Reparera eller konsumera? - En svensk strategi för en ökad andel reparationer

Abstract

To reduce the use of resources, as well as to minimize the effluents of carbon dioxide; we need to use our products for a longer time. Repairs makes that possible and is considered a key strategy to move towards a more circular economy (CE). Sweden recently presented its CE action plan, which includes few direct initiatives that would foster repairs. Therefore, through a literature review, policy analysis and semi-structured interviews with several policymakers and relevant actors within Sweden, Europe and the United States (US), this study aims to investigate how Sweden could develop a more comprehensive repair policy mix. The study shows that a lot of interesting initiatives that aim to increase the numbers of repairs are currently being proposed. The new requirements related to repairs that was developed within the Ecodesign Directive has been positively received, but processes of implementing the requirements is considered to be too slow. The France reparability index as well as the French repair fund creates incentives for producers to design more repairable products and will make it easier for consumers to use repair. The Repair Network Vienna, with its repair vouchers, are initiatives that makes repairs cheaper and more trustworthy, and the US policy proposals on right-to-repair would help to create an open market for repairs for a lot of products. Sweden has a lot to learn, and by implementing similar policy initiatives and consider new policies suggested by the literature and interviews – Sweden could be a front-runner in creating a more resource efficient society through increased repair activity.

Popular Abstract (Swedish)

Reparera mera – en svensk möjlighet att förlänga livstiden på produkter
Genom att reparera din produkt istället för att köpa en ny bidrar du till att råmaterial besparas, de globala ekosystemen bevaras och växthusgasutsläppen minskas – och du får dessutom möjlighet att bruka din produkt under en längre tid! Reparation utgör därmed en viktig del i omställningen från dagens linjära ekonomi, som bygger på att varor produceras, konsumeras och kasseras, till en mer cirkulär ekonomi där råvaror behålls i slutna och långsamma cykler. Trots det är det i dagsläget normativt att göra sig av med sin produkt vid skadeuppkomst snarare än att reparera den, en trend som måste ändras för att öka chanserna att nå Parisavtalets temperaturmål och Sveriges klimatmål. Initiativ och styrmedel som gör det enklare att reparera är på uppgång inom EU, dess medlemsländer och USA, men Sverige ligger något efter. Den svenska handlingsplanen för en cirkulär ekonomi visar att nationen är villig att agera, men handfasta initiativ som främjar reparationsmöjligheter lyser dessvärre med sin frånvaro. Syftet med denna studie är därmed att identifiera styrmedel som Sverige kan dra lärdom av, och eventuellt införa genom en framtida svensk reparationsstrategi.
Via en litteraturöversikt, en policyanalys och ett flertal semi-strukturerade intervjuer visar studien att det finns många möjligheter för Sverige att öka andelen reparationer. Mycket inspiration kan hämtas från EU, de progressiva medlemsländerna Frankrike och Österrike men även från USA, där såväl administrativa och ekonomiska som informativa styrmedel nyttjats för att nå en mer öppen reparationsmarknad. Frankrikes antiavfallslag, med det omtalade reparationsindexet, reparationsfonder och en lag som förbjuder produkter som inte går att reparera, placerar landet i spetsen när det kommer till åtgärder som både uppmanar och uppmuntrar till reparation, där press sätts på producenten att designa mer hållbara produkter samtidigt som det ger konsumenten möjlighet att välja produkter som går att reparera och sänker priset på reparationstjänsten. Reparationsnätverket i Wien med sina reparationscheckar skapar både ett ökat förtroende för konsumenten gentemot reparationstjänsten, då medlemmar i nätverket måste uppfylla specifika krav för att få ta del av dess utbud, samtidigt som checkarna bidrar till såväl billigare som mer kvalitativa reparationer. I USA har ett flertal delstater sammanställt lagförslag som gör det möjligt att reparera ett stort antal produktgrupper, och fokuserat på att mjukvarureparationer ska göras lagligt för att på så vis undkomma att elektroniska produkter byts ut för tidigt när mjukvaran inte är förenlig med resterande produkt.
Studien mynnar ut i att det finns ett flertal initiativ och områden där såväl Sverige som EU bör lägga sitt framtida fokus. Sverige bör dels anamma liknande beslut som övriga medlemsländer och USA genomfört, och dessutom utveckla en längre garantitid i konsumentlagstiftningen, tillsätta en garanti efter genomförd reparation och göra det lagligt att tillverka reservdelar lokalt. Vidare borde landet lobba för att EU inkluderar hållbarhetsaspekten vid framtida styrmedel, och att Mervärdesskattedirektivet reformeras. Skulle de föreslagna åtgärderna genomföras skulle Sverige inte bara vara föregångsland när det kommer till möjligheter för reparation; vi skulle även vara en bra bit på vägen att nå ett mer cirkulärt, resurseffektivt och klimatsmart samhälle!

• author: Almén, Josefina
• supervisor: Carl Dalhammar
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20211
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: repair, circular economy, policy, strategy, EU, Sweden, US
• language: Swedish
• id: 9052191
• date added to LUP: 2021-06-17 10:37:27
• date last changed: 2021-06-17 10:37:27