När den heliga graal blir digital - Fokus på digital implementering inom Estlands offentliga sektor
(2021) SMKK60 20201Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- Problemområde:
Vi lever idag i ett samhälle där vi knappast kan undvika digitala verktyg. Vi kommunicerar, får information och utför olika ärenden i den digitala sfären. Ny teknologi har skapat andra typer av behov hos oss och vi har ett mycket effektivare och bekvämare liv tack vare digitala verktyg. Forskningen om e-government visar många av dess positiva sidor, exempelvis ökad effektivitet och minskad korruption. Detta väckte vårt intresse för vad det var som drev Estland till att implementera e-government och hur de lyckades med sin förändringsprocess.
Syfte:
Syftet med detta arbete är att undersöka hur Estland genomfört digitaliseringen av den offentliga sektorn. Vi tar också reda på vilken typ av relation den offentliga... (More) - Problemområde:
Vi lever idag i ett samhälle där vi knappast kan undvika digitala verktyg. Vi kommunicerar, får information och utför olika ärenden i den digitala sfären. Ny teknologi har skapat andra typer av behov hos oss och vi har ett mycket effektivare och bekvämare liv tack vare digitala verktyg. Forskningen om e-government visar många av dess positiva sidor, exempelvis ökad effektivitet och minskad korruption. Detta väckte vårt intresse för vad det var som drev Estland till att implementera e-government och hur de lyckades med sin förändringsprocess.
Syfte:
Syftet med detta arbete är att undersöka hur Estland genomfört digitaliseringen av den offentliga sektorn. Vi tar också reda på vilken typ av relation den offentliga sektorn byggde med folket i Estland under den förändringsprocessen.
Urval:
Målstyrt urval med hjälp av Helsingborgs stad. Delvis tillämpades även ett snöbollsurval.
Metod:
Kvalitativ forskning. Det empiriska materialet består av elva semistrukturerade djupintervjuer, samt en observation och dokumentanalys som tillsammans med inhämtad teori utgör underlag för vidare analys och slutsatser.
Teori:
business process reengineering, e-government, digitalisering, bekvämlighetszon, digitalt utanförskap, cybersäkerhet
Slutsatser:
Det estniska folkets starka vilja att skapa en ny ”clean state” bidrog till att bryta bekvämlighetszonen och främja en drastisk förändring till det bättre, dvs e-government. Trots att landet ekonomiskt sett inte var förmöget, lyckades Estland att implementera en effektivare styrning och ett system med digitala lösningar som lönar sig på längre sikt. Politiker förmådde att förbättra relationen med sina medborgare. Större förtroende och transparens hjälpte människorna att bygga en ny ”clean state” så som de önskade. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9051905
- author
- Fujioka, Akiko LU and Paradis, Anders LU
- supervisor
-
- Alina Lidén LU
- organization
- course
- SMKK60 20201
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Förändringsprocess, Estland, trygghet, förtroende, kunskapsdelning, antikorruption, business process reengineering, digitalisering, bekvämlighetszon, egovernment, transparens
- language
- Swedish
- id
- 9051905
- date added to LUP
- 2024-05-29 14:41:59
- date last changed
- 2024-05-29 14:41:59
@misc{9051905, abstract = {{Problemområde: Vi lever idag i ett samhälle där vi knappast kan undvika digitala verktyg. Vi kommunicerar, får information och utför olika ärenden i den digitala sfären. Ny teknologi har skapat andra typer av behov hos oss och vi har ett mycket effektivare och bekvämare liv tack vare digitala verktyg. Forskningen om e-government visar många av dess positiva sidor, exempelvis ökad effektivitet och minskad korruption. Detta väckte vårt intresse för vad det var som drev Estland till att implementera e-government och hur de lyckades med sin förändringsprocess. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur Estland genomfört digitaliseringen av den offentliga sektorn. Vi tar också reda på vilken typ av relation den offentliga sektorn byggde med folket i Estland under den förändringsprocessen. Urval: Målstyrt urval med hjälp av Helsingborgs stad. Delvis tillämpades även ett snöbollsurval. Metod: Kvalitativ forskning. Det empiriska materialet består av elva semistrukturerade djupintervjuer, samt en observation och dokumentanalys som tillsammans med inhämtad teori utgör underlag för vidare analys och slutsatser. Teori: business process reengineering, e-government, digitalisering, bekvämlighetszon, digitalt utanförskap, cybersäkerhet Slutsatser: Det estniska folkets starka vilja att skapa en ny ”clean state” bidrog till att bryta bekvämlighetszonen och främja en drastisk förändring till det bättre, dvs e-government. Trots att landet ekonomiskt sett inte var förmöget, lyckades Estland att implementera en effektivare styrning och ett system med digitala lösningar som lönar sig på längre sikt. Politiker förmådde att förbättra relationen med sina medborgare. Större förtroende och transparens hjälpte människorna att bygga en ny ”clean state” så som de önskade.}}, author = {{Fujioka, Akiko and Paradis, Anders}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{När den heliga graal blir digital - Fokus på digital implementering inom Estlands offentliga sektor}}, year = {{2021}}, }