Lagstiftarens utrymme - Möjligheten att använda skattelagstiftningen för att nå politiska mål med värnskatten som exempel

Abstract

Tax law is an area that is constantly changing and affected by political decisions. The question is how much scope the legislature has when it comes to using tax law to achieve political agendas. The thesis therefore aims to investigate the legislature's scope, exemplified by studying the austerity tax.

The exposition will be based on the following questions:
1. What were the motives behind the introduction and abolition of the austerity tax and how do they relate to the fiscal, distributive, stabilizing and interventionist perspectives?
2. What does the legislature's capacity look like in tax law?

Austerity tax is the term for the extra state income tax which in Sweden is levied on earned income that exceeds a higher tier limit. It was abolished on 1st January 2020 to achieve what had been decided in the tax reform of 1990-1991. The austerity tax was originally initiated in 1995 due to economic reasons and was first initiated to be a temporary tax initiative, but for distributional policy reasons the higher tier limit was introduced in 1999. This meant that austerity tax continued to be imposed on earned income in excess of the higher tier limit.

The analysis states that the legislature has used the austerity tax to achieve political objectives, hence there is a great freedom and ability when it comes to making tax decisions. The large freedom and ability is mainly because of the lack of legal requirements for tax collection without any specific purpose. However, there are several ideas about what an ideal tax system should look like, and it can be discussed how they would practically impact the population. Furthermore, it is stated that there is a risk that politicians use tax legislation to attract voters, instead of safeguarding a tax system that is sustainable over time.

In conclusion, the thesis identified that some form of judicial review might be desirable within tax legislation, before the taxes are introduced or changed. This would be to ensure that the economic aspects are taken into consideration to fully ensure that it is not about running an attractive election campaign. However, it is still essential to have a flexible tax system that enables necessary changes if needed.

Abstract (Swedish)

Skatterätt är ett område som ständigt förändras och påverkas av politiska beslut. Frågan är hur stort utrymme lagstiftaren har när det kommer till att använda den skatterättsliga lagstiftningen för att uppnå politiska mål. Uppsatsen syftar därför till att utreda lagstiftarens utrymme, vilket exemplifieras genom att studera värnskatten.

Framställningen kommer utgå från följande frågeställningar:
1. Vilka motiv fanns bakom införandet och avskaffandet av värnskatten, och hur står de sig mot de fiskala, fördelningspolitiska, stabiliseringspolitiska och interventionistiska perspektiven?
2. Hur ser lagstiftarens utrymme ut inom skattelagstiftningen?

Värnskatt är benämningen på den extra statliga inkomstskatt som togs ut på förvärvsinkomster överstigande en övre skiktgräns. Den avskaffades den 1 januari 2020 med motivet att uppnå det som hade slagits fast i skattereformen 1990-1991. Ursprungligen infördes värnskatten av fiskala skäl år 1995. Tanken var då att det endast skulle vara en tillfällig skattehöjning men av fördelningspolitiska skäl infördes år 1999 en övre skiktgräns som innebar att värnskatt fortsatte att tas ut på förvärvsinkomster överstigande skiktgränsen.

I analysen konstateras att lagstiftaren har använt sig av värnskatten för att uppnå politiska målsättningar och att utrymmet när det kommer till besluta om skatt därmed är mycket stort. Det stora utrymmet beror främst på att det saknas krav på något särskilt syfte för att få utkräva skatt. Det finns däremot ett antal idéer om hur det ideala skattesystemet ska se ut men det kan diskuteras hur stor betydelse de har i praktiken. Vidare konstateras att det finns en risk att politikerna använder skattelagstiftningen för att locka till sig väljare, istället för att värna om ett skattesystem som är hållbart över tid.

Avslutningsvis konstateras att det kan vara önskvärt med någon form av rättslig prövning innan skattelagstiftning införs eller ändras. Detta för att säkerställa att de ekonomiska aspekterna vägs in för att garantera att det inte bara handlar om att driva en attraktiv valkampanj utan också om att skapa ett hållbart skattesystem. Det är däremot av fortsatt vikt med ett flexibelt skattesystem som möjliggör nödvändiga förändringar om det skulle behövas.

• author: Hallberg, Sarah
• supervisor: Christina Moëll
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skatterätt
• language: Swedish
• id: 9045813
• date added to LUP: 2021-06-29 16:45:36
• date last changed: 2021-06-29 16:45:36