”Det måste vara ett systemtänkande om det ska vara resilient”. En fallstudie av klimatanpassningsarbete, riskhantering och resiliensbyggande åtgärder i Oceanhamnen, Helsingborg

Abstract

The aim of this paper is to gain an understanding of the concepts of climate adaptation, risk and resilience in relation to coastal and waterfront development, as well as how planners and other municipal officials approach these matters. To gain an understanding of this, a case study was conducted on the new waterfront development called Oceanhamnen in Helsingborg. Furthermore, five semi-structured interviews with various municipal officials were conducted, who have all been a part of the planning process of Oceanhamnen. The empirical data was analysed by applying a theoretical framework with relevant theories and concepts. The results show that even though there is an awareness in the municipality regarding the negative impacts of climate change such as sea level rise and extreme weather, this does not hinder continued waterfront development. Instead, these threats are weighed against the advantages of coastal development, such as generating considerable monetary revenue and enabling citizens to live and reside close to the sea. Climate adaptation is seen as one of many aspects to consider during a planning process. There are great economic interests and political ambition that strongly influence how the waterfront is being developed as well as how the area is being adapted to climate change. Through the interviews, two different strategies for applying resilience in Oceanhamnen were identified. The first aims to build resilience through incremental adaptation and implementing protective measures that enables continued waterfront development. The other aims to transform the way climate adaptation is considered in the municipality by rethinking how coastal areas are used. Finally, the importance of systems-thinking in climate adaptation was considered in order to increase resilience in Oceanhamnen. This entails seeing Oceanhamnen as a single entity when implementing adaptive measures, as well as seeing Oceanhamnen as a part of a larger system. Systems-thinking also means recognizing that our society and all ecosystems are a part of a broader socio-ecological system. By respecting nature’s intrinsic value and incorporating it into the urban planning process, it enables us to work with instead of against nature.

Abstract (Swedish)

Arbetets syfte är att utforska begreppen klimatanpassning, risk och resiliens i förhållande till havsnära stadsutvecklingsprojekt, samt hur planerare och andra kommunala tjänstemän förhåller sig till dessa. För att erhålla en förståelse om det, utfördes en fallstudie av Oceanhamnen i Helsingborg såväl som fem semi-strukturerade intervjuer med planerare och andra kommunala tjänstemän, som har på olika sätt varit en del av planeringsprocessen i Oceanhamnen. Den empiriska data analyserades genom appliceringen av ett teoretiskt ramverk som utgjordes av relevanta koncept och begrepp. Resultaten visar att även om det finns kännedom och förståelse för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar som stigande havsnivåer och extremväder, så hindrar det inte fortsatt exploatering i havsnära lägen. Riskerna vägs mot fördelarna med havsnära exploatering, nämligen de intäkter som genereras och att det möjliggör för invånare att bo och vistas nära havet. Klimatanpassning ses som en av många aspekter att balansera under planeringsprocessen. På grund av den havsnära markens ekonomiska värde och planeringsprocessens politiska natur, påverkas områdets stadsutveckling och klimatanpassning starkt av ekonomiska och politiska krafter. Genom intervjuerna identifierades två strategier för ökad resiliens. Den ena handlar om att skydda bebyggelse mot ett förändrat klimat genom stegvisa anpassningsåtgärder som möjliggör för fortsatt exploatering i havsnära lägen. Den andra handlar om att förändra förhållningssättet till klimatanpassning i kommunen genom att omstrukturera användningen av havsnära mark. Slutligen pekar arbetet på vikten av ett systemtänkande inom klimatanpassning för ökad resiliens i Oceanhamnen. Det innebär att klimatanpassning ska utgå från Oceanhamnen som en helhet, men att även se Oceanhamnen som en mindre del av en större helhet. Systemtänkande innebär även att komma till insikten att våra mänskliga system och planetens ekosystem ingår i ett enda socio-ekologiskt system. Genom att respektera naturens egenvärde och inkorporera det i våra planeringsprocesser, kan vi börja arbeta med istället för emot naturen.

• author: Thomasdottir, Snaefridur
• supervisor: Karin Lindsjö
• organization: Department of Human Geography
• course: SGEL36 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Social Sciences
• keywords: Climate adaptation, sea level rise, risk, resilience, municipal officials, planners, coastal municipalities, coastal and waterfront development, systems-thinking Klimatanpassning, havsnivåhöjningar, resiliens, kommunala tjänstemän, planerare, kustkommuner, havsnära stadsutveckling, systemtänkande, Helsingborg
• language: Swedish
• id: 9045430
• date added to LUP: 2021-06-14 08:29:54
• date last changed: 2021-06-14 08:29:54