Staycation möter demografi - En kvantitativ studie om staycation och hur det kan fungera som ett uttryck av kulturellt kapital
(2020) KSMK65 20201Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Tidigare forskning har påvisat att att den fysiska distansen mellan hemmet och semestern måste minskas. Staycation föreslås därför vara ett mer hållbart sätt att semestra på då det syftar till att semestra i närheten av sitt hem istället för långväga resor. Däremot har fenomenet staycation fått olika innebörder på internet och i det fåtal forskningsstudier som finns. Trots att staycation är omtalat på internet finns det stora kunskapsluckor inom fenomenet där det bland annat är okänt hur ofta människor med olika demografiska bakgrunder åker på staycations. Syftet med detta arbete är sålunda att fastställa en definition av staycation samt studera fenomenets omfattning och hur olika grupper åker på staycation. Dessutom genomförs en... (More)
- Syfte: Tidigare forskning har påvisat att att den fysiska distansen mellan hemmet och semestern måste minskas. Staycation föreslås därför vara ett mer hållbart sätt att semestra på då det syftar till att semestra i närheten av sitt hem istället för långväga resor. Däremot har fenomenet staycation fått olika innebörder på internet och i det fåtal forskningsstudier som finns. Trots att staycation är omtalat på internet finns det stora kunskapsluckor inom fenomenet där det bland annat är okänt hur ofta människor med olika demografiska bakgrunder åker på staycations. Syftet med detta arbete är sålunda att fastställa en definition av staycation samt studera fenomenets omfattning och hur olika grupper åker på staycation. Dessutom genomförs en analys om huruvida staycation kan ses som ett uttryck av kulturellt kapital.
Metod: För att behandla forskningsfrågorna brukades en kvantitativ undersökningsmetod i form av en dokumentanalys och enkätundersökning. Totalt 30 akademiska artiklar och webbsidor ingick i dokumentanalysen i syfte att fastställa staycations innebörd. Respondenterna i enkätundersökningen har valts fram med hjälp av ett bekvämlighetsurval och undersökningen fick totalt 267 respondenter. Resultatet av enkätundersökningen användes sedan för att undersöka hur ofta eller sällan olika individer åker på staycation sett till demografiska variabler samt hur staycation kan ses som ett uttryck för kulturellt kapital.
Resultat: Dokumentanalysen upptäckte att den vanligaste definitionen av staycation är staycation innebär en semester i hemstaden och omkringliggande destinationer. Resultatet av enkätundersökningen visade att; män oftare åker på staycation än vad kvinnor gör, yngre åker på staycation oftare än äldre, respondenterna med högre och lägre inkomst åker mer sällan på staycation än respondenterna där emellan och att akademiker oftare åker på staycation än icke-akademiker. Det framkom även att konceptet att åka på staycation för att det är bättre för miljön, kan ses som ett uttryck för institutionaliserat och förkroppsligat kulturellt kapital hos akademiker eftersom de uppvisar rätt kunskap och beteende. Det kan även finnas andra motiv än miljön bakom att åka på staycation som också kan uppvisa kulturellt kapital. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9030165
- author
- Neergaard, Filippa LU and Hoff, Moggi LU
- supervisor
- organization
- course
- KSMK65 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Staycation, semester, hållbar turism, demografiska variabler, kulturellt kapital
- language
- Swedish
- id
- 9030165
- date added to LUP
- 2020-10-06 08:40:11
- date last changed
- 2020-10-06 08:40:11
@misc{9030165,
abstract = {{Syfte: Tidigare forskning har påvisat att att den fysiska distansen mellan hemmet och semestern måste minskas. Staycation föreslås därför vara ett mer hållbart sätt att semestra på då det syftar till att semestra i närheten av sitt hem istället för långväga resor. Däremot har fenomenet staycation fått olika innebörder på internet och i det fåtal forskningsstudier som finns. Trots att staycation är omtalat på internet finns det stora kunskapsluckor inom fenomenet där det bland annat är okänt hur ofta människor med olika demografiska bakgrunder åker på staycations. Syftet med detta arbete är sålunda att fastställa en definition av staycation samt studera fenomenets omfattning och hur olika grupper åker på staycation. Dessutom genomförs en analys om huruvida staycation kan ses som ett uttryck av kulturellt kapital.
Metod: För att behandla forskningsfrågorna brukades en kvantitativ undersökningsmetod i form av en dokumentanalys och enkätundersökning. Totalt 30 akademiska artiklar och webbsidor ingick i dokumentanalysen i syfte att fastställa staycations innebörd. Respondenterna i enkätundersökningen har valts fram med hjälp av ett bekvämlighetsurval och undersökningen fick totalt 267 respondenter. Resultatet av enkätundersökningen användes sedan för att undersöka hur ofta eller sällan olika individer åker på staycation sett till demografiska variabler samt hur staycation kan ses som ett uttryck för kulturellt kapital.
Resultat: Dokumentanalysen upptäckte att den vanligaste definitionen av staycation är staycation innebär en semester i hemstaden och omkringliggande destinationer. Resultatet av enkätundersökningen visade att; män oftare åker på staycation än vad kvinnor gör, yngre åker på staycation oftare än äldre, respondenterna med högre och lägre inkomst åker mer sällan på staycation än respondenterna där emellan och att akademiker oftare åker på staycation än icke-akademiker. Det framkom även att konceptet att åka på staycation för att det är bättre för miljön, kan ses som ett uttryck för institutionaliserat och förkroppsligat kulturellt kapital hos akademiker eftersom de uppvisar rätt kunskap och beteende. Det kan även finnas andra motiv än miljön bakom att åka på staycation som också kan uppvisa kulturellt kapital.}},
author = {{Neergaard, Filippa and Hoff, Moggi}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Staycation möter demografi - En kvantitativ studie om staycation och hur det kan fungera som ett uttryck av kulturellt kapital}},
year = {{2020}},
}