Entreprenadarbetens påverkan på klimatet

Abstract (Swedish)

Studien syftar till att ta fram rekommendationer och råd kring hur klimatpåverkan från anläggningsentreprenader kan beräknas och redovisas. Detta genom att undersöka hur andra aktörer inom branschen agerar i frågan och kartlägga modeller och verktyg för klimatberäkningar.

Studien har utförts som en kombination av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, vilket kan liknas vid begreppet triangulering. Den kvalitativa delen av studien har bestått av intervjuer, aktivt deltagande och en benchmarking. Den kvantitativa delen av studien har bestått av databehandling och litteraturstudie. Forskningsansatsen som tillämpats för att relatera teori och resultat är deduktion. Valda forskningsmetoder ligger till grund för studiens analyser, diskussioner och egna tankar. Detta har slutligen format studiens slutsats.

I dagsläget finns det ingen optimalt utvecklad modell eller verktyg för beräkning av anläggningsprojekts indirekta klimatpåverkan. Det verktyg som rekommenderas att använda vid klimatberäkning är Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0, då det är under ständig utveckling för anläggningsprojekt och används vid klimatberäkning i Malmös lokala färdplan LFM30. Beroende på syftet med genomförd klimatberäkning kan detta ske under olika delar av projektets gång. Med förhoppningen om att kunna påverka och minska ett projekts klimatpåverkan bör en klimatberäkning göras i projektets startskede, detta för att i ett tidigt skede av projektet kunna identifiera och hitta alternativa materialval med eventuellt mindre klimatpåverkan. Om istället en klimatberäkning önskas efter projektets färdigställande med syftet att fastställa den faktiska klimatpåverkan projektet gett upphov till, kan ingående resurssammanställning, transporter och bränsleförbrukning vid bygg- och installationsprocessen involveras i beräkningen och denna blir betydligt mer korrekt och omfattande.

Studiens benchmarking visar på att ingen genomgående trend bland aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen finns när det kommer till beräkning och redovisning av klimatpåverkan från entreprenadarbeten. Ingen modell för klimatberäkningar har etablerats och hur aktörer väljer att redovisa klimatpåverkan i sin hållbarhetsredovisning varierar mellan aktörer.

Nyckeltal som identifierats i studien och rekommenderas att användas i framtida hållbarhetsredovisningar är samtliga kopplade till fallföretagets verksamhet. Dessa är tänkta att ge mätbara och jämförbara resultat mellan projekt över olika räkenskapsår och listas nedan:

• Producerad mängd vatten (anläggningsprojekt)

• Levererad mängd vatten (ledningsprojekt)

• Förväntad livslängd (samtliga projekt)

Abstract

The purpose of the study is to come up with recommendations and advice on how to calculate and present the climate impact from construction works. This will be implemented by examining how other actors within the construction industry is acting on the issue and examine models and tools for climate calculations.

The study was conducted as a combination of qualitative and quantitative research methods, which can be compared to the concept of triangulation. The qualitative part of the study has consisted of interviews, active participation and a benchmarking. The quantitative part of the study has consisted of data processing and literature study. To relate theory and results in the study the research approach deduction is applied. Selected research methods form the basis for the study analyzes, discussions and own thoughts. This has finally shaped the conclusion of the study.

At present there is no optimally developed model or tool for calculating the climate impact of construction works. The recommended tool for calculating the climate impact of construction works is Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0, as it is developed over time for construction projects and it is used in LFM30. Depending on the purpose of a completed climate calculation, it can be done during different stages of a project. With the expectation of being able to influence and reduce a project’s climate impact a climate calculation should be done in the initial stages of a project. This is because at an early stage of the project be able to identify and find alternative material choices with the possibility of a less climate impact. If a climate calculation is made after the completion of a project the aim is to determine the actual climate impact of the project. This calculation will be much more accurate and comprehensive.

The benchmarking of the study shows that there is no consistent trend among actors within the construction industry when it comes to calculating and reporting climate impact from construction works. There is no established model for climate calculations and how actors choose to report their climate impact in their sustainability reports varies between actors.

The key figures that are identified in the study and are recommended to be used in future sustainability reports are all connected to the case company’s activity. These are meant to provide measurable and comparable results between projects over different years and are listed below:

• Produced amount of water (construction project)

• Delivered amount of water (line project)

• Life expectancy (all projects)

Popular Abstract (Swedish)

I dagsläget kommer stora delar av utsläppen växthusgaser från bygg- och anläggningsbranschen. Beräkningar indikerar på att cirka en femtedel av de totala utsläppen växthusgaser kommer från byggprocesser i Sverige. Med förhoppningen om att minska utsläppen växthusgaser på sikt har detta examensarbete genomförts, med utgångspunkt i anläggningsprojekt. Examensarbetet redogör bland annat för hur aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen beräknar och redovisar klimatpåverkan till följd av entreprenadarbeten. Det görs även en kartläggning av tillgängliga modeller och verktyg för att beräkna klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt.

