Bör vi betvivla principen om tvivelsmålets fördel?

Abstract

This essay examines the application of the principle of the benefit of the doubt in asylum law. The primary focus is on the Swedish application of the principle of the benefit of the doubt. It also has a comparative element as it compares how Sweden apply the principle of the benefit of the doubt with the application within the United Kingdom. The essay starts with an introduction to the Swedish asylum law highlighting the interpretation of the principle. The research question is whether Sweden would benefit from making the principle of the benefit of the doubt a part of the Swedish asylum law. This is answered by discussing how the use of the principle is applied in Swedish law as well as in the United Kingdom. The chapter about the United Kingdom explains how their legal system is built and it shows the differences between the two countries. Legal certainty will be discussed in the analysis and therefore the term needs to be defined. Since the term legal certainty is a disputed term, the essay also examines the topic of what legal certainty stands for. This topic has no resolute definition, and the essay therefore makes a description on how the term should be understood within the analysis. After that, the chapters about the principle of the benefit of the doubt starts. First the legal value of the UNHCR handbook within Swedish law is examined. Then the legal principles within in the UNHCR handbook is discussed. One of them being the principle of the benefit of the doubt. The rest of the essay is based on case law regarding how the application of the principle of the benefit of the doubt is used in both Sweden and in the United Kingdom. It starts with case law from the European court of the human rights. The case law from this court is chosen because they are against Sweden. After that the Swedish cases from the migration court is examined with focus lying on the discussion regarding the principle of the benefit of the doubt. The courts in Sweden rarely addresses the principle of the benefit of the doubt and the cases that do exist is therefore important to describe the application in Sweden. The cases from the United Kingdom is also rare and the chosen cases has value for the discussion. The essay ends with a discussion comparing the application of the principle within the two legal systems. This is done within the context of formal legal certainty. The end also answers if Sweden should consider making the benefit of the doubt a concrete part of their legal system.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar tillämpningen av principen om tvivelsmålets fördel i den svenska migrationsrätten. Den innehåller även ett komparativt element då den ämnar jämföra den svenska appliceringen av principen med den som används i Storbritannien. Uppsatsen inleds med ett introducerande kapitel där det svenska migrationsrättsliga systemet i allmänhet beskrivs kortfattat. Efter det förs en diskussion över de problem som finns med principen. Huvudfrågan som ämnas att besvaras i uppsatsen är huruvida Sverige skulle få en bättre applicering av principen om man valde att göra principen till en lag istället för att se den som en princip. Denna fråga besvaras genom att diskutera hur man tillämpar principen i Sverige och i Storbritannien, för att efter detta jämföra systemen. Ett rättssäkerhetsperspektiv kommer att införas i denna del av uppsatsen. Efterföljande kapitel kommer att handla om hur det brittiska rättssystemet är uppbyggt och hur det skiljer sig från det svenska systemet. Eftersom begreppet rättssäkerhet är ett omdiskuterat begrepp kommer uppsatsen även presentera hur det har använts i doktrinen. Då det finns olika syn på begreppet kommer uppsatsen att beskriva vilket perspektiv på rättssäkerhet som kommer att användas under analysen. Sedan kommer kapitlen som analyserar själva principen. Det börjar med ett kapitel om UNHCR:s handbok och vilket värde den har som rättskälla i Sverige. Efter detta kommer de olika punkterna som är av relevans för principen om tvivelsmålets fördel att gås igenom ingående. Resterande del av uppsatsen kommer att baseras på praxis. Den inleds med praxis från Europeiska Domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECtHR) där fokus kommer att ligga på fall där domstolen har uttalat sig om principen emot Sverige. Efter detta kommer den svenska praxis som finns om principen att gås igenom. Då det inte finns så många fall där Migrationsöverdomstolen (MIöD) har uttalat sig kommer mycket värde att läggas på de fall som finns. Slutligen kommer detsamma att göras med den brittiska praxisen. Uppsatsen kommer att avslutas med en analys där det diskuteras vilken av tillämpningarna av principen som bäst stämmer överens med syftet bakom principen såsom den förstås i handboken. Efter det kommer de båda tillämpningarna värderas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv för att se om det skulle vara fördelaktigt för den svenska tillämpningen att lagstifta om principen. Analysen kommer att utgå från att UNHCR:s handbok är något som man vill följa i svensk rätt. Som avslutning svarar analysen på om Sverige borde inkludera principen om tvivelsmålets fördel som en del av svensk lagstiftning.

• author: Carlsson, Jesper
• supervisor: Henrik Wenander
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Should we doubt the principle of the benefit of the doubt?
• course: JURM02 20211
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, komparativ rätt, migrationsrätt, principen om tvivelsmålets fördel
• language: Swedish
• id: 9045297
• date added to LUP: 2021-06-09 11:58:28
• date last changed: 2021-06-09 11:58:28