Vad är rättskipning?

Abstract

This essay examines the historical discussion behind creating a sharp distinction between the jurisdiction of courts and the administration of public authorities after the establishment of the Swedish constitution in 1809.

The study addresses the following questions: 1) How did the inspiration for a clearer differentiation between jurisdiction and administration arise? 2) What criteria for defining the jurisdiction of courts can be derived from the historical debate? 3) Why did the discussion not result in an actual separation between jurisdiction and administration?

To answer these questions, I have used a method developed by the historian R. G. Collingwood. The method consists of using legislative records to recreate the thoughts that dominated the historical debate on the differentiation between jurisdiction and administration.

I conclude that the impulse for a more distinct demarcation between jurisdiction and administration emerged from the idea of the division of powers expressed in the Swedish constitution of 1809. This idea was not fully realized in the constitution and an effort was thus made to actualize it in a reform of the public administration. It was during this reform that the need for a clearer separation between administration and jurisdiction arose.

From the ensuing debate, I extract certain criteria that can be used to differentiate between jurisdiction and administration. These criteria consist of the examination of the legality of a case, the independence of the court with regards to the parties involved and the tradition within the judiciary to apply only laws and statues to the material presented by the parties.

I suggest that a complete separation between jurisdiction and administration following the debate never realized because of the opposition from conservative noblemen in the parliament. These patricians feared that a complete division of powers would pave the way for a more representative government. In that sense the effort to differentiate between jurisdiction and administration can be regarded as part of a liberal plan to further the development towards parliamentarism in Sweden.

Abstract (Swedish)

En aktuell rättsvetenskaplig debatt rör gränsdragningen mellan rättskipning och förvaltning. Det finns en sammanblandning mellan dessa som kommer från en lång historik av att agera gränsöverskridande hos domstolar och förvaltningsmyndigheter. Denna tradition går tillbaka till den svenska medeltiden då den högsta dömande och förvaltande makten var samlad hos kungen.

Det var först med antagandet av 1809 års regeringsform som ett försök gjordes för att separera kungens dömande och förvaltande makt. Detta försök ledde till tre kungliga författningar som föreskrev en överflyttning av vissa rättsliga frågor från förvaltningsmyndigheterna till domstolarna 1828. Någon fullständig överflyttning av rättsfrågor blev dock aldrig av utan förvaltningsmyndigheterna har ända fram till våra dagar haft befogenhet att under vissa omständigheter agera likt domstolar och avgöra rättsfrågor.

Min uppsats undersöker närmare den debatt om särskiljningen mellan rättsfrågor och administrativa ärenden som uppstod i samband med 1809 års regeringsform och resulterade i nämnda tre kungliga författningar. I uppsatsen besvaras följande frågor: 1) Hur uppkom den första impulsen hos lagstiftaren att skilja mellan rättskipning och förvaltning? 2) Vilka kriterier för rättskipning kan utvinnas från debatten om särskiljandet av rättsfrågor från administrativa ärenden? 3) Varför ledde debatten inte till en fullständig särskiljning mellan rättskipning och förvaltning?

För att besvara dessa frågor har jag använt en metod av historikern R. G. Collingwood. Metoden används för att med utgångspunkt för lagberedningsarbetet inför 1809 års regeringsform och 1828 års kungliga författningar försöka återskapa de tankar som låg bakom de båda lagstiftningarna. Tanken är att det utifrån lagstiftarens mening ska gå att skapa en sammanhängande bild om vad som ansågs utmärkande för rättskipningen i början av1800-talet. Förhoppningen är att denna distinktion kan vara av relevans för dagens rättsvetenskapliga debatt i ämnet.

Sammantaget kom jag fram till att impulsen att skilja mellan rättskipning och förvaltning stammade från en önskan om att åstadkomma en mer fullständig delning mellan den dömande och den styrande makten än den som kom till uttryck i 1809 års regeringsform. Denna strävan kom att prägla den efterföljande debatten om en reformering av de statliga styrelseverken som utmynnade i tre kungliga författningar om skiljandet av rättsfrågor från förvaltningsmyndigheterna 1828.

Jag har utifrån en närmare undersökning av lagberedningen bakom 1828 års kungliga författningar identifierat ett antal kriterier som lagstiftaren verka mena särskilt kännetecknar rättskipningen. Dessa kriterier utgörs av domstolens legalitetsprövning, domarens oberoende från parterna samt dennes plikt att endast tillämpa lag och laga stadgar på det underlag som parterna lägger fram. I min mening är nämnda kriterier fortfarande relevanta för att närmare belysa skillnaden mellan rättskipning och förvaltning.

Jag kom även fram till att en anledning till att debatten om att reformera styrelseverken inte ledde till en fullständig separation mellan rättskipning och förvaltning kan ha konservativa adelsmäns rädsla över att en renodling av rättskipningen och förvaltningen skulle bana vägen till ett mer representativt statsskick. På så sätt kan lagstiftningen för att åstadkomma en tydligare särskiljning mellan rättskipning och förvaltning ses som del i ett liberalt projekt att införa parlamentarism.

Sveriges närmande till Euroepiska unionen har inneburit en återkomst för tankar om en tydligare rågång mellan rättskipning och förvaltning. För att ta ställning till en mer markerad maktdelning mellan förvaltande myndigheter och domstolar är det enligt min åsikt viktigt att känna till de ursprungliga bevekelsegrunderna för den uppdelning som vi går mot idag. En ökad vetskap om vad som utmärker rättskipning kan förhoppningsvis medvetandegöra betydelsen av en oberoende dömande makt i samhället.

• author: Cardell, Kristian
• supervisor: Martin Sunnqvist
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: What is jurisdiction?
• course: JURM02 20202
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: rättshistoria
• language: Swedish
• id: 9034734
• date added to LUP: 2021-01-30 14:09:32
• date last changed: 2021-02-04 12:14:48