Den metod som används för att beräkna miljöpåverkan som en byggnad eller anläggning ger upphov till kallas för livscykelanalys. Metoden tar hänsyn till miljöpåverkan från det att naturresurser utvinns tills dess att byggnaden eller anläggningen inte längre används och måste avvecklas på något sätt, vilket kan liknas vid uttrycket “från vaggan till graven”. I en livscykelanalys ingår olika kategorier av miljöpåverkan, till exempel försurning, klimatpåverkan, övergödning och marknära ozon. Detta examensarbete fokuserar endast på miljöpåverkanskategorin klimatpåverkan. För att skapa enhetliga och transparenta arbetssätt vid genomförandet av livscykelanalys för byggnader och anläggningar kan dess livscykel delas in i tre huvudsakliga skeden. Dessa utgörs av byggskedet, användningsskedet och slutskedet.

Det har presenterats ett lagförslag från regeringen gällande krav på inlämning av
klimatdeklaration vid uppförande av byggnad som förväntas träda i kraft första januari 2022. Lagen föreslås endast omfatta byggnader och byggskedet ur ett livscykelperspektiv. Med utgångspunkt i denna lags omfattning har examensarbetet avgränsats på samma skede ur ett livscykelperspektiv och även anpassats på anläggningar. Av de modeller och verktyg som kartlagts i studien bedöms ingen vara optimalt anpassad för att genomföra klimatberäkningar för ett anläggningsprojekts byggskede. Dessa modeller och verktyg är framtagna för att genomföra klimatberäkningar på byggnader men har med tiden utvecklats för att möjliggöra klimatberäkningar även på anläggningsprojekt, och är fortsatt under ständig utveckling. Verktygen skiljer sig åt till omfattning då några av dem inkluderar en anläggnings hela livscykel medan andra endast omfattar enstaka moduler av en anläggnings byggskede. Vid val av beräkningsverktyg bör aspekterna syfte, ekonomiska förutsättningar och tänkt omfattning tas hänsyn till. Detta då verktygen involverar olika skeden och vissa är licensbaserade och det därmed krävs en kostnad för att använda.

En del av examensarbetet som ligger till grund för analyser och slutsatser har varit att studera och genomföra klimatberäkningar på sex stycken anläggningsprojekt som utförts eller planeras att utföras av studiens fallföretag. Detta har gjorts för att relatera teori i praktiken och för att utreda användarvänligheten samt funktionen på de olika beräkningsverktygen. För att genomföra klimatberäkningar på dessa anläggningsprojekt har en resurssammanställning gjorts, som sedan ligger till grund för beräkningarna. Beräkningarna har delats upp och beräknats separat i olika delar av byggskedet, dessa delar utgörs av produktskedet, transport samt bygg- och installationsprocess. Med förhoppningen om att kunna påverka och minska ett projekts klimatpåverkan bör en klimatberäkning göras i projektets startskede, detta för att i ett tidigt skede av projektet kunna identifiera och hitta alternativa materialval med eventuellt mindre klimatpåverkan. Om istället en klimatberäkning önskas efter projektets färdigställande med syftet att fastställa den faktiska klimatpåverkan projektet gett upphov till, kan ingående resurssammanställning, transporter och bränsleförbrukning vid bygg- och installationsprocessen involveras i beräkningen och denna blir betydligt mer korrekt och omfattande.

För att undersöka hur aktörer som är verksamma inom bygg- och anläggningsbranschen
genomför klimatberäkningar och hur detta redovisas i hållbarhetsredovisning har en del av examensarbetet utgjorts av en benchmarking. I denna benchmarking tillfrågades 23 stycken olika aktörer via mailkorrespondens. Resultatet från benchmarkingen tyder på att ingen genomgående trend kan identifieras vad gäller beräkning eller redovisning av klimatpåverkan. Eftersom att resultatet från benchmarkingen varierade i stor grad visar det på att klimatuppföljning från anläggningsprojekt är ett väldigt nytt ämne som allt fler väljer att engagera sig inom, dock agerar aktörer på olika sätt i frågan. Tendenser tyder på att några aktörer som är verksamma i Malmöregionen ansluter sig till Malmös lokala färdplan, LFM30, som arbetar för att nå klimatneutralitet inom bygg- och anläggningssektorn i Malmö år 2030.

Examensarbetets sammanfattade slutsatser är att klimatberäkningar från aktörers anläggningsentreprenader som är tänkta att redovisas i hållbarhetsredovisning bör utgöras av jämförbara resultat över olika räkenskapsår. Förslagsvis genom att använda sig av framtagna nyckeltal som är kopplade till företagets verksamhet och som möjliggör jämförelser mellan olika typer av projekt. Det beräkningsverktyg som bedöms vara mest lämpligt vid beräkning av klimatpåverkan från anläggningsprojekt är Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0. Detta då verktyget är användarvänligt och är under ständig utveckling för just anläggningsprojekt. Det är även detta beräkningsverktyg som används i LFM30 och omfattar samtliga delar i en anläggnings byggskede.

• author: Wells, Jimi and Rembring, Markus
• supervisor: Stefan Olander
• organization: Construction Management
• alternative title: The impact of construction work on the climate
• course: VBEM01 20211
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Klimatpåverkan, LFM30, Beräkningsverktyg, Benchmarking, Livscykelanalys, Fallföretaget, Hållbarhetsredovisning, Klimatdeklaration
• report number: 21/5637
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVBP-21/5637-SE
• language: Swedish
• additional info: Handledare: Stefan Olander; Examinator: Urban Persson
• id: 9054560
• date added to LUP: 2021-06-16 11:03:02
• date last changed: 2021-06-16 11:03:02