Hur kan vi förstå redigering? En undersökning av tre redaktörskrivna handböcker om innehållsredigering av fiktion
(2021) FBMK12 20211Publishing Studies
- Abstract (Swedish)
- I uppsatsen undersöks vilka perspektiv på redaktörens yrkesroll och redigeringspraktik som skrivs fram i handböcker om innehållsredigering av fiktion. En komparativ kvalitativ innehållsanalys genomförs av tre amerikanska handböcker som är skrivna av redaktörer: The Fiction Editor, The Novel, And The Novelist av Thomas McCormack, The Story Grid av Shawn Coyne och Self-Editing For Fiction Writers av Renni Browne och Dave King. Undersökningen utgår primärt från Susan L. Greenbergs intervjustudie Editors Talk About Editing och hennes teoretiska perspektiv på redigering i A Poetics of Editing. Redigering beskrivs som en beslutsfattande process där redaktören befinner sig i en relation med texten och författaren.
Resultatet visar att... (More) - I uppsatsen undersöks vilka perspektiv på redaktörens yrkesroll och redigeringspraktik som skrivs fram i handböcker om innehållsredigering av fiktion. En komparativ kvalitativ innehållsanalys genomförs av tre amerikanska handböcker som är skrivna av redaktörer: The Fiction Editor, The Novel, And The Novelist av Thomas McCormack, The Story Grid av Shawn Coyne och Self-Editing For Fiction Writers av Renni Browne och Dave King. Undersökningen utgår primärt från Susan L. Greenbergs intervjustudie Editors Talk About Editing och hennes teoretiska perspektiv på redigering i A Poetics of Editing. Redigering beskrivs som en beslutsfattande process där redaktören befinner sig i en relation med texten och författaren.
Resultatet visar att redaktörerna förhåller sig till redigering som ett hantverk som kan och bör läras ut. Externa villkor på bokmarknaden som kan påverka redaktörers redigeringspraktik analyseras. Centrala teman i handböckerna diskuteras som exempel på vad en utbildning i redigering kan ta upp och hur redaktörer kan utöva redigering. Ett genomgående mönster som framträder är att det är läsarens mottagande av texten som är i fokus. Synen på redaktören som förkroppsligad läsare analyseras utifrån Greenbergs triangulära modell om relationen mellan redaktören, författaren och texten, där även författarens förkroppsligande av redaktören framträder. Avslutningsvis diskuteras redigering som ett tänkbart studiefält som kan involvera flera discipliner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9053518
- author
- Lindskog, Ida LU
- supervisor
- organization
- course
- FBMK12 20211
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- redaktör, redigering, litterära värden, Greenberg, handböcker, utbildning, författare, litteratur, bokmarknaden, kreativt skrivande
- language
- Swedish
- id
- 9053518
- date added to LUP
- 2021-06-14 13:56:22
- date last changed
- 2021-06-14 13:56:22
@misc{9053518, abstract = {{I uppsatsen undersöks vilka perspektiv på redaktörens yrkesroll och redigeringspraktik som skrivs fram i handböcker om innehållsredigering av fiktion. En komparativ kvalitativ innehållsanalys genomförs av tre amerikanska handböcker som är skrivna av redaktörer: The Fiction Editor, The Novel, And The Novelist av Thomas McCormack, The Story Grid av Shawn Coyne och Self-Editing For Fiction Writers av Renni Browne och Dave King. Undersökningen utgår primärt från Susan L. Greenbergs intervjustudie Editors Talk About Editing och hennes teoretiska perspektiv på redigering i A Poetics of Editing. Redigering beskrivs som en beslutsfattande process där redaktören befinner sig i en relation med texten och författaren. Resultatet visar att redaktörerna förhåller sig till redigering som ett hantverk som kan och bör läras ut. Externa villkor på bokmarknaden som kan påverka redaktörers redigeringspraktik analyseras. Centrala teman i handböckerna diskuteras som exempel på vad en utbildning i redigering kan ta upp och hur redaktörer kan utöva redigering. Ett genomgående mönster som framträder är att det är läsarens mottagande av texten som är i fokus. Synen på redaktören som förkroppsligad läsare analyseras utifrån Greenbergs triangulära modell om relationen mellan redaktören, författaren och texten, där även författarens förkroppsligande av redaktören framträder. Avslutningsvis diskuteras redigering som ett tänkbart studiefält som kan involvera flera discipliner.}}, author = {{Lindskog, Ida}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Hur kan vi förstå redigering? En undersökning av tre redaktörskrivna handböcker om innehållsredigering av fiktion}}, year = {{2021}}, }