Vårdbehov eller straffbehov? En kritisk analys av straffsystemets möjligheter och hinder för psykiatrisk vård

Abstract (Swedish)

Sedan år 1965 finns i svensk lag inte längre någon särbehandling vad gäller straffansvar för gärningspersoner som agerat vid eller lider av atypiska sinnestillstånd. Lagstiftningen är istället utformad på det sättet att en särbehandling sker vid påföljdsvalet där det föreligger en presumtion för annan påföljd än fängelse. Utgångspunkten är således att gärningspersonen trots sinnestillståndet ska hållas straffrättsligt ansvarig, om det inte brister i någon av brottsbegreppets delar. När det gäller gärningspersoner med atypiska sinnestillstånd är brist i skuldkravet på grund av att personen inte ansetts vara tillräckligt medveten vid gärningen det mest förekommande. Från både samhälls- och individperspektiv är det också angeläget att belysa vårdbehovet och möjligheten att erhålla vård för gärningspersoner med atypiska sinnestillstånd. Vårdbehovet och möjligheten till vård är i fokus i denna uppsats, både med avseende på den gärningsperson som frias på grund av uppsåtsbrist och den som är straffrättsligt ansvarig.
En rättsanalytisk metod har tillämpats vilket öppnat för möjligheter till kritik av rättsläget, utifrån ett perspektiv om rätten till vård. Uppsatsen belyser i varsitt avsnitt skuldkravet, påföljds- bestämningen och möjligheten till vård utanför straffsystemet. Varje avsnitt följs av en kortare analys av rättsläget och uppsatsen avslutas sedan med en mer övergripande analys.
I avsnittet om skuldkravet konstateras att det krävs en väldigt liten grad av medvetenhet för att uppsåt ska anses föreligga, och detta tenderar att skapa en obalans mellan de som befunnit sig i tillfälliga atypiska sinnestillstånd jämfört med de som har ett mer permanent eller långvarigt sådant tillstånd. I avsnittet om påföljdsbestämningen diskuteras fängelseförbud, rättspsykiatrisk vård, frihet från påföljd och skyddstillsyn, där det framgår att skyddstillsyn och rättspsykiatrisk vård är de vanligast förekommande påföljderna och att det finns möjlighet för att ges psykiatrisk vård nästintill oavsett vilken påföljd som fastställs. I avsnittet om vård utanför straffsystemet framgår att det är vid friande dom eller då gärningspersonen går fri från påföljd som det blir aktuellt. I analysen framgår att främst bedömningen av samtycke till vård vållar problem, särskilt för de som inte bedöms lida av en allvarlig psykisk störning.
I den slutliga analysen dras slutsatsen att straffsystemet sett isolerat ger relativt heltäckande möjligheter till vård, men att problemet snarare ligger i att regleringen kring den allmänna vården och regleringen på straffrättens område är så tydligt separerade. Det framgår att personer som inte bereds någon typ av vård bedöms vara få, men att de skulle kunna fångas upp relativt enkelt genom en översyn av och samverkan mellan straffrätten och regleringen kring allmän vård.

Abstract

Since 1965, there is no longer any special treatment in Swedish law regarding criminal responsibility for perpetrators with an atypical mental state. The legislation is shaped in such a way that a special treatment takes place through the choice of sanction where there is a presumption against imprisonment. The starting point is thus that the perpetrator, despite the mental state, must be held criminally responsible as long as the concept of crime (Swedish: ”brottsbegreppet”) is fulfilled. In the case of perpetrators with atypical mental states, a lack of guilt due to the person not being considered sufficiently conscious during the act is the most common situation where the concept of crime is not fulfilled. From both a societal and individual perspective, it is also important to highlight the need for psychiatric care and the possibility of receiving care for perpetrators with atypical mental states, both for perpetrators who are released due to lack of mens rea and the ones who are criminally responsible, which is the focus of this thesis.
A legal analytical method has been applied, which opens up opportunities for criticism of the legal position, here based on a perspective on the right to healthcare. In three excerpts, the thesis highlights the guilt requirement, the sentencing and the possibility of care outside the penal system. Each excerpt is followed by a brief analysis of the legal position and the thesis is then concluded in a fourth excerpt containing a more comprehensive analysis.
The excerpt regarding the guilt requirement states that a very low level of consciousness is required for the perpetrator to be considered acting with mens rea, and this tends to create an imbalance between those who have acted in a temporary atypical mental state compared to those who suffer from a permanent or long-term atypical mental state. The excerpt on the sentencing discusses imprisonment prohibition, forensic psychiatric care, exemption from punishment and probation, where it appears that probation and forensic psychiatric care are the most common penalty and that it is possible to receive psychiatric care almost regardless of which penalty is determined. In the excerpt on care outside the penal system, it appears that it becomes relevant in the case of lack of mens rea or when the perpetrator is exempted from punishment. The analysis showed that the assessment of consent to care causes problems, especially for those who are not suffering from a serious mental disorder (Swedish: ”allvarlig psykisk störning”).
The final analysis concluded that the penal system seen isolated provides comprehensive opportunities for care, and that the problem rather lies in the fact that the regulation of general healthcare and the regulation of criminal law are distinctly separated. It appears that perpetrators who are not provided with any care are few, but they could easily be intercepted through a review of and a collaboration between criminal law and the regulation of general healthcare.

• author: Thörn, Alva
• supervisor: Tova Bennet
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20202
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, socialrätt, straffansvar, allvarlig psykisk störning, vårdbehov, uppsåtsbrist, medvetenhetskravet, uppsåt, medvetenhet, psykiatrisk vård
• language: Swedish
• id: 9034130
• date added to LUP: 2021-02-09 10:59:01
• date last changed: 2021-02-09 10:59:01