Advanced

Tvåfrontskrig i kriskommunikation

Gustafson, Henrik LU ; Olsson, Amanda LU and Schmidt, David LU (2020) FEKH29 20201
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett verkligt fall, analysera hur en krisdrabbad organisation kan agera för att hantera en skandal som utmynnar i de två olika kristyperna, product-harm crisis och moral-harm crisis, och om dessa uppstår samtidigt.

Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod samt grundar sig i en induktiv forskningsansats. För att undersöka en specifik händelse i ett verkligt kontext har en enfallsstudiedesign använts med Facebooks krishantering vid Cambridge Analytica-skandalen som ett representativt fall.

Teoretiska perspektiv: Studien utgår ifrån Situational Crisis Communication Theory och Image Restoration Theory. Därtill appliceras definitionerna för product-harm crisis och moral-harm crisis, samt... (More)
Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett verkligt fall, analysera hur en krisdrabbad organisation kan agera för att hantera en skandal som utmynnar i de två olika kristyperna, product-harm crisis och moral-harm crisis, och om dessa uppstår samtidigt.

Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod samt grundar sig i en induktiv forskningsansats. För att undersöka en specifik händelse i ett verkligt kontext har en enfallsstudiedesign använts med Facebooks krishantering vid Cambridge Analytica-skandalen som ett representativt fall.

Teoretiska perspektiv: Studien utgår ifrån Situational Crisis Communication Theory och Image Restoration Theory. Därtill appliceras definitionerna för product-harm crisis och moral-harm crisis, samt tidigare studier om krishanteringsstrategiernas effektivitet för kristyperna.

Empiri: Empirin presenterar Facebook, Cambridge Analytica-skandalen, dess händelseförlopp och effekter av skandalen på Facebooks rykte, förtroende och användarantal.

Resultat: Studien finner att en organisation kan hantera en simultan product-harm crisis och moral-harm crisis med först mer defensiva strategier, följt av en mer medgörlig fas. Sedan kan en organisation använda mer minimerande strategier för att avsluta med att återgå till de mer medgörliga strategierna. Studien finner även att två kristyperna product-harm crisis och moral-harm crisis kan hanteras simultant. (Less)
Popular Abstract
Purpose: The purpose of this study is to analyze how an organisation can act in order to combat a crisis that is subjected to the two crisis types, product-harm crisis and moral-harm crisis simultaneously, in the context of a real life case.

Methodology: The study uses a qualitative method as well as an inductive research approach. In order to explore a specific event in a real life context, a single case study design was adopted with Facebook’s crisis management during the Cambridge Analytica scandal as a representative case.

Theoretical perspectives: The study emanates from Situational Crisis Communication Theory and Image Restoration Theory. The definitions of product-harm crisis and moral-harm crisis in combination with previous... (More)
Purpose: The purpose of this study is to analyze how an organisation can act in order to combat a crisis that is subjected to the two crisis types, product-harm crisis and moral-harm crisis simultaneously, in the context of a real life case.

Methodology: The study uses a qualitative method as well as an inductive research approach. In order to explore a specific event in a real life context, a single case study design was adopted with Facebook’s crisis management during the Cambridge Analytica scandal as a representative case.

Theoretical perspectives: The study emanates from Situational Crisis Communication Theory and Image Restoration Theory. The definitions of product-harm crisis and moral-harm crisis in combination with previous studies about the crisis response strategies’ efficiency for the crisis types are applied.

Empirical foundation: The empiricism presents Facebook, the Cambridge Analytica scandal, the timeline of the scandal and the effects of the scandal on Facebook’s reputation, trust and number of users.

Conclusion: The study finds that an organization can manage a simultaneous product-harm crisis and moral-harm crisis with firstly more defensive strategies, followed by more accommodating strategies. Moreover, an organization can use minimizing strategies and conclude by returning to more accommodating strategies. The study shows that the two crisis types product-harm crisis and moral-harm crisis can be managed simultaneously. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafson, Henrik LU ; Olsson, Amanda LU and Schmidt, David LU
supervisor
organization
alternative title
En representativ fallstudie av en organisations krishantering under en simultan product-harm crisis och moral-harm crisis
course
FEKH29 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
kriskommunikation, krishantering, product-harm crisis, moral-harm crisis, rykte crisis communication, crisis management, reputation
language
Swedish
id
9023756
date added to LUP
2020-07-08 10:52:28
date last changed
2020-07-08 10:52:28
@misc{9023756,
  abstract     = {Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett verkligt fall, analysera hur en krisdrabbad organisation kan agera för att hantera en skandal som utmynnar i de två olika kristyperna, product-harm crisis och moral-harm crisis, och om dessa uppstår samtidigt.

Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod samt grundar sig i en induktiv forskningsansats. För att undersöka en specifik händelse i ett verkligt kontext har en enfallsstudiedesign använts med Facebooks krishantering vid Cambridge Analytica-skandalen som ett representativt fall. 

Teoretiska perspektiv: Studien utgår ifrån Situational Crisis Communication Theory och Image Restoration Theory. Därtill appliceras definitionerna för product-harm crisis och moral-harm crisis, samt tidigare studier om krishanteringsstrategiernas effektivitet för kristyperna.

Empiri: Empirin presenterar Facebook, Cambridge Analytica-skandalen, dess händelseförlopp och effekter av skandalen på Facebooks rykte, förtroende och användarantal.

Resultat: Studien finner att en organisation kan hantera en simultan product-harm crisis och moral-harm crisis med först mer defensiva strategier, följt av en mer medgörlig fas. Sedan kan en organisation använda mer minimerande strategier för att avsluta med att återgå till de mer medgörliga strategierna. Studien finner även att två kristyperna product-harm crisis och moral-harm crisis kan hanteras simultant.},
  author       = {Gustafson, Henrik and Olsson, Amanda and Schmidt, David},
  keyword      = {kriskommunikation,krishantering,product-harm crisis,moral-harm crisis,rykte crisis communication,crisis management,reputation},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tvåfrontskrig i kriskommunikation},
  year         = {2020},
}