Kapitalkravets toppar och dalar - Från borgenärsskydd till seriositetsspärr

Abstract (Swedish)

Den svenska aktiebolagslagen (2005:551) har sedan år 1895 ställt upp ett krav på ett lägsta tillåtet aktiekapital i aktiebolag. Kravets nivå har både höjts och sänkts från kravets införande till idag. Den senaste ändringen trädde ikraft den 1 januari 2020 då aktiekapitalets lägsta tillåtna nivå i privata aktiebolag sänktes från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förslaget om en sänkning fick stor medial uppmärksamhet och såväl positiva som negativa reaktioner rapporterades. Med anledning av den senaste sänkningen och den oenighet som präglade förslagets respons är en diskussion kring kapitalkravsreglerna aktuell. Därför tar följande framställning sin utgångspunkt i en utredning av 1 kap. 4–5 § aktiebolagslagen och kravet på lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag.

Framställningen har två huvudsyften. Det första huvudsyftet är att utreda vilka intressen och anledningar som legat till grund för aktiekapitalets olika lägsta tillåtna nivåer från kravets införande till idag. Det andra huvudsyftet är att utvärdera den nya sänkningen och aktiekapitalets nuvarande lägsta tillåtna nivå i privata aktiebolag i förhållande till dess nivå av ändamålsuppfyllelse.

Utredningen av gällande rätt görs med hjälp av den rättsdogmatiska metoden och traditionella rättskällor. För att möjliggöra en bred och grundlig analys av kapitalkravet från dess införande till idag används också ett historiskt perspektiv. Utöver detta appliceras under framställningens gång ett kritiskt perspektiv för att identifiera och jämföra de rättspolitiska intressen och överväganden som legat bakom aktiekapitalets lägsta tillåtna nivå. Slutligen tillämpas ett kritiskt perspektiv för att kunna göra en avslutande analys och utvärdering av kapitalkravets ändamålsenlighet.

Sammanfattningsvis visar framställningen på hur lagstiftaren på olika sätt motiverat ändringarna av aktiekapitalets lägsta tillåtna nivå. Kapitalkravets nivå har inte enbart ändrats i syfte att upprätthålla kravets funktioner. Intresset av ökad ändamålsuppfyllelse och effektivitet har inte heller varit ensamt avgörande för vilken miniminivå kapitalkravet fastställts till. Istället kan urskiljas hur lagstiftarens prioriteringar mellan nya rättspolitiska intressen, kapitalkravets bakomliggande ändamål och kravets funktioner varierat under årens gång. Resultatet av lagstiftarens skiftande agenda är en övergång från ett kapitalkrav med ett starkt borgenärsskydd till ett krav med en svag och ifrågasatt seriositetsspärr.

Abstract

Since 1895, the Swedish Companies Act (2005:551) has a required minimum share capital in private limited companies. The requirement level since that time has been subject to change. The most recent change was a reduction of the required level of the minimum share capital requirement from 50,000 SEK to 25,000 SEK, which took effect on January 1, 2020. The proposal regarding the reduction received a great deal of attention in the media. Some of the attention was positive and some was negative. Due to the reduction and the disagreement characterizing the proposal's response, a discussion about the legal capital requirement rules is relevant. Therefore, this essay is based on an analysis of the requirement for the minimum legal capital in private limited companies in Chapter 1, 4–5 § of the Swedish Companies Act.

This essay has two main purposes. The first one is to examine the interests and reasons behind the requirements of a minimum share capital from the time when the provisions were implemented until today. The other purpose is to evaluate whether the result of the recent reduction of the minimum required share capital is appropriate and suitable.

The analysis of current law is done by using the framework of the formal dogmatic approach and traditional legal sources. To enable a broad and thorough analysis of the requirement of a minimum share capital from its introduction to today; a historical perspective is also applied. In addition to this, a critical perspective is applied during the course of the essay to identify and compare the political standpoints and considerations that were used to determine the lowest permitted level of share capital. Finally, a critical perspective is applied in order to make a final analysis and evaluation of the appropriateness of the capital requirement.

In conclusion, this essay displays how the legislator has motivated the changes to the requirement of the minimum share capital in private limited companies on various grounds. The minimum legal capital has not only been changed to maintain the functions of the requirement. Neither has the interest in increased fulfillment of purpose and efficiency been decisive for the minimum legal capital's level. Instead, the legislator has been prioritizing differently between new political standpoints and the intended and actual functions of the minimum share capital rule. It is also clear that the recent reduction of the required minimum share capital has not brought the provision closer to fulfilling its original purpose in an efficient manner.

• author: Sandin, Olivia
• supervisor: Per Samuelsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: JURM02 20202
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Associationsrätt, Aktiekapital, Kapitalkrav, Ändamålsenlighet, Borgenärsskydd, Seriositetsspärr
• language: Swedish
• id: 9033906
• date added to LUP: 2021-01-25 11:17:08
• date last changed: 2021-01-25 11:17:08