Hotas den svenska modellen av tvingande minimilöner? En undersökning av innehållet och debatten kring EU-kommissionens förslag till minimilöndirektivet

Abstract (Swedish)

Uppsatsen syftar till att utreda hur den moderna EU-rätten utmanar den svenska arbetsrätten, närmare bestämt den svenska kollektivtalsmodellen för arbetsrättsreglering. Frågan kommer främst diskuteras utifrån införandet av Arbetsvillkorsdirektivet (2018) och det nyligen presenterade förslaget till direktiv om minimilöner (2020). Frågorna kommer besvaras genom att använda de vedertagna rättskällorna från både svensk rätt och även EU-rätten, och därav tillämpa en rättsdogmatisk metod. Begreppet “den svenska modellen” som använts i uppsatsen innefattar ett system där landets reglering av arbetsrätten sker huvudsakligen genom kollektiva förhandlingar snarare än statlig lagstiftning.

Inom europeisk arbetsrätten anses reglering av frågor såsom arbetsvillkor och lönefrågan vara en nationell angelägenhet. Sedan den europeiska pelaren om de sociala rättigheterna proklamerades år 2017, har EU visat större intresse för att lagstifta på arbetsmarknadens område. Förslaget till det som senare antogs som Arbetsvillkorsdirektivet, möttes av motstånd främst från svenskt håll. Argumentaionen löd att det inte var EU:s sak att reglera kring arbetsvillkor och en oro fanns för hur bestämmelserna skulle påverka den svenska kollektivavtalsmodellen. Knappt två år senare presenterades ett förslag till ett direktiv om minimilöner. Förslaget innehåller bestämmelser bl.a. om att länder ska kunna garantera en skälig minimilön som det går att leva på. Länder med utvecklade kollektivavtalssystem såsom Sverige undantas kraven på lagstadgad minimilön. Återigen uttrycker svenska parter ett starkt motstånd som sammanfattningsvis grundar sig på argumenten att EU saknar befogenhet att reglera kring lönefrågan, samt att förslagets vaga utformning innebär en osäkerhet för att det inte ska vara ett hot mot den svenska modellen. Inom EU ställer sig många andra länder samt europeiska fackförbunden positiva till ett minimilönedirektiv.

Sammantaget innehåller inte förslaget en garanti för att Sverige undantas från att införa minimilöner. Dessutom råder oklarheter kring vad Sverige kommer behöva vidta för åtgärder för att uppfylla resten av direktivet. Slutsatsen blir således att det ännu är osäkert om och på vilket sätt den svenska modellen kan förändras. Frågor som uppstår i framtiden kommer bedömas av EU-domstolen, som kommer ha något att säga till om hur svenska modellens framtid kommer att se ut.

Abstract

The purpose of this essay is to investigate how the modern European labour law challenges the Swedish model for regulation of labour law. This, by answering the questions what the new Proposal for minimum wages contains and how it may affect the Swedish system? And what is said in the debate to be the arguments for and against such proposal? The questions will be answered by using traditional legal sources, relevant litterature as well as articles from the relevant parties with opinions regarding the debate.

Sweden, in common with Denmark and Finland, apply a system where collective bargaining take a bigger part in regulation of labour law then state legislation. For the last years, the EU commission´s aim has been to contribute to the social dialoge and welfare within the Union, and has published several proposals for legislative actions regarding minimum working conditions.

The essay focus on the Directive on transparent and predictable working conditions (2018) and the later Proposal for a directive on adequate minimun wages (2020). Sweden has since the first proposal on working conditions been strong opponents against regulations on a EU-level. Today working conditions is mostly regulated within every member-state and not an issue for EU-law. The debate continued with the Proposal for a directive on minum wages. The Swedish parties argues that EU does not have the authority to regulate about wage, and also that the propsal is to vaguely written to ensure that the rules aren´t a threat to the Swedish system. The parties also make the assessement that the propsal does not make an exception for the Swedish system even though Sweden won’t be obligated to establish minimum wages. Sweden must implement the directive in another way. The conclusion of the essay is that the future for the Swedish system is still uncertain if the proposal comes through as a imperative directive.

• author: Lager, Erica
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20202
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Labour law, arbetsrätt, EU-rätt
• language: Swedish
• id: 9034314
• date added to LUP: 2021-02-09 11:45:02
• date last changed: 2021-02-09 11:45:02