Häktningsinstitutet för barn – En förändring ur ett barnrättsperspektiv eller bara en repressiv utveckling?

Abstract

The purpose of this thesis is to investigate the legal position for children being detained and discussing how that relates to children’s particular protective value in penalty- and criminal procedure law. I am also discussing and reflecting on the legislation’s eventual flaws, need of change and improvement and how changes and improvements in those cases could be appropriate from a perspective of the children’s rights.

Since detention constitutes an interventional coercive measure for the individual it should be avoided when a child in the age between 15-17 is being suspected of a crime. When a child is being detained it therefore requires that a certain restrictive is being considered and that more conditions are being fulfilled compared to when an adult is being detained. The Swedish rules are also complemented with a number of regulated rights in international conventions. More and higher demands for detaining a child originates from the fact that children have a particular protective value in penalty- and criminal law consisting of special treatment and particular rights. The background of the protective value is that children are indeed children and are under ongoing development and maturity which links to different biological, psychological and social processes. Despite the fact that this protection has existed for a long time and is today a matter of course in the Swedish legal system it has recently become a complex question as the view on children committing crimes is moving in a more repressive development.

The Swedish institute of detention has at numeral occasions received both international and national criticism on the background of the Swedish rules and management of children being detained. From that criticism I primarily identify issues in relation to restrictions, isolation and long detention periods. As a consequence of this reoccurring criticism Sweden has worked in different ways to bring about a reformation of the Swedish institute of detention. Several propositions and initiatives have been presented through reports, guidelines and law proposals. The current reform for the institute of detention refers to amendments of laws from proposition 2019/20:129 that becomes valid the 1st of July 2021. The amendments of laws implicate among other things an insertion of a maximum limit of time that a child can be held in detention, that the court should determine which restrictions the prosecutor can announce and that children in detention should have the right to human contact for at least four hours per day.

I reach the conclusion that children’s particular protective value has flaws in relation to the Swedish institute of detention. The special treatment first and foremost becomes lacking for the children that already has been detained. Beyond that the institute of detention does not reflect the rights that international conventions have regulated for children such as the conditions for deprivation of liberty or the right to privacy. According to my opinion the current reform through proposition 2019/20:129 is a step in the right direction but actually nothing that reinforces the perspective of the children’s rights. I therefore reflect on measures that would be better suited from the perspective of children’s rights by partially departing from the institute of detention and its rules. Today there is a tension between how children should be handled in penalty- and criminal procedure law since society, by the legislator, departs the social laws axiom on the treatment thought to be in favor of a more repressive criminal policy. Through a more repressive view children are being portrayed as a threat to society in the legislation process when the question rather concerns what is threatened for the child, which I also reflect on with the help of the labelling theory. From a perspective of children’s right the legislator needs to take on a more refined perspective directly from the eyes of the children and in this way make reductions from a repressive penalty- and criminal procedure law in favor of precautionary reactions and measures since children are indeed children.

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget för barn som häktas och därefter diskutera hur det förhåller sig till barns särskilda skyddsvärde i straff- och straffprocessrätten. Jag diskuterar och reflekterar även över lagstiftningens eventuella brister, behov av förändring och förbättring samt hur förändringar och förbättringar i sådana fall skulle kunna te sig lämpliga utifrån ett barnrättsperspektiv.

Eftersom häktning utgör ett ingripande straffprocessuellt tvångsmedel för den enskilde ska det undvikas när ett barn i åldern 15–17 år misstänks för brott. När ett barn häktas krävs det därför att särskilt restriktivitet iakttas och att fler förutsättningar är uppfyllda jämfört med när en vuxen häktas. De svenska reglerna kompletteras även av ett antal stadgade rättigheter i internationella konventioner. Fler och högre krav för att häkta barn har sitt ursprung i att barn har ett särskilt skyddsvärde i straff- och straffprocessrätten bestående av särbehandling och särskilda rättigheter. Bakgrunden till skyddsvärdet är att barn är just barn och är under pågående utveckling och mognad vilket i sin tur anknyter till olika biologiska, psykologiska och sociala processer. Trots att skyddet funnits sedan en lång tid tillbaka och idag är en självklarhet i det svenska rättssystemet har det på senare tid blivit en komplex fråga i takt med att synen på barn som begår brott går i en allt mer repressiv utveckling.

Det svenska häktningsinstitutet har vid ett flertal tillfällen erhållit både internationell och nationell kritik mot bakgrund av Sveriges regler och hantering av barn som häktas. Utifrån kritiken identifierar jag främst problematik i förhållande till restriktioner, isolering samt långa häktningstider. Som en följd av den återkommande kritiken har Sverige arbetat på olika sätt för att få till stånd en reformering av häktningsinstitutet. Flera förslag och initiativ har presenterats genom rapporter, riktlinjer och lagförslag. Aktuell reform för häktningsinstitutet avser lagändringar utifrån proposition 2019/20:129 som ska börja gälla den 1 juli 2021. Lagändringarna innebär bland annat införande av maxgräns för hur länge ett barn får sitta häktat, att rätten ska besluta om vilka restriktioner åklagaren får meddela samt att häktade barn ska ha rätt till mänsklig kontakt minst fyra timmar per dygn.

Jag når slutsatsen att barns särskilda skyddsvärde har brister i förhållande till häktningsinstitutet. Särbehandlingen blir främst bristande för de barn som väl häktats. Utöver det speglar inte häktningsinstitutet de rättigheter som internationella konventioner stadgat för barn såsom villkoren för frihetsberövande eller rätten till privatliv. Enligt min åsikt är aktuell reform genom proposition 2019/20:129 ett steg i rätt riktning men egentligen ingenting som stärker barnrättsperspektivet. Jag reflekterar därför över åtgärder som klingat bättre med ett barnrättsperspektiv genom att till viss del frångå själva häktningsinstitutet och dess regler. Idag råder det en spänning mellan hur barn ska hanteras i straff- och straffprocessrätten eftersom samhället, genom lagstiftaren, frångår socialrättens axiom om behandlingstanken till förmån för en mer repressiv kriminalpolitik. Genom en mer repressiv syn framställs barn som ett samhällshot i lagstiftningsprocessen när frågan snarare handlar om vad som är hotat för barnet, vilket jag även reflekterar över med hjälp av stämplingsteorin. Ur ett barnrättsperspektiv behöver lagstiftaren inta ett mer renodlat perspektiv från barns ögon och på så sätt göra lättnader från en repressiv straff- och straffprocessrätt till förmån för förebyggande reaktioner och åtgärder för att barn är just barn.

• author: Melin, Olivia
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Swedish institute of detention for children – A change from a perspective of children's rights or merely a repressive development?
• course: JURM02 20211
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, straffprocessrätt, häktning, restriktioner, barnrättsperspektiv
• language: Swedish
• id: 9046425
• date added to LUP: 2021-06-14 12:28:07
• date last changed: 2021-06-14 12:28:07