: 2025-07-01 15:15:49